Genomgång (17:46 min) av läraren Tobias Kjellström som berättar om källkritik med exempel från händelsen "skotten i Sarajevo" 1914.
Lästid 10 minuter
Varför bröt första världskriget ut 1914? Under lång tid hade spänningarna mellan Europas stormakter vuxit. Nationalism, konkurrens om kolonier och Tysklands växande makt skapade motsättningar. Samtidigt rustade länderna upp sina arméer och bildade militära allianser. Europa blev alltmer uppdelat i två rivaliserande grupper. När den österrikisk-ungerske tronföljaren Franz Ferdinand mördades i Sarajevo den 28 juni 1914 utlöstes en politisk kris. Genom en rad beslut och krigsförklaringar utvecklades konflikten snabbt till ett europeiskt storkrig, som snart spreds till andra delar av världen...
Lästid 8 minuter
När första världskriget tog slut 1918 hade omkring 17 miljoner människor mist livet och stora delar av Europa drabbats av förödelse. Kriget förändrade också Europas politiska karta och ledde till att flera nya stater bildades. I Ryssland tog kommunisterna makten, medan Tyskland drabbades av ekonomiska kriser och ett växande politiskt missnöje som senare bidrog till nazisternas framgångar. För att förhindra nya krig bildades Nationernas förbund, men organisationen lyckades inte bevara freden. Bara drygt 20 år senare bröt andra världskriget ut. Följderna av första världskriget kom därmed att påverka stora delar av 1900-talets historia...
Lästid 5 minuter
Varmluftsballonger började användas i krig redan i slutet av 1700-talet som ett sätt att skapa bättre överblick och därmed öka kontrollen över slagfältet. De blev ett hjälpmedel för spaning och kommunikation, men deras begränsade styrbarhet gjorde dem osäkra och svåra att använda på ett planerat sätt. När tekniken senare utvecklades mot styrbara luftfarkoster förändrades möjligheterna. Luftskeppen kunde användas mer aktivt och i större skala, både för spaning och anfall, men de visade också tydligt hur nya militära innovationer snabbt kan få svagheter som fienden lär sig att utnyttja...
Lästid 8 minuter
Europa i augusti 1914: Runt om i länderna lämnar miljoner män sina arbetsplatser och beger sig till militärkasernerna. Städerna ekar av sprittande marschmelodier. Soldater marscherar iväg till uppsamlingsplatserna med blommor i gevärsmynningarna, på sabelfästena och på hjälmarna. Det skulle bli ett kort krig, trodde man. För många var det stora problemet att kriget, som det egna landet naturligtvis lätt skulle vinna, skulle bli så kort att man inte skulle hinna vara med innan det hela var över. Alla planer var gjorda för ett kort krig. Nu skulle årtiondens mödor i generalstaber och på övningsfält bära frukt, segerns frukt...
Lästid 10 minuter
En varm sommardag 1361 anlände den danske kungen Valdemar Atterdag till Gotland med en stor och välutrustad armé. På Gotland fanns inga soldater, så bönderna fick själva försöka försvara ön med de vapen och skydd som de hade. Utanför Visbys stadsmur ägde sedan ett hemskt slag rum, där omkring 1 800 gotländska bönder dog. Flera hundra år senare, i början av 1900-talet, hittades massgravar vid ringmuren. Och efter att platsen blivit undersökt av arkeologer vet vi idag mer om vad som hände den ödesdigra sommardagen 1361...
Lästid 8 minuter
När en historiker undersöker spår från det som har hänt förr blir historia något mer än bara gamla berättelser – det blir en vetenskaplig undersökning. Genom att studera källor som brev, mynt och dagböcker försöker historikern förstå varför saker förändrades, hur olika händelser gick till och vad som hände efteråt. På det sättet kan vi få veta mer om hur människor levde och tänkte – även om vi bara har kvar små bitar av det som en gång var verklighet...
Alla trodde på ett kort krig, men kriget blev ett världskrig som varade i över fyra år (1914-1918) och kostade omkring...
För en historiker är källorna utgångspunkten och grunden för historieskrivandet. Med hjälp av olika analysverktyg...
Begreppet källvärdering har en mer positiv klang än begreppet källkritik och beskriver samtidigt...
Flipped Classroom eller "flippat klassrum" är en pedagogisk modell där läraren använder digitala...
Film som historieberättande medium är en populär underhållningskälla, men fungerar också bra i...
Med skotten i Sarajevo menas morden på Österrike-Ungerns tronföljare, ärkehertig Franz Ferdinand,...
Wienkongressen pågick 1814-1815 och var ett möte där Europas gränser och politiska ordning efter...
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.
Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Epoker som nämns är flodkulturerna, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid. De förklarar varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut och jämför med tidsindelningar i Kina.
En av de viktigaste sakerna en historiker måste kunna är källkritik. Julia, Kristoffer och Julia reder ut de källkritiska kriterierna - äkthet, obereoende, samtidighet och tendens.
Det är mer än hundra år sedan första världskriget bröt ut. Mattias, Julia och Mattias pratar om orsakerna till att kriget bröt ut - nationalism, imperialism och alliansbyggande nämns, liksom skotten i Sarajevo.
