På Polismuseets webbplats hittar du ett skolanpassat stuidiematerial om hatbrott. Här finns både ett häfte med fakta för elever samt en lärarhandledning för lärare.
Lästid 7 minuter
Sveriges grundlagar utgör grunden för landets demokrati och rättsstat. De fyra grundlagarna – regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – reglerar hur Sverige styrs och skyddar medborgarnas fri- och rättigheter. För att ändra en grundlag krävs två riksdagsbeslut med ett val däremellan, vilket gör dem svårare att ändra än vanliga lagar...
Lästid 5 minuter
Brott och straff finns i alla samhällen. Straffen är samhällets sätt att reagera på brott. Vilket straff den dömde får kan bland annat bero på vilket brott han eller hon döms för. I Sverige finns många olika straff. I den här artikeln skriver vi om de straff som kan bli aktuella för vuxna som har begått brott...
Lästid 5 minuter
Högsta domstolen är den högsta instansen för Sveriges allmänna domstolar och hanterar både brottmål och civilrättsliga mål. Om någon är missnöjd med en hovrätts dom kan de överklaga till Högsta domstolen, men det är inte säkert att målet prövas. Domstolen beviljar prövningstillstånd endast för viktiga rättsfrågor eller om det finns speciella skäl. Högsta domstolens främsta uppgift är att skapa prejudikat, vilket innebar att deras avgöranden ska vara vägledande för andra domstolar i liknande fall. Detta hjälper till att skapa enhetlighet i rättstillämpningen...
Lästid 9 minuter
I Sverige har vi en representativ demokrati. Det innebär att vi väljer våra representanter till riksdagen, kommunerna, landstingen och Europaparlamentet. I regeringsformen står det att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är dess främsta företrädare. Vart fjärde år är det val till riksdagen, kommunerna och landstingen. Vart femte år är det val till Europaparlamentet...
Lästid 7 minuter
Grundlagarna skyddar alla medborgares rätt att engagera sig och jobba politiskt. De innehåller även vissa bestämmelser om begränsningar i våra fri- och rättigheter. Det är till exempel inte tillåtet att hota landets säkerhet genom att sprida hemlig information eller syssla med terrorism. Vanliga lagar kan också begränsa våra fri- och rättigheter. Det är till exempel inte tillåtet att hota, skada, förtala, störa den allmänna ordningen eller diskriminera andra när vi utövar våra rättigheter...
Lästid 6 minuter
Det är riksdagen som bestämmer vilka lagar vi ska ha i Sverige. Det är en av riksdagens viktigaste uppgifter. I regeringsformen står det hur det ska gå till när en lag blir till. Regeringsformen är en av Sveriges grundlagar...
Avsnittet handlar om Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Vi ska även titta på...
Rasism och främlingsfientlighet grundar sig på idén om att mänskligheten kan delas in i grupper som är olika mycket...
Om vad begreppen regler och lagar innebär inom juridiken och i vårt samhälle. Här berörs framförallt...
Teorier om varför människor begår brott. Här berörs också olika former av brottslighet, hur kriminalvården är uppbyggd...
Om socialisation, normer, genus och identitet. Vi reder ut begreppen jämlikhet och jämställdhet och hur sexualitet och...
Diskriminering och trakasserier är beteenden som har samband med någon av diskriminerings-grunderna...
Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...
Krig, konflikter och naturkatastrofer har varit vanligt förekommande genom hela mänsklighetens...
Med antiziganism menas rasism mot romer. Antiziganism bygger på fördomar om att romer ser ut och...
Invandring (immigration) är en varaktig inflyttning av människor till ett land från andra länder....
Sexuell läggning handlar om vad de personer som du blir kär i eller tänder på har för kön. Exempel...
I Regeringsformen, som är en av de fyra svenska grundlagarna, står det att ”alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten”.
I veckans avsnitt av I fokus pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om push- och pullfaktorer i samband med migration. I några exempel förklaras - med hjälp av pushfaktorer och pullfaktorer - den svenska emigrationen till USA under 1800-talet och början av 1900-talet, samt invandringen till dagens Sverige.
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om demonstrationsfrihet.
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om sverigefinnar. Avsnittet (del 1 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.
I veckans avsnitt pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om lagrådet i Sverige.
