Genomgång (13:36 min) där SO-läraren Magnus Söderbom jämför judisk och kristen historiesyn, samt ger en förklaring till hur den växande kristendomen innebar en olycksam möjlighet för antisemitismen att växa sig stark i Europa.
Lästid 6 minuter
I den polska huvudstaden Warszawa hade de tyska ockupationstrupperna inrättat ett getto, speciella judekvarter. Idén med att skapa getton i nazistisk mening kom från Hermann Göring, en av Hitlers närmaste män. Judarna tvingades lämna sina bostäder och arbeten, plundrades på allt de ägde och drevs samman i getton som var helt avskilda från yttervärlden. Nazisterna fann det praktiskt och bekvämt att ha judarna samlade på en bestämd plats inför "den slutliga lösningen" och transporten till dödslägren...
Lästid 2 minuter
Under miljonstaden Rom finns det ett system av underjordiska gångar med kristna begravningsplatser. I dessa katakomber ligger mellan 700 000 och en miljon kristna begravda...
Lästid 15 minuter
Under senmedeltiden förföll den katolska kyrkan. Flera av påvarna levde på ett sätt som stod i bjärt kontrast till den lära som kyrkan predikade. Kritiken mot kyrkan kom under 1500-talet att växa och omfattade inte bara påvarnas och prästernas leverne utan alltifrån kyrkans handel med avlatsbrev till synen på nattvardsfirande och barndop. Reformationen splittrade katolska kyrkan inifrån...
Lästid 15 minuter
I Norden förekom långt fram i tiden träldom. Trälarna under vikingatiden bestod av fångar från plundringståg eller brottslingar i det egna samhället. Också fattiga som saknade levebröd eller de som var svårt skuldsatta kunde frivilligt – men tvingade av omständigheterna – bli trälar. Som sådana saknade de alla rättigheter som fria män hade och sattes på tyngre arbeten. Att ha många trälar var ett tecken på välstånd och makt. Ofriheten ärvdes genom generationerna, även om frigivande också förekom. Successivt avtog träldomen som system, inte minst genom kristendomens införande. Från 1335 fanns en bestämmelse om att ingen som fötts av kristna föräldrar fick tjäna som träl. Eftersom alla invånare ansågs tillhöra den nya tron upphörde träldomen med den dåvarande generationen trälar...
Lästid 7 minuter
Under 1700-talet fick människor större kunskaper och frigjorde sig efter hand från olika auktoriteter. Allt fler började ifrågasätta kyrkans lära. Istället för Gud och kyrkan kom människan alltmer i centrum för intresset. Det var framförallt två strömningar som bidrog till sekulariseringen, upplysningen och pietismen...
Lästid 4 minuter
I det kristna Europa var 1600-talet renlärighetens epok. Det gäller både för den katolska och den protestantiska kyrkan. Reformationen ledde till att den västliga kristna kyrkan splittrades. För individens del innebar den en frigörelse från religiösa auktoriteter. Politiskt innebar den i de flesta europeiska länder en upplösning av det medeltida sakrala samhället. Utvecklingen efter reformationen präglades av en strävan mot religiös och politisk enhet. För furstarna, som ofta var både statens och kyrkans överhuvud, var det av primärt intresse att återställa enheten i respektive land. Motiven var därför både religiösa och politiska...
Judendomens och judarnas historia började för ca 4 000 år sedan i Mesopotamien då Gud uppenbarade sig för Abraham och...
Kristendomens och kyrkans tvåtusenåriga historia från antiken till idag.
Flipped Classroom eller "flippat klassrum" är en pedagogisk modell där läraren använder digitala...
Material som innehåller jämförelser mellan religioner. Här hittar du likheter och skillnader mellan...
Film som historieberättande medium är en populär underhållningskälla, men fungerar också bra i...
Med antisemitism menar man vanligen en antijudisk inställning. Det språk judarna under hela sin...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia, religionskunskap och samhällskunskap) om om judar - en av de nationella minoriteterna i Sverige. Avsnittet (del 3 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.
Mattias sätter sig själv i studion för att förklara lite kort om Kristi himmelsfärd och om pingsten.
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om de tre stora kristna inriktningarna - katolska, ortodoxa och protestantiska kyrkan.
När påsken närmar sig pratar Julia, Kristoffer och Mattias om Jesus död och uppståndelse, själva orsaken till det kristna påskfirandet.
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om splittringen av den kristna kyrkan i en katolsk och en ortodox gren 1054.
