Demokratin i antikens Aten

I fokus första avsnitt handlar om atensk demokrati. Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad ordet demokrati betyder och hur den atenska demokratin fungerade. Var det verkligen demokrati i antikens Aten?

Bild: New York Public Library

Den atenska demokratin var något unikt för sin tid och byggde på medborgarnas direkta deltagande. Denna form av demokrati kallas idag för direktdemokrati.

Uppgifter och frågor

Faktafrågor:

Vad betyder ordet demokrati?
Vilka fick vara med och bestämma i Aten på 400-talet f.Kr?
Hur fattades besluten?

Ta reda på:

Vilka ingår i “demos” i t.ex. USA idag (vilka får rösta)?
Vilka frågor har vi folkomröstat om i Sverige på nationell nivå? Följde politikerna resultatet?

Tips på diskussionsfrågor:

Vilka är det som ingår i “demos” i Sverige idag? Vilka ingår inte?
Finns det grupper som borde vara med i demos i Sverige idag? Varför/varför inte?

Lyssna på andra avsnitt av I FOKUS >

Ge oss gärna feedback på I fokus facebooksida

Du kan även lyssna och prenumerera via iTunes

LÄS MER: Atens demokrati

LÄS MER: Antikens Grekland

LÄS MER: Antikens Aten

LÄS MER: Greklands historia

LÄS MER: Demokratins historia

LÄS MER: Fakta om demokrati

Kategorier:

Taggar:

Spara som favorit

Publicerad: 14 oktober 2015

ANNONS

Liknande Podcasts

Att rösta

av: Mattias Axelsson

2022-09-06

Mattias Axelsson, gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap, går igenom hur det går till att rösta den andra söndagen i september.

+ Lyssna

Demonstrationsfrihet

av: Mattias Axelsson

2021-03-08

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om demonstrationsfrihet.

+ Lyssna

Folkomröstningar i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias

2016-10-12

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om folkomröstningar i Sverige.

+ Lyssna

Europeiska unionen (EU)

av: Julia, Kristoffer och Mattias

2016-05-18

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Europeiska unionen. Hur bildades EU? Hur bestäms nya lagar i EU? Vad är skillnaden mellan kommissionen och ministerrådet?

+ Lyssna

Liberalismens ideologi

av: Julia, Kristoffer och Mattias

2016-05-11

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om liberalismen. Vad kommer ideologin ifrån? Vad har den för betydelse idag? Vilket samhälle vill den skapa?

+ Lyssna

Liknande artiklar

Grundlagarna

Flygfoto som visar riksdagshuset i Stockholm.

av: Sofia Holje

2025-05-24

Lästid 7 minuter

Sveriges grundlagar utgör grunden för landets demokrati och rättsstat. De fyra grundlagarna – regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – reglerar hur Sverige styrs och skyddar medborgarnas fri- och rättigheter. För att ändra en grundlag krävs två riksdagsbeslut med ett val däremellan, vilket gör dem svårare att ändra än vanliga lagar...

+ Läs mer

Rösträttens begränsningar

av: Jenny Björkman

2025-01-06

Lästid 8 minuter

För oss moderna svenskar kan det svenska valet tyckas självklart, enkelt och okomplicerat. Här är rösträtten allmän och lika, och har så varit i över ett sekel. Men det finns ändå anledning att titta närmare på det svenska valet i allmänhet och på den svenska rösträtten i synnerhet...

+ Läs mer

Den allmänna rösträtten - när infördes den egentligen i Sverige?

av: Fia Sundevall

2025-01-06

Lästid 5 minuter

När fick Sverige allmän rösträtt? Frågan kan framstå som enkel att besvara. Ändå anger forskare, journalister, politiker och museer inte sällan olika årtal. Svaret är nämligen beroende av vilket perspektiv som anläggs och vad vi lägger i begreppet ”allmän rösträtt”...

+ Läs mer

Val av talman - parlamentarisk reform i tysthet

av: Torbjörn Nilsson

2025-01-06

Lästid 6 minuter

Talmannen kan sägas vara den som lyssnar mest på riksdagens debatter - och som talar minst. En talman, numera i könsneutral betydelse, är den som håller ordning, ger ledamöterna ordet, övervakar omröstningar och slår klubban i bordet när debatten avslutas. I skuggan av rösträttsreformerna förändrades också hur talmännen i de båda kamrarna utsågs...

+ Läs mer

När riksdagens avskaffade första kammaren

av: Torbjörn Nilsson

2025-01-06

Lästid 7 minuter

Strax efter halv fyra på eftermiddagen den 16 december 1970, slog första kammarens talman Erik Boheman klubban i bordet. Slaget avslutade inte bara riksdagsdebatten utan också riksdagsåret och därtill första kammarens 104-åriga historia. Andra kammaren avskaffades också. Den efterföljande riksdagen med bara en kammare hade mest gemensamt med den tidigare andra kammaren i fråga om hur den valdes. Dagens enkammarriksdag kan därför ses som en utbyggd variant av andra kammaren...

+ Läs mer

Tvåkammarriksdagen - politiskt system för elitstyre

av: Torbjörn Nilsson

2025-01-05

Lästid 4 minuter

I den tvåkammarriksdag som hade införts 1865-1866 bestämdes rösträtten och valbarheten av individens ekonomiska ställning. Borta var den gamla ståndsriksdagens indelning i adel, präster, borgare och bönder. Adeln hade då representerats av varje släkts överhuvud. Biskopar och andra av kyrkans män var självskrivna i prästeståndet. Nu skulle alla väljas. Ändå dominerades den nya riksdagen av samma grupper: adliga godsägare, ämbetsmän, företagare och självägande bönder. Krav på inkomst och förmögenhet uteslöt stora delar av befolkningen...

+ Läs mer