Homosexualitet på 1800-talet: Frans och Lars fick fängelse för att de haft sex

Lästid 2 minuter

Frans Pettersson och Lars Johansson dömdes till fängelse för att ha legat med varandra 1897. Homosexualitet var förbjudet i Sverige fram till 1944. 1979 slutade Socialstyrelsen att räkna homosexuella som psykiskt sjuka.

M

Artikel

Bild: Svenska Dagbladet, Stockholms stadsmuseum

Vakttorn på Långholmens centralfängelse, 1910-tal.

Kanske var de kära?

Frans Pettersson var 41 år och Lars Johansson var tio år yngre. De hade känt varandra i tio år. Kanske var de kära i varandra, men det vet vi faktiskt inte. De hade i alla fall sex tillsammans.

En sommardag hade Frans och Lars varit på fest. De var lite berusade, och på vägen hem fick de lust att ligga med varandra. De gick lite avsides, till en skogsdunge. De blev påkomna mitt i sexakten av två soldater som gick förbi.

En vecka senare hölls rättegången mot Frans och Lars. De erkände att de hade haft sex med varandra i den där skogsdungen. Dessutom medgav de att de hade legat med varandra många gånger tidigare, oftast hemma hos Frans på Stora Nygatan 24 i Stockholm. De hade bott ihop i perioder och ibland bara sovit över.

ANNONS

Homosexualitet och samkönat sex var förbjudet till 1944

Det sexet gav dem tre månaders fängelse. Året var 1897 och då var nämligen homosexualitet och samkönat sex förbjudet. I lagen kallades brottet ”otukt som mot naturen är”. Det brottet fanns i lagboken mellan 1865 och 1944. Följden blev att många homosexuella kände sig tvingade att dölja sin sexualitet, eller smyga med den.

Bild: Stockholms stadsarkiv

Polisfotografier av Lars Johansson och Frans Pettersson efter att de gripits för att ha haft sex 1897.

I Stockholm var det bostadsbrist och inte alls konstigt att människor delade boende. Att människor av samma kön bodde tillsammans var vanligtvis inte något som väckte uppseende eller väckte misstankar om homosexualitet. Det kan vara en förklaring till att så få kvinnor dömdes för otukt. Det var nästan bara män som dömdes för brottet.

I Stockholm fanns det vissa platser som blev kända som ställen där homosexuella män träffade varandra och hade sex. Humlegården, en park på Östermalm, är en sådan plats. Polisen spanade mot sådana platser och grep människor som hade sex eller som blev misstänkta för att ha velat ha det.

Ända fram till 1979 räknade Socialstyrelsen homosexualitet som en psykisk sjukdom.

Uppgifter och frågor

Varför dömdes fler män än kvinnor för homosexualitet?
Varför tror du att polisen och samhället brydde sig om vem som hade sex med vem?
Idag är normen för sexuella relationer mer öppen än när lagen om otukt fanns. Hur förändras normerna i samhället?

L LÄS MER: Historia om relationer, kärlek och sex

M LÄS MER: Sexualitet, könsroller och jämställdhet

M LÄS MER: Brott och straff förr

M LÄS MER: Fängelse som straff – från kroppsstraff till isolering i cell

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

FÖRFATTARE

Text: Martin Nyblom, redaktör och pedagog på Stockholmskällan
Webbplats: Stockholmskällan

Senast uppdaterad: 29 april 2026

Publicerad: 6 augusti 2018

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

M

Charlotte Corday – mordet som skulle rädda revolutionen

av: Lars Hildingson

2026-08-14

Lästid 26 minuter

Sommaren 1793 reste 24-åriga Charlotte Corday ensam till Paris med en kniv gömd under kläderna. Hon var själv anhängare av revolutionens idéer, men avskydde det växande våldet och hade blivit övertygad om att den radikale journalisten Jean-Paul Marat bar en stor del av skulden. Genom att döda honom trodde hon att hon kunde rädda republiken från fortsatt blodspillan. Istället blev Marat martyr, Charlotte giljotinerades och revolutionen blev ännu våldsammare. Vem var kvinnan bakom ett av franska revolutionens mest berömda mord, och varför var hon beredd att offra sitt eget liv?

+ Läs mer

M

Livet på Paris gator under 1700-talet

av: Göran Wadner

2026-08-10

Lästid 15 minuter

1700-talets Paris var en stad fylld av ljud, rörelse och starka kontraster. På de trånga gatorna trängdes försäljare, hantverkare, tiggare, eleganta borgare och hästdragna vagnar, medan kaféer och marknadshallar sjöd av nyheter, skvaller och politiska diskussioner. Seine förde varor genom staden och gav arbete åt många, men både floden och gatorna användes också som avstjälpningsplatser. Bakom det livliga folklivet dolde sig därför ett Paris som ofta var smutsigt, stinkande och långt ifrån bekvämt...

+ Läs mer

M

Stadsliv i 1700-talets Frankrike

av: Göran Wadner

2026-08-10

Lästid 16 minuter

Att flytta från landsbygden till en fransk stad kunde öppna dörren till arbete, handel och ett bättre liv. Men staden var också ett samhälle fyllt av regler, privilegier och tydliga gränser mellan fattiga och rika. Här styrde borgmästare och mäktiga ämbetsmän, hantverkarna organiserades i skrån och den som ville bli fullvärdig borgare kunde få vänta i många år. Till och med maten på värdshusen och vilka familjer som måste ta emot inkvarterade soldater kunde bestämmas av myndigheterna...

+ Läs mer

M

En kvinnlig lärare eller mentor som undervisar ett barn.

Skola och utbildning i 1700-talets Frankrike

av: Göran Wadner

2026-08-09

Lästid 13 minuter

I 1700-talets Frankrike såg skolan mycket olika ut beroende på om du var pojke eller flicka, rik eller fattig. Pojkar kunde gå i församlingsskolor och i vissa fall studera vidare, medan många flickor inte fick någon skolundervisning alls. För adelsflickor väntade ibland klosterskolor och religiösa internat med stränga regler, ständig övervakning och undervisning som främst skulle förbereda dem för livet som hustru och mor. Samtidigt började nya idéer om barn och lärande växa fram. Här får du följa en skolvärld som på många sätt skiljer sig kraftigt från vår egen...

+ Läs mer

M

En mamma med sin lilla pojke som sitter på pottan.

Födelse och död i antikens Grekland

av: Göran Wadner

2026-02-28

Lästid 7 minuter

I antikens Grekland var både födseln och döden omgivna av tydliga ritualer. Familjer ville ofta ha få barn, men en son ansågs särskilt viktig för att föra arvet vidare och ta ansvar för föräldrarna. Vid livets början markerades barnets ankomst med skyddande tecken, rening och namngivning. Och vid livets slut följde tvättning, gåvor, liktåg och begravning eller bål samt återkommande minnesdagar...

+ Läs mer

M

Kvinna på en stol som blir betjänad av två slavinnor.

Kärlek och äktenskap i antikens Grekland

av: Göran Wadner

2026-02-27

Lästid 12 minuter

I antikens Grekland handlade äktenskap mer om familj och plikt än om romantisk kärlek. Målet var att få barn, särskilt en son som kunde föra släkten vidare och ta ansvar för föräldrarna. Samtidigt levde män och kvinnor i stor utsträckning åtskilda i samhället, vilket gjorde det svårt att ens lära känna varandra före giftermålet. Texten förklarar också hur partner valdes, hur förlovning och bröllop gick till, vilka regler som gällde vid skilsmässa och varför kvinnors liv ofta blev starkt begränsat i det mansdominerade grekiska samhället...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio