Livat kyrkomöte

ANNONS

23 juli

Katarina som änkedrottning. Katarina Stenbock var Sveriges drottning 1552-1560.

Livat kyrkomöte

av: Carsten Ryytty, SO-lärare och författare

Den 23 juli 1552 gick det livligt till på ett kyrkomöte i Vadstena. Frågan var om kyrkan kunde godta att den 56-årige kungen Gustav Vasa skulle få gifta sig med sin avlidna drottnings systerdotter, den sjuttonåriga Katarina Stenbock. Frågan var känslig eftersom kungen var släkt med flickan, och dessutom var åldersskillnaden betydande, nära 40 år. Biskoparna försökte få kungen på bättre tankar, men Gustav Vasa hotade och svor och var på ett riktigt besvärligt humör. Till sist fick kungen igenom sin vilja. Biskoparna hade knappast något annat val, eftersom de som sa nej hotades med avsked.

Kategorier:

Vasatidens Sverige

Taggar:

Gustav Vasa

Senast uppdaterad: 3 augusti 2023

Publicerad: 23 juli 2014

ANNONS

Liknande året runt

Gustav Vasas kista öppnas

av: Carsten Ryytty

Den 27 februari 1946 öppnades Gustav Vasas kista för historiker och andra vetenskapsmän. Skelettresterna visade att Gustav Vasa varit kraftigt byggd med stora fötter, men påtagligt små händer. För...

+ Läs mer

Erik XIV dör - förgiftad

av: Carsten Ryytty

Den 26 februari 1577 dog Erik XIV på fängelset på Örbyhus slott, troligen förgiftad på order av sin halvbror kung Johan III. Erik XIV var Sveriges kung 1560–1568 och en typisk renässansfurste. Som...

+ Läs mer

Sten Sture den yngres död

av: Carsten Ryytty

Den 19 januari 1520 stod slaget på Åsundens is mellan danskar och svenskar. Det var en bitande kall snövädersdag. Kristian II:s soldater mötte svenskarna som stod under ledning av riksföreståndare...

+ Läs mer

Liknande artiklar

Kvinnans roll i 1500-talets och 1600-talets Sverige

av: Jan-Olof Fallström

2023-11-15

Lästid 11 minuter

Under 1500- och 1600-talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer. Äktenskapet betraktades ofta som en affärsuppgörelse snarare än en union byggd på romantisk kärlek. Gifta kvinnor ansvarade främst för hushåll och barnuppfostran. Äktenskapets huvudsakliga syfte var att skapa social och ekonomisk stabilitet genom att ha många barn. Ogifta kvinnors yrkesmöjligheter var begränsade till arbete som piga - ofta på en bondgård - eller vissa kvinnorelaterade yrken i städerna. Samtidigt var kvinnan underordnad mannen inom både familj och samhälle. Allt detta speglades i tidens vardagsliv och lagar...

+ Läs mer

1500-talets Sverige, del 4: Vasasönerna

av: Lars Hildingson

2023-06-22

Lästid 4 minuter

Under mer än fem decennier (1560-1611) regerades Sverige av Gustav Vasas söner Erik XIV, Johan III och Karl IX samt av barnbarnet Sigismund...

+ Läs mer

1500-talets Sverige, del 3: Bondeupproren och Gustav Vasas statsbygge

av: Lars Hildingson

2023-06-21

Lästid 12 minuter

Många människor var missnöjda med Gustav Vasas enväldiga styre. Bönderna tyckte att skatterna var för höga och att kungen lade sig i allt möjligt. Det var många som också tyckte illa om hans hårda ingrepp mot kyrkan i samband med reformationen...

+ Läs mer

1500-talets Sverige, del 2: Livet på landet

av: Lars Hildingson

2023-06-21

Lästid 12 minuter

Under 1500-talet, liksom tidigare under medeltiden, bestod större delen av befolkningen av bönder som helst ville bo i byar. I byn hade de skydd mot fiender och lösdrivare, och där hade de också hjälp av varandra. Allt arbete på gården sköttes av den egna familjen, men det var många sysslor som bönderna måste utföra tillsammans i byn...

+ Läs mer

1500-talets Sverige, del 1: Gustav Vasa tar makten

av: Lars Hildingson

2023-06-19

Lästid 6 minuter

Gustav Vasa fick bönderna i Dalarna att göra uppror mot danskarna som styrde Sverige. Upproret spred sig sedan snabbt över landet och danskarna besegrades. År 1523 valdes Gustav Vasa till kung över Sverige. Vid riksdagen i Västerås 1527 beslutades om att genomdriva reformationen i Sverige...

+ Läs mer

Sverige och Tyskland - grannar vid Östersjön under 800 år

av: Lars Hildingson

2022-11-14

Lästid 11 minuter

På Hansans många kontor runtom i hela det stora handelsområdet var språket tyska (i form av lågtyska). För svenskar som lärde sig något annat språk än modersmålet var tyska det dominerande språket, möjligen med undantag för eliten bland kyrkans folk. För biskopar och lärda munkar var latin det naturliga andraspråket, gångbart i hela den kristna världen. Det har sagts att Sverige under medeltiden var på väg att bli en tysk koloni. Men det var i så fall en kolonisation kulturellt och ekonomiskt. Hansan var ju ingen statsbildning...

+ Läs mer