Avsnitt (45 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia som här bl.a. handlar om Karl XII:s död. Hur sköts Karl XII och vad kom hans död att få för konsekvenser? Tobias Svanelid pratar krigarkungens död för 300 år sedan och vad kungen betyder för oss idag.
Vetenskapsradion Historia: Karl XII:s död
ANNONS
Liknande artiklar
Viborg - svenskt gränsfäste mot öster
Lästid 14 minuter
Trots alla politiska omvälvningar och militära konfrontationer reser sig fortfarande Viborgs slott på en holme i stadens utkant. Slottet uppfördes på 1290-talet när finska områden successivt inlemmades i det svenska riket. Syftet var dock mer omfattande än så: att överta kontrollen över den ryska handeln i området, ledd från Novgorod. Den idag ryska staden Viborg har iklätts många skepnader under de 700 åren. Bestående över tid är att slottet med det karakteristiska S:t Olofstornet och den omkringliggande staden utgjort en brännpunkt i de svenska och finska relationerna med den ryske grannen i öster...
Historia och historiska källor
Lästid 8 minuter
När en historiker undersöker spår från det som har hänt förr blir historia något mer än bara gamla berättelser – det blir en vetenskaplig undersökning. Genom att studera källor som brev, mynt och dagböcker försöker historikern förstå varför saker förändrades, hur olika händelser gick till och vad som hände efteråt. På det sättet kan vi få veta mer om hur människor levde och tänkte – även om vi bara har kvar små bitar av det som en gång var verklighet...
Källor och spår efter vikingatiden
Lästid 9 minuter
Vikingarna var inte bara plundrare. De var också handelsmän, upptäcktsresande och bosättare. De byggde samhällen, grundade riken och spred sina traditioner och sin kultur till andra delar av världen. De seglade längre än många andra folk på sin tid och knöt samman Norden med andra delar av världen. I den här sista artikeln i serien om vikingarna och deras värld kan du läsa om vilka spår som finns kvar idag av vikingatiden och hur vikingarna beskrivs i film, serier, tv-spel, böcker och tidningar...
Drottning Kristina ökade adelns makt
Lästid 7 minuter
Kristina var bara 18 år när hon klev upp på Sveriges tron. Året var 1644, och nere i Tyskland stred de svenska arméerna sedan lång tid tillbaka (1630) i det som senare blivit känt som det trettioåriga kriget (1618-1648). Kristina ärvde alltså ett rike med stora hål i statskassan. Och för att få in pengar till staten lät Kristina sälja en stor del av kronans mark till adeln. Men detta stärkte samtidigt adelns makt och gjorde dem ännu rikare. Tillsammans med marken hörde nämligen alla bönder som bodde där. Dessa hamnade nu under adelns kontroll och måste betala all sin skatt till dem istället för till kronan. Bonde- och borgarstånden protesterade i riksdagen mot adelns allt större makt i samhället. Men inget gjordes för att förändra läget. Drottning Kristina valde senare bort politiken helt och hållet. År 1654 klev hon ner från tronen och flyttade till Rom där hon kom att leva resten av sitt liv...
Svenska belägringen av Prag vid trettioåriga krigets slut 1648
Lästid 15 minuter
Försöket att inta Prag i trettioåriga krigets slutskede 1648 illustrerar en viktig sidoeffekt av den svenska stormaktstiden. Vad som under belägringen här kallas svenska trupper bestod enbart till mindre del av svenskar och finländare. I stället dominerade tyska allierade eller legosoldater från olika delar av Europa som svenska soldater slogs tillsammans med, och tog intryck av. Konst- och bokskatter rövades från Prag eller andra kulturstäder. Valloner från nuvarande Belgien hade en nyckelroll för den svenska järnhanteringen. Allt kan med ett modernt begrepp kallas europeisering, om än mer våldspräglad än dagens Europasamverkan...
Sverige och det trettioåriga kriget
Lästid 7 minuter
År 1618 började ett långt och blodigt krig i Tyskland, känt som det trettioåriga kriget. Det var främst ett religionskrig mellan katoliker och protestanter, där den svenske kungen Gustav II Adolf spelade en viktig roll. Han ledde den moderna svenska armén till några stora segrar, som slaget vid Breitenfeld, men stupade själv vid Lützen 1632. Sverige fortsatte därefter kriget, och blev efter freden i Westfalen 1648 en stormakt i Europa. Kriget orsakade dock enormt lidande för civilbefolkningen och lämnade stora delar av Tyskland i ruiner...
Liknande filmer och poddradio
ANNONS
ANNONS
Ämneskategorier
Stormaktstidens Sverige
Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...
Kända personer 1500-1776
Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.
Historiebruk
Historiebruk som begrepp syftar till att tydliggöra hur historia används och varför. I det här avsnittet kan du läsa om...
Relaterade taggar
Karl XII
Karl XII (1682-1718) var son till Karl XI och Ulrika Eleonora (d.ä.) och Sveriges kung fr.o.m. 1697...
Fältherrar
Genom historien har de kända fältherrarna varit mycket olika sinsemellan. Samma kan sägas om deras...
Stora nordiska kriget
Det stora nordiska kriget var en väpnad konflikt som utspelades i norra och östra Europa 1700-1721...
Radioprogram
Här finns material som innehåller radioprogram som kan relateras till historia, geografi, religion...
Död och begravning
Synen på dödenDöden (det kroppsliga tillstånd från det ögonblick då livet upphör) har sedan...
Liknande Podcasts
Introduktion till stormaktstiden
I veckans avsnitt sammanfattar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) den svenska stormaktstiden.
Historiebruk
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad historiebruk är och ger en rad exempel på historiebruk (både i nutid och dåtid).
Historisk källkritik
En av de viktigaste sakerna en historiker måste kunna är källkritik. Julia, Kristoffer och Julia reder ut de källkritiska kriterierna - äkthet, obereoende, samtidighet och tendens.
