ANNONS
ANNONS
Nya artiklar
Hur behandlar vi våra djur?
"Djuren hade det bättre förr i världen", säger en del av dem som är kritiska mot hur husdjuren behandlas idag. Om man med "förr i världen" menar Gustav Vasas tid, så var det nog tyvärr inte så. Vi har redan gett exempel på hur korna levde sina liv under vinterhalvåret. Då som nu var lönsamhet riktmärket. För 1500-talets bönder var det mest lönsamt att låta svältföda djuren under vintern för att sedan få ut så mycket som möjligt av dem under sommarhalvåret. Böndernas bedömning var lika kallt rationell som den bedömning som format vår tids ko-stallar och kycklingburar...
Hästens historia i människans tjänst
När isen drog sig tillbaka mot polerna efter den senaste istiden, och gräs började växa i Europa, spreds stora vildhästhjordar över ett i början trädfattigt landskap. Den tidens jägare organiserade välplanerade jakter på hästarna. Jaktlagens medlemmar måste ha haft ett funktionsdugligt talspråk, för planeringen krävde resonemang. Jägarna utnyttjade bergig terräng, till exempel i Solutré i nuvarande Frankrike, där de drev stora hjordar av hästar mot ett klippstup. Sista biten mot bråddjupet drev jägarna med rop och facklor hästarna att i panik rusa fram mot stupet. I tusental störtade djuren ner och slog ihjäl sig. Kanske fångade jägarna in föl och unghästar, fick dem tama och använde dem som lockdjur vid nya jakter - och efter hand som riddjur...
ANNONS
ANNONS
Boskapsdjuren var livsviktiga i det gamla jordbrukssamhället
Husdjuren i det gamla jordbrukssamhället under tidigmodern tid, var småväxta jämförda med dagens husdjur. Kor och grisar vägde inte mer än en tredjedel av vad de väger idag. En ko gav kanske 500 liter mjölk per år. Dagens ko ger 10 000 liter mjölk per år. Det händer att hennes juver blir så stort och tungt att det behöver hållas uppe med väv och remmar för att inte spenarna ska släpa mot marken...
Husdjurens betydelse för människan
Utan husdjur skulle vårt liv bli annorlunda, i varje fall när det gäller boskapsdjur, som ger både mat och kläder. Tänk på korna vars mjölk vi lägger beslag på och dricker eller gör ost och smör av. Vi äter dessutom nötboskapens kött. Annat kött vi äter i stora mängder kommer från grisar och kycklingar. Vi äter kanske inte ägg till frukost som farmor alltid gjorde. Men det är ägg i den frasiga omeletten och i den söta sockerkakan och i den chokladöverdragna glassen. Och inte nog med att vi äter upp våra släktingar djuren. Av deras hudar skaffar vi skinn till jackor och skor och läder till sulor. Pälsverk gör oss varma och vackra...
ANNONS
ANNONS
Lyft unga röster under valåret 2022
Inför valet och Skolvalet i höst har Mobile Stories startat skolkampanjen Ungt Perspektiv 2022, med syftet att – tillsammans med unga i hela landet – få upp ungas frågor på agendan. Samtidigt tränar eleverna sin digitala kompetens och källkritiska förmåga...
Kosovokriget
I mars 1999 skrek löpsedlar över hela världen ut samma budskap: "Belgrad bombat - attack mot Jugoslavien i natt". Efter månader av förhandlingar om provinsen Kosovo hade den västliga försvarsalliansen NATO gått till attack mot Jugoslavien och dess ledare, president Slobodan Milosevic. Jugoslavien bestod i slutet av 1990-talet av de två republikerna Serbien och Montenegro. Kosovo tillhörde Jugoslavien, men 90 procent av de 2 miljoner invånarna var albaner...
ANNONS
ANNONS
Året runt - dag för dag
RA I
Den 17 maj 1969 sjösatte den norske författaren och vetenskapsmannen Thor Heyerdahl sin papyrusflotte Ra I i den marockanska staden Safi. Flotten var helt gjord av vass. Det var en exakt kopia av de skepp som egyptierna byggt tusentals år tidigare. Heyerdahl och hans besättning tänkte ta sig över Atlanten, och därmed bevisa att de gamla egyptierna kunde ha gjort likadant. Efter 53 dygns seglande tvingades de överge Ra I som hade skadats svårt under en storm. Då befann de sig ca 100 mil från målet, Barbados i Västindien. 1970 gjorde Heyerdahl ett nytt försök, med papyrusbåten Ra II nåde han Barbados efter 57 dygn.
