Genomgång (12:52 min) där SO-läraren John Holm ger en sammanfattning av judendomen. Här berörs judendomens historia, judisk tro, judiska högtider samt judiska riktningar.
Lästid 6 minuter
Kärlekslyriken från Höga Visan i Gamla testamentet fångar glädjen och njutningen i kärleken. Författaren hyllar kärleken mellan man och kvinna utan moraliska pekpinnar. Höga Visan ger en glimt av en forntida kultur där kärleken blomstrade bland herdarna, vinodlarna och de älskande, trots att de levde i en tid där arrangerade äktenskap var vanligt...
Lästid 6 minuter
I den polska huvudstaden Warszawa hade de tyska ockupationstrupperna inrättat ett getto, speciella judekvarter. Idén med att skapa getton i nazistisk mening kom från Hermann Göring, en av Hitlers närmaste män. Judarna tvingades lämna sina bostäder och arbeten, plundrades på allt de ägde och drevs samman i getton som var helt avskilda från yttervärlden. Nazisterna fann det praktiskt och bekvämt att ha judarna samlade på en bestämd plats inför "den slutliga lösningen" och transporten till dödslägren...
Lästid 10 minuter
Judendomen är en av världens äldsta religioner. Tanak (ungefär samma som Gamla testamentet i den kristna Bibeln) med sina 39 böcker, är judendomens heliga skrift och skildrar hur Gud följt det judiska folkets liv, i glädje och sorg under tusen år. Hälften av de dryga tusen sidorna består av prosaliknande texter, hälften av texter som är ren poesi. En helig skrift med många tonlägen och röster, historiska, poetiska och profetiska. I Tanak har bokrullen med de fem Moseböckerna, den skrivna läran som kallas Toran, en särskild plats. Det är där grunden för det judiska livet i helg och vardag finns nedtecknad...
Lästid 15 minuter
I Norden förekom långt fram i tiden träldom. Trälarna under vikingatiden bestod av fångar från plundringståg eller brottslingar i det egna samhället. Också fattiga som saknade levebröd eller de som var svårt skuldsatta kunde frivilligt – men tvingade av omständigheterna – bli trälar. Som sådana saknade de alla rättigheter som fria män hade och sattes på tyngre arbeten. Att ha många trälar var ett tecken på välstånd och makt. Ofriheten ärvdes genom generationerna, även om frigivande också förekom. Successivt avtog träldomen som system, inte minst genom kristendomens införande. Från 1335 fanns en bestämmelse om att ingen som fötts av kristna föräldrar fick tjäna som träl. Eftersom alla invånare ansågs tillhöra den nya tron upphörde träldomen med den dåvarande generationen trälar...
Lästid 11 minuter
De vanligaste sätten att argumentera mot Guds existens är de som utmynnar i agnosticism eller ateism. En agnostiker (agnosticism = "icke vetande") är en person som anser att man inte kan veta något om Guds existens. En ateist (ateism = icke gudstroende, gudsförnekare) menar att det inte finns några skäl att tro på Guds existens. Båda dessa synsätt grundar sig på uppfattningen att det inte finns några rationella skäl att tro på existensen av en gud, eftersom det inte har påträffats några objektivt konstaterbara spår av en gud i vårt universum...
Lästid 7 minuter
Det finns flera försök att "logiskt" bevisa att det finns en gud. Man hänvisar bl.a. till den mänskliga erfarenheten av upplevelser utanför tid och rum. Mest kända av dessa s.k. "logiska bevis" är kanske den medeltida teologen Thomas av Aquinos "fem vägar till Gud". Vi kan bland "vägarna" urskilja två olika resonemang som ofta anförs av troende människor än idag. Vi kallar dem planeringsargumentet och det kosmologiska argumentet...
Gud har valt ut judarna till sitt folk. Detta är den centrala tanken i judendomen. I judendomen finns inte något system...
Judendomens och judarnas historia började för ca 4 000 år sedan i Mesopotamien då Gud uppenbarade sig för Abraham och...
Flipped Classroom eller "flippat klassrum" är en pedagogisk modell där läraren använder digitala...
Film som historieberättande medium är en populär underhållningskälla, men fungerar också bra i...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia, religionskunskap och samhällskunskap) om om judar - en av de nationella minoriteterna i Sverige. Avsnittet (del 3 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.
I det här fördjupningsavsnittet (20 min) berättar Mattias, Kristoffer och Julia om likheter och skillnader mellan de fem världsreligionerna. Här diskuteras också vad som egentligen är viktigt att jämföra och varför.
Julia, Kristoffer och Mattias diskuterar de fem världsreligionernas gudsuppfattning. Hur ser man på Gud inom de monoteistiska religionerna: judendomen, kristendomen och islam? Vilken gudsuppfattning råder inom hinduismen? Och tror man på gudar överhuvudtaget inom buddhismen?
