Avsnitt i pdf-format (12 sid) ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om 1500- och 1600-talets bondeklasser. Här berättas om skatter och ränta, jordägande, frälsebönder och skattebönder, dagsverken, m.m. OBS! Vid den här länken hittar du andra avsnitt (fr.o.m. kap 19) som handlar om livet på landet i Sverige under perioden 1500-1700-talet. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.
Bondeklasser och dess beskattning i 1500- och 1600-talens Sverige
ANNONS
Liknande artiklar
Drottning Kristina ökade adelns makt

Kristina var bara 18 år när hon klev upp på Sveriges tron. Året var 1644, och nere i Tyskland stred de svenska arméerna sedan lång tid tillbaka (1630) i det som senare blivit känt som det trettioåriga kriget (1618-1648). Kristina ärvde alltså ett rike med stora hål i statskassan. Och för att få in pengar till staten lät Kristina sälja en stor del av kronans mark till adeln. Men detta stärkte samtidigt adelns makt och gjorde dem ännu rikare. Tillsammans med marken hörde nämligen alla bönder som bodde där. Dessa hamnade nu under adelns kontroll och måste betala all sin skatt till dem istället för till kronan. Bonde- och borgarstånden protesterade i riksdagen mot adelns allt större makt i samhället. Men inget gjordes för att förändra läget. Drottning Kristina valde senare bort politiken helt och hållet. År 1654 klev hon ner från tronen och flyttade till Rom där hon kom att leva resten av sitt liv...
Stora daldansen

Den 22 juni 1743 var revolutionen nära i Stockholm. En väpnad folkmassa stod öga mot öga mot armén på Gustaf Adolfs torg. Regeringen var handlingsförlamad, kungen maktlös och folkets vrede glödande. Detta var den stora Daldansen, som slutade i blod och tårar...
Svenska belägringen av Prag vid trettioåriga krigets slut 1648

Försöket att inta Prag i trettioåriga krigets slutskede 1648 illustrerar en viktig sidoeffekt av den svenska stormaktstiden. Vad som under belägringen här kallas svenska trupper bestod enbart till mindre del av svenskar och finländare. I stället dominerade tyska allierade eller legosoldater från olika delar av Europa som svenska soldater slogs tillsammans med, och tog intryck av. Konst- och bokskatter rövades från Prag eller andra kulturstäder. Valloner från nuvarande Belgien hade en nyckelroll för den svenska järnhanteringen. Allt kan med ett modernt begrepp kallas europeisering, om än mer våldspräglad än dagens Europasamverkan...
Sverige och det trettioåriga kriget

År 1618 började ett långt och blodigt krig i Tyskland, känt som det trettioåriga kriget. Det var främst ett religionskrig mellan katoliker och protestanter, där den svenske kungen Gustav II Adolf spelade en viktig roll. Han ledde den moderna svenska armén till några stora segrar, som slaget vid Breitenfeld, men stupade själv vid Lützen 1632. Sverige fortsatte därefter kriget, och blev efter freden i Westfalen 1648 en stormakt i Europa. Kriget orsakade dock enormt lidande för civilbefolkningen och lämnade stora delar av Tyskland i ruiner...
Svensk upprustning i början av stormaktstiden

När Gustav II Adolf blev kung 1611 var han bara 17 år gammal, och Sverige befann sig i krig med Danmark, Polen och Ryssland. Redan från början tvingades han stärka Sveriges krigsmakt och skapa en mer effektiv armé. Genom att införa en ny militär organisation lades grunden för en starkare krigsmakt. Samtidigt utvecklades landets järnbruk, där vapen som kanoner och musköter började tillverkas i stor skala. Dessa satsningar gjorde Sverige till en av 1600-talets mest effektiva krigsmaskiner...
Tobakens historia i Sverige

Bruket av tobak går bortåt 400 år tillbaka i tiden i vårt land. Tobaken blev snabbt populär när den lanserades under 1600-talet och började användas av både män och kvinnor. Rökvanorna har genomgått olika trender genom åren - från de första lerpiporna till de mer utsmyckade sjöskumspiporna och senare till dagens många pipmodeller, cigaretter, cigariller och cigarrer (och nu även e-cigaretter). Men vi har också snusat. Först togs snuset (som då var en "snustorr" variant) genom näsan, och senare utvecklades våra snusvanor till det typiskt svenska "läppsnuset" (en fuktigare snusvariant)...
Liknande filmer och poddradio
ANNONS
ANNONS
Ämneskategorier
Vasatidens Sverige
Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521...
Stormaktstidens Sverige
Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...
Frihetstidens Sverige
Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första...
Livet på landet och i staden 1500-1776
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.
Ekonomi och handel 1500-1776
Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.
Ekonomisk historia
Ekonomisk historia om nationalekonomi, handel och berömda företag genom historien. Ekonomisk historia hänger till stor...
Relaterade taggar
Jordbruk
Här hittar du material som kan relateras till jordbruk förr eller idag.
Skatter och skatteväsen
Här kan du läsa om de svenska skatteväsendets historia fram till den tidpunkt då vi fick det...
Arbetsliv
Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil...
Adel och aristokrati
Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...
Sociala strukturer
Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....
Bönder
Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...
Liknande Podcasts
Ekonomiska system
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om ekonomiska system i allmänhet, och om marknadsekonomi, planekonomi och blandekonomi i synnerhet.
Introduktion till stormaktstiden
I veckans avsnitt sammanfattar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) den svenska stormaktstiden.
Den svenska finanskrisen på 1990-talet
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om 90-talskrisen. Här redogörs för orsakerna till den och konskevenser av den.
Historiesyn - olika perspektiv på historia
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.