För ungefär 2 500 år sedan var Zhoukungarna de mäktigaste i Kina. Men efter hand började deras makt försvagas. Det fanns många andra furstar som ville utöka sin makt. En del av dem styrde över egna små riken. Allteftersom Zhoukungarnas makt minskade blev det vanligare med strider och inbördeskrig i Kina. Under denna tid föddes Kong Fuzi eller Mästaren Kong. I Europa är han känd under det latinska namnet Konfucius. Kong Fuzi var ingen vanlig lärare. Hans tankar kom att spela en viktig roll i det kinesiska samhället under, mer än två tusen år...

+ Läs mer

Vid början av 1700-talet hade Sverige 1,8 miljoner invånare och 200 år senare kring sekelskiftet 1900 närmare 5,5 miljoner. Till att börja med fick befolkningsökningen störst betydelse på landsbygden. Bara en tiondel av svenskarna bodde 1820 i städer. Andelen 1865 var en sjundedel, 1910 en fjärdedel. De svenska städerna var länge obetydliga. År 1810 var bara Stockholm (66 000 invånare) något av en stad i europeiskt perspektiv. Göteborg hade 14 300, Karlskrona 10 600 och Malmö 5 800 invånare. År 1870 hade Stockholms befolkning fördubblats (136 000), Göteborgs (56 300) och Malmös fyrdubblats (25 600)...

+ Läs mer

Kvinnofrågan är en benämning på den kamp för ökad jämställdhet som tog fart under 1800-talet. I Sverige kvarstod mannens privilegierade rättigheter längre än på många andra håll i Europa. Detta berodde främst på den sena industrialiseringen. Det var ju jordägarna (adel och bönder) som hårdast försvarade den ojämlika arvsrätten och giftorätten. Bondesamhällets härskare var husbonden med sitt lagstadgade ansvar för kvinna, barn och tjänstefolk. I ansvaret ingick också länge rätten att aga. Idealet om den undergivna kvinnan hämtade stöd från religiösa skrifter som Gamla testamentet, Paulus förkunnelse och Luthers hierarkiska hustavla, där målsmansrätten slogs fast. Kvinnans roll var makans och moderns, något som också understöddes av flera av dåtidens vetenskapliga teorier som ville bevisa hennes brister i fysiskt, intellektuellt och moraliskt avseende...

+ Läs mer

Varför får en religiös jude inte tända lamporna hemma på lördagen? Varför har man två uppsättningar porslin och bestick? Varför äter man inte griskött? Frågorna finns där, och det finns skäl att ställa dem och utifrån ett judiskt perspektiv försöka se dem inifrån, som den troende juden själv ser dem. Den moderna judendomen har idag tre skilda grupperingar där det judiska livet och arvet ter sig rätt olika. Dessa finns också representerade i Sverige och det finns skäl att beskriva dem eftersom det judiska inslaget i vardagslivet i så hög grad beror på vilken av dessa grupper man tillhör...

+ Läs mer

Judendomen är en av världens äldsta religioner. Tanak (Gamla testamentet i Bibeln), med sina 39 böcker, är judendomens heliga skrift och skildrar hur Gud följt det judiska folkets liv, i glädje och sorg under tusen år. Hälften av de dryga tusen sidorna består av prosaliknande texter, hälften av texter som är ren poesi. En helig skrift med många tonlägen och röster, historiska, poetiska och profetiska. I Tanak har bokrullen med de fem Moseböckerna, den skrivna läran som kallas Toran, en särskild plats. Det är där grunden för det judiska livet i helg och vardag finns nedtecknad...

+ Läs mer

Ibland när en särskilt stor eller hemsk händelse inträffar i vår närhet eller i omvärlden, så kommer vi ihåg vad vi gjorde i ögonblicket vi fick veta nyheten. Många av oss, som idag är lite äldre, kommer säkert ihåg vad vi gjorde den där lördagsmorgonen den 1 mars 1986, när vi nåddes av nyheten om att Olof Palme, tidigare under fredagskvällen den 28 februari, blivit mördad. Ingen som läste morgontidningen, såg på TV eller lyssnade på radio kunde undgå nyheten. Sveriges mest berömde statsminister genom tiderna var nu död, skjuten till döds på öppen gata i Stockholm...

+ Läs mer