ANNONS
Nytt lärarmaterial
Engagera unga under valåret 2022
Inför valet i höst har Mobile Stories startat skolkampanjen Ungt Perspektiv 2022, med syftet att – tillsammans med unga i hela landet – få upp ungas frågor på agendan. Samtidigt tränar eleverna sin digitala kompetens och källkritiska förmåga.
Dröm om demokrati
Lär dig om Sveriges konstitution och grundlagar, hur skatterna används, vilka val du kan rösta i och fördelningen av den politiska makten. Du får förklaringar till olika politiska begrepp och får veta mer om kampen för allmän rösträtt, kvinnokamp och rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Du får möta människor som driver frågor utanför det politiska systemet samt företrädare för de politiska blocken. Programinnehållet ramas in av en dramatiserad del som beskriver ett Sverige år 2040, styrt av en diktator.
Demokrati helt enkelt
Det finns olika sätt att påverka i en demokrati. I serien möter vi unga människor i Sverige som använt sig av demokratiska verktyg för att göra sin röst hörd. Vi får fakta och konkreta tips på hur det går till att påverka genom att bland annat bilda en förening, skriva ett medborgarförslag och starta en namninsamling. Vi får också veta vad som kan vara bra att tänka på när du vill protestera, demonstrera och argumentera för en sak som du brinner för!
Tänk till - våga fråga?
Här är svaren på frågorna ingen egentligen vågar ställa till människor som valt olika vägar eller har olika förutsättningar. Svaren blir förstås personliga, men ger en bild av hur olika människors erfarenheter, känslor och tankar kan vara. Att få möjlighet att känna igen sig, förstå och respektera andra är också grunden för demokrati och känslan av att själv kunna påverka.
ANNONS
Nya taggar
Cajsa Warg
Cajsa Warg (1703-1769) är kanske en av Sveriges mest kända kokboksförfattare. Tidigt började hon arbeta som köksa och fick sedan anställning som uppskattad hushållerska i statssekreterare Leonard Klinckowströms hus. Hennes Hjeipreda i hushållningen for unga fruentimber utkom 1755 och har sedan dess...
Årstafrun (Märta Helena Reenstierna)
"Årstafrun", egentligen Märta Helena Reenstierna (1753-1841), var författare till den omfångsrika Årstadagboken (utgiven i tre delar 1946-1953). Den skildrar herrgårdens vardagsliv och salongskultur under den gustavianska tidens slutskede. År 1793 började frun på Årsta gård, Märta Helena...
Representationsreformen 1865-1866
Representationsreformen 1865-1866 innebar att ståndsriksdagen ersattes av en tvåkammarriksdag. Striden om ståndsriksdagens vara eller inte vara kom att prägla hela epoken fram till representationsreformens seger. På riksdag efter riksdag framlades förslag om att reformera eller avskaffa...
Regeringsformen 1809
1809 års regeringsform utformades på två veckor efter Gustav IV Adolfs avsättning och var formellt i kraft till 1974. De militärer och ämbetsmän som låg bakom statskuppen hade inget gemensamt konstitutionellt program. Huvudsyftet var att få bort kungen och bryta hans makt över Sveriges styre. Under...
Vladimir Putin
Vladimir Vladimirovich Putin (född 7 oktober 1952) är en rysk politiker, statsman och före detta officer i den ryska säkerhetstjänsten FSB (tidigare KGB i Sovjetunionen). Putin har sedan 1999 varit ömsom statsminister och president i Ryssland. Putins karriär och politiken Putin började sin...
Religion och konflikter
Många tror att religiösa motsättningar utgör en stor del av världens konflikter. Det är en uppfattning som antagligen blivit allt vanligare efter den 11 september 2001 då religiöst inspirerade terrorister attackerade USA. Den är dock inte helt riktig. Hur ska man då se på religion och konflikt, hur...
