På UR:s webbplats kan du se en programserie i 8 delar (12-15 min per avsnitt) om svensk demokrati. Två unga, nyfikna programledare, Leila och Noah, får i uppdrag att lära sig och tittarna mer om hur Sverige styrs. För att göra det abstrakta mer konkret skickar Noah ut Leila på olika uppdrag som är kopplade till grundläggande samhällsfunktioner och politiska frågor. Leila får till exempel ta sig an kvalgränsen i stavhopp för att lära sig mer om fyraprocentsspärren. Uppdragen kompletteras med reportage, kommentarer av statsvetaren Jenny Madestam och med animationer som fördjupar och förtydligar det aktuella ämnet. Syftet är att tittarna ska få ökad kunskap om Sveriges politiska system, kunna hitta och tillgodogöra sig kunskap om de politiska partierna, samt stärka medvetenheten och insikten om vår demokrati och vårt statsskick.
Fatta Sveriges demokrati
ANNONS
Liknande artiklar
Thomas Mores Utopia
Lästid 22 minuter
En utopi är en dröm om ett perfekt samhälle. Ordet kommer från grekiskan och kan tolkas som ”en bra plats”. Thomas More gjorde ordet känt när han beskrev ön Utopia, där människor delar på all mark och boende, arbetar få timmar och klarar sig utan pengar. Senare skapade andra författare egna idealstater. Etienne Cabet ritade upp Icaria som ett mycket ordnat samhälle där staten styr nästan allt. HG Wells flyttade sin utopi till en planet och lät teknik och registrering forma en ren och effektiv värld. Samtidigt visar flera exempel att drömmen om ordning kan innebära hårda regler, övervakning och att vissa människor hamnar utanför. Utopier kan därför både inspirera och varna. De säger också mycket om den tid de skrevs i, och om vad författarna tyckte var fel i deras egen värld...
Den goda staten, enligt Platon
Lästid 9 minuter
Kan man skapa ett lyckans land på jorden, en plats där människor lever rättvist, tryggt och nöjt? För över 500 år sedan gav Thomas More ett namn åt den drömmen: Utopia. I den här texten följer vi spåret bakåt i historien och möter en av de mest kända utopierna. Filosofen Platon ville bygga en idealstat där livet är enkelt och där ingen får bli för rik. Samtidigt väcker hans idéer svåra frågor om makt, frihet och människovärde...
Mellanårsvalen i USA – röd elefant mot blå åsna
Lästid 4 minuter
Vart fjärde år är det mellanårsval till kongressen i USA:s huvudstad Washington. Kongressen är USA:s parlament och motsvarar alltså riksdagen i Sverige. USA:s parlament är uppdelad i två kammare – senaten och representanthuset...
Grundlagarna
Lästid 7 minuter
Sveriges grundlagar utgör grunden för landets demokrati och rättsstat. De fyra grundlagarna – regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – reglerar hur Sverige styrs och skyddar medborgarnas fri- och rättigheter. För att ändra en grundlag krävs två riksdagsbeslut med ett val däremellan, vilket gör dem svårare att ändra än vanliga lagar...
De politiska partiernas framväxt i Sverige
Lästid 7 minuter
Med tvåkammarriksdagens öppnande i januari 1867 blev det lättare för olika ledamöter och grupper att samarbeta. Även i ståndsriksdagen hade det funnits ”partier” i respektive stånd. Borgarståndet kunde exempelvis innehålla grupperingar som stod mot varandra i viktiga frågor. Men kontakterna mellan stånden var begränsade. Med tvåkammarriksdagen öppnades möjligheten för ett mer modernt partisystem...
Sveriges riksdag - en representativ demokrati
Lästid 9 minuter
I Sverige har vi en representativ demokrati. Det innebär att vi väljer våra representanter till riksdagen, kommunerna, landstingen och Europaparlamentet. I regeringsformen står det att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är dess främsta företrädare. Vart fjärde år är det val till riksdagen, kommunerna och landstingen. Vart femte år är det val till Europaparlamentet...
Liknande filmer och poddradio
ANNONS
ANNONS
Ämneskategorier
Svenska välfärdssamhället och välfärdsstrukturer
Avsnittet handlar om hur det svenska välfärdssystemet fungerar och om välfärdssamhällets delar och uppbyggnad. Här...
Demokratins grunder
Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?
Sveriges politiska system
Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...
Politiska partier i Sveriges riksdag
I avsnittet ska vi titta på den moderna partipolitikens uppkomst samt sambandet mellan de politiska ideologierna och...
Demokratiska system och olika statsskick
Här presenteras några statsskick och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och...
Relaterade taggar
Dokumentär och film
Film som historieberättande medium är en populär underhållningskälla, men fungerar också bra i...
Diktatur
Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...
Ideologier
En ideologi är ett sammanhängande system av idéer och värderingar som berättar varför samhället ser...
Statsskick
Begreppet statsskick utgår från det sätt som ett land (en nation) styrs. Det handlar bland annat om...
Parlamentarism
Parlamentarism är ett statskick med en folkvald församling i form av ett parlament (riksdag) som...
Censur och yttrandefrihet
Censur innebär motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, som till exempel...
Sveriges grundlagar
Grundlagarna bildar tillsammans Sveriges författning eller konstitution. En grundlag är en extra...
Allmänna val och valrörelser
I den här texten får du veta vad det svenska valsystemet består av och vilka olika politiska val...
Liknande Podcasts
Vad har riksdagens talman för uppgifter?
I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom vad riksdagens talman gör och hur hen utses.
Vad händer efter ett riksdagsval?
Mattias Axelsson, gymnasielärare i samhällskunskap, går igenom vad som händer efter ett riksdagsval.
Hur väljs en statsminister?
I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom hur en ny statsminister väljs i Sverige.
Det tyska parlamentet
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om hur valet till det tyska parlamentet går till och vad det tyska parlamentet har för uppgifter.
