Vårt smutsiga förflutna

Lästid 21 minuter

Kan ett uppslagsverk vara så farligt att det måste förbjudas? I 1700-talets Frankrike var svaret ja. Denis Diderot och hans medarbetare ville samla så mycket som möjligt av tidens kunskap i ett enda stort verk. Resultatet blev "Den stora Encyklopedin", ett faktarikt verk som samlade kunskap om allt från filosofi och vetenskap till hantverk, teknik och vardagsliv. Men böckerna nöjde sig inte med att förklara hur världen fungerade. De uppmuntrade också människor att använda sitt förnuft, tänka själva och ifrågasätta gamla sanningar. Det oroade både kyrkan och makthavarna, och till slut förbjöds verket. Censuren och de ständiga konflikterna gjorde arbetet allt svårare, och delar av produktionen fick fortsätta i hemlighet. Trots motståndet lyckades Encyklopedin överleva och blev en av upplysningstidens viktigaste symboler för kunskap och rätten att tänka fritt...

+ Läs mer

Lästid 15 minuter

1700-talets Paris var en stad fylld av ljud, rörelse och starka kontraster. På de trånga gatorna trängdes försäljare, hantverkare, tiggare, eleganta borgare och hästdragna vagnar, medan kaféer och marknadshallar sjöd av nyheter, skvaller och politiska diskussioner. Seine förde varor genom staden och gav arbete åt många, men både floden och gatorna användes också som avstjälpningsplatser. Bakom det livliga folklivet dolde sig därför ett Paris som ofta var smutsigt, stinkande och långt ifrån bekvämt...

+ Läs mer

Lästid 16 minuter

Att flytta från landsbygden till en fransk stad kunde öppna dörren till arbete, handel och ett bättre liv. Men staden var också ett samhälle fyllt av regler, privilegier och tydliga gränser mellan fattiga och rika. Här styrde borgmästare och mäktiga ämbetsmän, hantverkarna organiserades i skrån och den som ville bli fullvärdig borgare kunde få vänta i många år. Till och med maten på värdshusen och vilka familjer som måste ta emot inkvarterade soldater kunde bestämmas av myndigheterna...

+ Läs mer

Lästid 13 minuter

I 1700-talets Frankrike såg skolan mycket olika ut beroende på om du var pojke eller flicka, rik eller fattig. Pojkar kunde gå i församlingsskolor och i vissa fall studera vidare, medan många flickor inte fick någon skolundervisning alls. För adelsflickor väntade ibland klosterskolor och religiösa internat med stränga regler, ständig övervakning och undervisning som främst skulle förbereda dem för livet som hustru och mor. Samtidigt började nya idéer om barn och lärande växa fram. Här får du följa en skolvärld som på många sätt skiljer sig kraftigt från vår egen...

+ Läs mer

Lästid 14 minuter

En utopi är en dröm om ett perfekt samhälle. Ordet har sina rötter i grekiskan och kan tolkas som ”en bra plats”. Thomas More gjorde ordet känt när han beskrev ön Utopia, där människor delar på all mark och boende, arbetar få timmar och klarar sig utan pengar. Senare skapade andra författare egna idealstater. Etienne Cabet ritade upp Icaria som ett mycket ordnat samhälle där staten styr nästan allt. HG Wells flyttade sin utopi till en annan planet och lät teknik och kontroll genom registrering forma en ren och effektiv värld. Samtidigt visar flera exempel att drömmen om ordning kan innebära hårda regler, övervakning och att vissa människor hamnar utanför. Utopier kan därför både inspirera och varna. De säger också mycket om den tid de skrevs i, och om vad författarna tyckte var fel i deras egen värld...

+ Läs mer

Lästid 16 minuter

I antikens Aten var gymnasiet mer än en plats för idrott. Här tränade fria män sina kroppar genom löpning, hopp, kast och brottning, men de umgicks också, diskuterade idéer och följde med i stadens nyheter. Idrott, bad och samtal hörde ihop och sågs som en viktig del av både kroppens och själens utveckling i det grekiska samhället...

+ Läs mer