Hildegard av Bingen
Den som läst H. P. Lovecrafts böcker funderar kanske om ett tentakelförsett monster håller på att angripa kvinnan på bilden. Det här är dock abbedissan Hildegard av Bingen (1098-1179), och illustratören från slutet av 1100-talet har velat visa hur Hildegard tar emot en uppenbarelse från ovan. Hon...
Internationella organisationer
Allteftersom utvecklingen har gått mot en globaliserad värld har även behovet av internationella organisationer vuxit. Främst handlar det om behov av att både göra sig hörd i den internationella arenan men också för att kunna ha inflytande och påverka utvecklingen och besluten som tas...
Industriländer
Industriländer, som på engelska även brukar benämnas som ”utvecklade länder” (developed countries), är benämningen på självständiga länder med hög välfärd. Industriländernas välfärd bygger på en stabil och väl utvecklad ekonomi, teknologi och infrastruktur. För att kunna avgöra om ett land...
Utvecklingsländer
Utvecklingsländer (engelska Developing Countries, i kontrast till Developed Countries, d.v.s. industriländer) är benämningen på självständiga länder med mindre utvecklad industri och lägre HDI (Human Development Index) än andra länder. Men till skillnad från definitionen för industriländer finns...
Nya Länkar
Dröm om demokrati
Programserie från UR i 6 delar (14 min per avsnitt). Lär dig om Sveriges konstitution och grundlagar, hur skatterna används, vilka val du kan rösta i och fördelningen av den politiska makten. Du får förklaringar till olika politiska begrepp och får veta mer om kampen för allmän rösträtt, kvinnokamp och rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Du får möta människor som driver frågor utanför det politiska systemet samt företrädare för de politiska blocken. Programinnehållet ramas in av en dramatiserad del som beskriver ett Sverige år 2040, styrt av en diktator.
Serien Dröm om demokrati
Lärarhandledning
Demokrati helt enkelt
Programserie från UR i 6 delar (14 min per avsnitt). Det finns olika sätt att påverka i en demokrati. I serien möter vi unga människor i Sverige som använt sig av demokratiska verktyg för att göra sin röst hörd. Vi får fakta och konkreta tips på hur det går till att påverka genom att bland annat bilda en förening, skriva ett medborgarförslag och starta en namninsamling. Vi får också veta vad som kan vara bra att tänka på när du vill protestera, demonstrera och argumentera för en sak som du brinner för!
Tänk till - våga fråga?
Programserie från UR i 29 delar (ca 10-15 min per avsnitt). Här är svaren på frågorna ingen egentligen vågar ställa till människor som valt olika vägar eller har olika förutsättningar. Svaren blir förstås personliga, men ger en bild av hur olika människors erfarenheter, känslor och tankar kan vara.
Genom att ta del av olika människors erfarenheter, känslor och tankar främjas förståelse och respekt för andra, vilket är grunden för alla människors lika värde och mänskliga rättigheter - en viktig del av skolans demokratiska uppdrag.
Det finns 29 avsnitt i serien Tänk till - våga fråga? hittar du på UR Play. De avsnitt som kan passa särskilt bra att ta upp i skolan är:
- Saker du aldrig vågat fråga en transkille!
- Saker du aldrig vågat fråga en transtjej!
- Saker du aldrig vågat fråga en före detta nazist!
- Saker du aldrig vågat fråga en hijabi!
- Saker du aldrig vågat fråga en före detta kriminell!
- Saker du aldrig vågat fråga en ensamkommande!
- Saker du aldrig vågat fråga någon som flytt!
- Saker du aldrig vågat fråga en same!
- Saker du aldrig vågat fråga någon som sitter i rullstol!
- Saker du aldrig vågat fråga någon som är adopterad!
Serien Tänk till - våga fråga?
Annonser
SmartStudies Läxhjälp
Vi undervisar i alla ämnen och för alla åldrar - men vi är specialister på matematik, studieteknik och motivation.
My Academy Läxhjälp
Läxhjälp med studiecoach från ledande universitet. Inga dolda avgifter.
Studybuddy Läxhjälp
Personlig läxhjälp som förbättrar både resultat och självkänsla. Inga dolda avgifter.
Allakando Läxhjälp
Kontakta Allakando läxhjälp om du behöver hjälp med ditt skolarbete. Du kan få läxhjälp i allt från SO till matematik.