När Sverige skulle bli kolonialmakt

Lästid 14 minuter

Trots alla politiska omvälvningar och militära konfrontationer reser sig fortfarande Viborgs slott på en holme i stadens utkant. Slottet uppfördes på 1290-talet när finska områden successivt inlemmades i det svenska riket. Syftet var dock mer omfattande än så: att överta kontrollen över den ryska handeln i området, ledd från Novgorod. Den idag ryska staden Viborg har iklätts många skepnader under de 700 åren. Bestående över tid är att slottet med det karakteristiska S:t Olofstornet och den omkringliggande staden utgjort en brännpunkt i de svenska och finska relationerna med den ryske grannen i öster...

+ Läs mer

Lästid 7 minuter

Kristina var bara 18 år när hon klev upp på Sveriges tron. Året var 1644, och nere i Tyskland stred de svenska arméerna sedan lång tid tillbaka (1630) i det som senare blivit känt som det trettioåriga kriget (1618-1648). Kristina ärvde alltså ett rike med stora hål i statskassan. Och för att få in pengar till staten lät Kristina sälja en stor del av kronans mark till adeln. Men detta stärkte samtidigt adelns makt och gjorde dem ännu rikare. Tillsammans med marken hörde nämligen alla bönder som bodde där. Dessa hamnade nu under adelns kontroll och måste betala all sin skatt till dem istället för till kronan. Bonde- och borgarstånden protesterade i riksdagen mot adelns allt större makt i samhället. Men inget gjordes för att förändra läget. Drottning Kristina valde senare bort politiken helt och hållet. År 1654 klev hon ner från tronen och flyttade till Rom där hon kom att leva resten av sitt liv...

+ Läs mer

Lästid 5 minuter

Gustav III efterträddes av sin son Gustav Adolf, och med honom slutar den glansfulla gustavianska tiden i en av de största katastrofer som svenska folket upplevt under hela sin historia. Sverige förlorade Finland och därmed en tredjedel av sin landyta och en fjärdedel av sin befolkning. Finland hade i över 700 år varit en lika naturlig del av Sverige som Skåne är idag, fast under dubbelt så lång tid...

+ Läs mer

Lästid 15 minuter

Försöket att inta Prag i trettioåriga krigets slutskede 1648 illustrerar en viktig sidoeffekt av den svenska stormaktstiden. Vad som under belägringen här kallas svenska trupper bestod enbart till mindre del av svenskar och finländare. I stället dominerade tyska allierade eller legosoldater från olika delar av Europa som svenska soldater slogs tillsammans med, och tog intryck av. Konst- och bokskatter rövades från Prag eller andra kulturstäder. Valloner från nuvarande Belgien hade en nyckelroll för den svenska järnhanteringen. Allt kan med ett modernt begrepp kallas europeisering, om än mer våldspräglad än dagens Europasamverkan...

+ Läs mer

Lästid 14 minuter

Lördagen den 21 februari 1784 sitter en av Europas regenter vid vulkanen Vesuvius fot, en mil sydost om Neapel, för att vila inför klättringen mot toppen. Även om han bärs på bår den sista biten finner regenten utflykten obekväm och trist, trots ett strålande väder. Kanske är det den tilltagande svavellukten och de väldiga askhögarna som irriterar de kungliga näsborrarna. Eller också upptas hans tankar av den komplicerade storpolitiken, något som var den egentliga orsaken till resan från Drottningholms slott, via Florens och Rom. Kungens - Gustav III - ”Italienska resa” 1783-1784 kamouflerades som en kulturell resa men syftade mer till att stärka Sveriges ställning i den europeiska allianspolitiken...

+ Läs mer

Lästid 7 minuter

År 1618 började ett långt och blodigt krig i Tyskland, känt som det trettioåriga kriget. Det var främst ett religionskrig mellan katoliker och protestanter, där den svenske kungen Gustav II Adolf spelade en viktig roll. Han ledde den moderna svenska armén till några stora segrar, som slaget vid Breitenfeld, men stupade själv vid Lützen 1632. Sverige fortsatte därefter kriget, och blev efter freden i Westfalen 1648 en stormakt i Europa. Kriget orsakade dock enormt lidande för civilbefolkningen och lämnade stora delar av Tyskland i ruiner...

+ Läs mer