Båtsmanshållet i Sverige

Lästid 7 minuter

Kristina var bara 18 år när hon klev upp på Sveriges tron. Året var 1644, och nere i Tyskland stred de svenska arméerna sedan lång tid tillbaka (1630) i det som senare blivit känt som det trettioåriga kriget (1618-1648). Kristina ärvde alltså ett rike med stora hål i statskassan. Och för att få in pengar till staten lät Kristina sälja en stor del av kronans mark till adeln. Men detta stärkte samtidigt adelns makt och gjorde dem ännu rikare. Tillsammans med marken hörde nämligen alla bönder som bodde där. Dessa hamnade nu under adelns kontroll och måste betala all sin skatt till dem istället för till kronan. Bonde- och borgarstånden protesterade i riksdagen mot adelns allt större makt i samhället. Men inget gjordes för att förändra läget. Drottning Kristina valde senare bort politiken helt och hållet. År 1654 klev hon ner från tronen och flyttade till Rom där hon kom att leva resten av sitt liv...

+ Läs mer

Lästid 5 minuter

Gustav III efterträddes av sin son Gustav Adolf, och med honom slutar den glansfulla gustavianska tiden i en av de största katastrofer som svenska folket upplevt under hela sin historia. Sverige förlorade Finland och därmed en tredjedel av sin landyta och en fjärdedel av sin befolkning. Finland hade i över 700 år varit en lika naturlig del av Sverige som Skåne är idag, fast under dubbelt så lång tid...

+ Läs mer

Lästid 4 minuter

Den 22 juni 1743 var revolutionen nära i Stockholm. En väpnad folkmassa stod öga mot öga mot armén på Gustaf Adolfs torg. Regeringen var handlingsförlamad, kungen maktlös och folkets vrede glödande. Detta var den stora Daldansen, som slutade i blod och tårar...

+ Läs mer

Lästid 15 minuter

Försöket att inta Prag i trettioåriga krigets slutskede 1648 illustrerar en viktig sidoeffekt av den svenska stormaktstiden. Vad som under belägringen här kallas svenska trupper bestod enbart till mindre del av svenskar och finländare. I stället dominerade tyska allierade eller legosoldater från olika delar av Europa som svenska soldater slogs tillsammans med, och tog intryck av. Konst- och bokskatter rövades från Prag eller andra kulturstäder. Valloner från nuvarande Belgien hade en nyckelroll för den svenska järnhanteringen. Allt kan med ett modernt begrepp kallas europeisering, om än mer våldspräglad än dagens Europasamverkan...

+ Läs mer

Lästid 14 minuter

Lördagen den 21 februari 1784 sitter en av Europas regenter vid vulkanen Vesuvius fot, en mil sydost om Neapel, för att vila inför klättringen mot toppen. Även om han bärs på bår den sista biten finner regenten utflykten obekväm och trist, trots ett strålande väder. Kanske är det den tilltagande svavellukten och de väldiga askhögarna som irriterar de kungliga näsborrarna. Eller också upptas hans tankar av den komplicerade storpolitiken, något som var den egentliga orsaken till resan från Drottningholms slott, via Florens och Rom. Kungens - Gustav III - ”Italienska resa” 1783-1784 kamouflerades som en kulturell resa men syftade mer till att stärka Sveriges ställning i den europeiska allianspolitiken...

+ Läs mer

Lästid 7 minuter

Under slutet av 1400-talet och början av 1500-talet utmanade europeiska sjöfarare det okända Atlanten i jakten på nya handelsvägar och rikedomar. Portugiser som Bartholomeu Diaz och Vasco da Gama navigerade runt Afrikas sydspets till Indien, vilket sänkte priserna på eftertraktade kryddor. Samtidigt seglade Christofer Columbus västerut och nådde Amerika, ovetande om att han upptäckt en ny kontinent. Dessa expeditioner förändrade världens ekonomiska och kulturella landskap och formade en helt ny världsbild...

+ Läs mer