Artikel i tidningen Populär Historia där Ulla Britta Ramklint berättar om maktkampen i Rom i början av 1500-talet där familjen Borgia spelade en central roll. Renässansen visar en egendomlig ambivalens i sin uppfattning av påveämbetet. Påven symboliserade två saker: han var aposteln Petrus representant och han var Roms härskare. Den förste skulle man givetvis vörda – vilket det dock torde vara svårt att fortsätta att göra, om den andre kunde röjas ur vägen...

Påve Alexander VI Borgia, detalj från en målning gjord av Tiziano Vecellio (1485-1576).