På den Judiska Församlingen i Göteborgs hemsida finns ett kompendium i pdf-format (15 sid) som handlar om judendomens lära, regler, ritualer, traditioner och högtider.
Lästid 6 minuter
Kärlekslyriken från Höga Visan i Gamla testamentet fångar glädjen och njutningen i kärleken. Författaren hyllar kärleken mellan man och kvinna utan moraliska pekpinnar. Höga Visan ger en glimt av en forntida kultur där kärleken blomstrade bland herdarna, vinodlarna och de älskande, trots att de levde i en tid där arrangerade äktenskap var vanligt...
Lästid 4 minuter
Varför får en religiös jude inte tända lamporna hemma på lördagen? Varför har man två uppsättningar porslin och bestick? Varför äter man inte griskött? Frågorna finns där, och det finns skäl att ställa dem och utifrån ett judiskt perspektiv försöka se dem inifrån, som den troende juden själv ser dem. Den moderna judendomen har idag tre skilda grupperingar där det judiska livet och arvet ter sig rätt olika. Dessa finns också representerade i Sverige och det finns skäl att beskriva dem eftersom det judiska inslaget i vardagslivet i så hög grad beror på vilken av dessa grupper man tillhör...
Lästid 10 minuter
Judendomen är en av världens äldsta religioner. Tanak (ungefär samma som Gamla testamentet i den kristna Bibeln) med sina 39 böcker, är judendomens heliga skrift och skildrar hur Gud följt det judiska folkets liv, i glädje och sorg under tusen år. Hälften av de dryga tusen sidorna består av prosaliknande texter, hälften av texter som är ren poesi. En helig skrift med många tonlägen och röster, historiska, poetiska och profetiska. I Tanak har bokrullen med de fem Moseböckerna, den skrivna läran som kallas Toran, en särskild plats. Det är där grunden för det judiska livet i helg och vardag finns nedtecknad...
Lästid 10 minuter
Familjen är den plats där det judiska vardagslivet bäst förverkligas och judendomen betraktar äktenskapet och familjelivet som en religiös plikt av stor vikt. Mannen och kvinnan är skapade till Guds avbild och har därför lika värde inför Gud. Däremot skiljer judendomen tydligt mellan mannens religiösa plikter och kvinnans, mellan vem som har huvudansvar för hemmet och vem för försörjningen...
Lästid 5 minuter
Den judiska påsken är ett drama i fjorton akter med en oföränderlig rekvisita av fyra bägare vin (plus en extrabägare för profeten Elias), tre osyrade bröd, persilja, pepparrot, kompott på äpplen, mandel, kanel och vin, ett hårdkokt ägg och ett glödstekt ben - ska denna s.k. sederceremoni som utspelas i de judiska hemmen generation efter generation den femtonde i månaden Nissan, föra Israel och hela mänskligheten till fred och frihet? Nej, naturligtvis inte, men det har hjälpt judarna i alla tider att inte förlora hoppet och att inte misströsta på Gud som "har fört oss ut ur träldomen till frihet, ur bedrövelsen till glädje, ur sorgen till fest och ur mörkret till ljus, ur slaveriet till frälsning", som det står i en av lovprisningarna i påskhaggadan (en judisk textsamling)...
Lästid 11 minuter
De vanligaste sätten att argumentera mot Guds existens är de som utmynnar i agnosticism eller ateism. En agnostiker (agnosticism = "icke vetande") är en person som anser att man inte kan veta något om Guds existens. En ateist (ateism = icke gudstroende, gudsförnekare) menar att det inte finns några skäl att tro på Guds existens. Båda dessa synsätt grundar sig på uppfattningen att det inte finns några rationella skäl att tro på existensen av en gud, eftersom det inte har påträffats några objektivt konstaterbara spår av en gud i vårt universum...
Gud har valt ut judarna till sitt folk. Detta är den centrala tanken i judendomen. I judendomen finns inte något system...
Inom judendomen bör människan sträva efter att följa Guds vilja och de religiösa lagar som genomsyrar vardagslivet....
Det judiska året börjar i slutet av september och de judiska helgerna är fastställda i en kalender...
I tiotusentals år har människans jakt på föda både förändrat samhället och fört det framåt....
Synen på dödenDöden (det kroppsliga tillstånd från det ögonblick då livet upphör) har sedan...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia, religionskunskap och samhällskunskap) om om judar - en av de nationella minoriteterna i Sverige. Avsnittet (del 3 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i religionskunskap) om pesach eller "det judiska påskfirandet".
I det här fördjupningsavsnittet (20 min) berättar Mattias, Kristoffer och Julia om likheter och skillnader mellan de fem världsreligionerna. Här diskuteras också vad som egentligen är viktigt att jämföra och varför.
Julia, Kristoffer och Mattias diskuterar de fem världsreligionernas gudsuppfattning. Hur ser man på Gud inom de monoteistiska religionerna: judendomen, kristendomen och islam? Vilken gudsuppfattning råder inom hinduismen? Och tror man på gudar överhuvudtaget inom buddhismen?
