Husdjurens historia
ANNONS
Artikelserie om Husdjurens historia
1Husdjurens betydelse för människan
Utan husdjur skulle vårt liv bli annorlunda, i varje fall när det gäller boskapsdjur, som ger både mat och kläder. Tänk på korna vars mjölk vi lägger beslag på och dricker eller gör ost och smör av. Vi äter dessutom nötboskapens kött. Annat kött vi äter i stora mängder kommer från grisar och kycklingar. Vi äter kanske inte ägg till frukost som farmor alltid gjorde. Men det är ägg i den frasiga omeletten och i den söta sockerkakan och i den chokladöverdragna glassen. Och inte nog med att vi äter upp våra släktingar djuren. Av deras hudar skaffar vi skinn till jackor och skor och läder till sulor. Pälsverk gör oss varma och vackra...
2Boskapsdjuren var livsviktiga i det gamla jordbrukssamhället
Husdjuren i det gamla jordbrukssamhället under tidigmodern tid, var småväxta jämförda med dagens husdjur. Kor och grisar vägde inte mer än en tredjedel av vad de väger idag. En ko gav kanske 500 liter mjölk per år. Dagens ko ger 10 000 liter mjölk per år. Det händer att hennes juver blir så stort och tungt att det behöver hållas uppe med väv och remmar för att inte spenarna ska släpa mot marken...
3Hästens historia i människans tjänst
När isen drog sig tillbaka mot polerna efter den senaste istiden, och gräs började växa i Europa, spreds stora vildhästhjordar över ett i början trädfattigt landskap. Den tidens jägare organiserade välplanerade jakter på hästarna. Jaktlagens medlemmar måste ha haft ett funktionsdugligt talspråk, för planeringen krävde resonemang. Jägarna utnyttjade bergig terräng, till exempel i Solutré i nuvarande Frankrike, där de drev stora hjordar av hästar mot ett klippstup. Sista biten mot bråddjupet drev jägarna med rop och facklor hästarna att i panik rusa fram mot stupet. I tusental störtade djuren ner och slog ihjäl sig. Kanske fångade jägarna in föl och unghästar, fick dem tama och använde dem som lockdjur vid nya jakter – och efter hand som riddjur...
4Hur behandlar vi våra djur?
"Djuren hade det bättre förr i världen", säger en del av dem som är kritiska mot hur husdjuren behandlas idag. Om man med "förr i världen" menar Gustav Vasas tid, så var det nog tyvärr inte så. Vi har redan gett exempel på hur korna levde sina liv under vinterhalvåret. Då som nu var lönsamhet riktmärket. För 1500-talets bönder var det mest lönsamt att låta svältföda djuren under vintern för att sedan få ut så mycket som möjligt av dem under sommarhalvåret. Böndernas bedömning var lika kallt rationell som den bedömning som format vår tids ko-stallar och kycklingburar...
Liknande filmer och poddradio
ANNONS
Liknande artiklar
Encyklopedin – uppslagsverket som utmanade makten
Lästid 21 minuter
Kan ett uppslagsverk vara så farligt att det måste förbjudas? I 1700-talets Frankrike var svaret ja. Denis Diderot och hans medarbetare ville samla så mycket som möjligt av tidens kunskap i ett enda stort verk. Resultatet blev "Den stora Encyklopedin", ett faktarikt verk som samlade kunskap om allt från filosofi och vetenskap till hantverk, teknik och vardagsliv. Men böckerna nöjde sig inte med att förklara hur världen fungerade. De uppmuntrade också människor att använda sitt förnuft, tänka själva och ifrågasätta gamla sanningar. Det oroade både kyrkan och makthavarna, och till slut förbjöds verket. Censuren och de ständiga konflikterna gjorde arbetet allt svårare, och delar av produktionen fick fortsätta i hemlighet. Trots motståndet lyckades Encyklopedin överleva och blev en av upplysningstidens viktigaste symboler för kunskap och rätten att tänka fritt...
Livet på Paris gator under 1700-talet
Lästid 15 minuter
1700-talets Paris var en stad fylld av ljud, rörelse och starka kontraster. På de trånga gatorna trängdes försäljare, hantverkare, tiggare, eleganta borgare och hästdragna vagnar, medan kaféer och marknadshallar sjöd av nyheter, skvaller och politiska diskussioner. Seine förde varor genom staden och gav arbete åt många, men både floden och gatorna användes också som avstjälpningsplatser. Bakom det livliga folklivet dolde sig därför ett Paris som ofta var smutsigt, stinkande och långt ifrån bekvämt...
Stadsliv i 1700-talets Frankrike
Lästid 16 minuter
Att flytta från landsbygden till en fransk stad kunde öppna dörren till arbete, handel och ett bättre liv. Men staden var också ett samhälle fyllt av regler, privilegier och tydliga gränser mellan fattiga och rika. Här styrde borgmästare och mäktiga ämbetsmän, hantverkarna organiserades i skrån och den som ville bli fullvärdig borgare kunde få vänta i många år. Till och med maten på värdshusen och vilka familjer som måste ta emot inkvarterade soldater kunde bestämmas av myndigheterna...
Skola och utbildning i 1700-talets Frankrike
Lästid 13 minuter
I 1700-talets Frankrike såg skolan mycket olika ut beroende på om du var pojke eller flicka, rik eller fattig. Pojkar kunde gå i församlingsskolor och i vissa fall studera vidare, medan många flickor inte fick någon skolundervisning alls. För adelsflickor väntade ibland klosterskolor och religiösa internat med stränga regler, ständig övervakning och undervisning som främst skulle förbereda dem för livet som hustru och mor. Samtidigt började nya idéer om barn och lärande växa fram. Här får du följa en skolvärld som på många sätt skiljer sig kraftigt från vår egen...
Thomas Mores Utopia
Lästid 14 minuter
En utopi är en dröm om ett perfekt samhälle. Ordet har sina rötter i grekiskan och kan tolkas som ”en bra plats”. Thomas More gjorde ordet känt när han beskrev ön Utopia, där människor delar på all mark och boende, arbetar få timmar och klarar sig utan pengar. Senare skapade andra författare egna idealstater. Etienne Cabet ritade upp Icaria som ett mycket ordnat samhälle där staten styr nästan allt. HG Wells flyttade sin utopi till en annan planet och lät teknik och kontroll genom registrering forma en ren och effektiv värld. Samtidigt visar flera exempel att drömmen om ordning kan innebära hårda regler, övervakning och att vissa människor hamnar utanför. Utopier kan därför både inspirera och varna. De säger också mycket om den tid de skrevs i, och om vad författarna tyckte var fel i deras egen värld...
Världens sju underverk
Lästid 9 minuter
Omkring 140 f.Kr skrev den grekiske diktaren Antipatros från Sidon en lista om imponerande byggnadsverk. Listan som skrevs blev – med en senare ändring – grunden för begreppet ”världens sju underverk”. Det finns flera listor, både äldre och yngre, men denna är den mest klassiska...
Ämneskategorier
Forntidens och antikens huvudlinjer
Forntidens och antikens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser.
Livet på landet och i staden på medeltiden
Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).
Livet på landet och i staden 1500-1776
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.
Livet på landet och i staden 1776-1914
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.
Historia om mat och matvanor
Våra matvanor har varierat genom historien, men vi har i regel fått äta det som funnits till hands. Maten har ändå -...
Liknande Podcasts
Skiftesreformerna i Sverige
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.
Våffeldagen
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om våffeldagen.
Fastlagen och fastan
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om fastlagen och fastan.
Orsaker till den industriella revolutionen
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?
Att vara kvinna under 1800-talet
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.
