Artikel i tidningen Populär historia där Tove Karlsson berättar om generallöjtnant von Döbeln - en av sin tids mest originella personligheter. Att han aldrig förlorade ett slag och var en benhårt kompromisslös officer har bidragit till att hans minne består än i dag, 200 år efter hans död...
Döbeln förlorade aldrig ett slag
ANNONS
Liknande artiklar
Till vapen för revolutionen – när värnplikten föddes i Frankrike
Lästid 28 minuter
År 1793 stod det revolutionära Frankrike inför ett allvarligt hot. Fiendearméer närmade sig landets gränser samtidigt som uppror rasade på hemmaplan. Då fattades ett beslut som skulle förändra både kriget och synen på vem som skulle försvara landet. Hundratusentals unga män kallades in till armén. Många av dem hade aldrig tidigare lämnat sin hembygd. Nu väntade långa marscher, brist på mat och utrustning, sjukdomar och blodiga strider – men också mötet med ett Frankrike de knappt visste fanns. Ur revolutionens massarméer växte en ny tanke fram: soldaten skulle inte längre bara kämpa för en kung, utan som medborgare för sitt land...
Charlotte Corday – mordet som skulle rädda revolutionen
Lästid 26 minuter
Sommaren 1793 reste 24-åriga Charlotte Corday ensam till Paris med en kniv gömd under kläderna. Hon var själv anhängare av revolutionens idéer, men avskydde det växande våldet och hade blivit övertygad om att den radikale journalisten Jean-Paul Marat bar en stor del av skulden. Genom att döda honom trodde hon att hon kunde rädda republiken från fortsatt blodspillan. Istället blev Marat martyr, Charlotte giljotinerades och revolutionen blev ännu våldsammare. Vem var kvinnan bakom ett av franska revolutionens mest berömda mord, och varför var hon beredd att offra sitt eget liv?
USA bildas, del 2: Amerikanska inbördeskriget – slaveriet förbjuds
Lästid 8 minuter
Slaveriet blev den konflikt som till slut splittrade USA i två delar. Sydstaterna ville behålla slavarbete som grund för sin ekonomi, medan nordstaterna ville stoppa slaveriets spridning och hålla ihop landet. När Abraham Lincoln blev president bröt inbördeskriget ut. Nordstaterna vann till slut, unionen räddades och slaveri förbjöds i grundlagen. Men frihet på papperet betydde inte automatiskt jämlikhet i verkligheten. Under lång tid efter kriget fortsatte diskriminering och segregation att prägla samhället. Först senare växte medborgarrättsrörelsen fram och pressade fram lagar som skulle stoppa rasdiskriminering och ge svarta samma rättigheter som andra...
USA bildas, del 1: Självständighetsförklaringen, författningen och valsystemet
Lästid 21 minuter
I början av 1770-talet växte missnöjet i de brittiska kolonierna i Nordamerika. Många kände sig styrda från London utan att få vara med och bestämma. Konflikten handlade om skatter, handel och politisk makt. När protesterna skärptes tvingades de 13 kolonierna samarbeta, trots stora skillnader mellan dem. Kampen utvecklades till ett frihetskrig mot Storbritannien som byggde på upplysningens idéer om rättigheter och folkstyre. Frihetskriget vanns till slut av de 13 kolonierna varefter USA bildades. Nu återstod frågan hur det nya landet skulle styras. Svaret blev en gemensam grundlag som fortfarande gäller och som brukar beskrivas som världens äldsta skrivna nationella författning. Den delade upp makten mellan olika delar av staten och slog fast hur valen skulle gå till. Författningen blev grunden för USA:s statsskick.
Ballonger och luftskepp i krig
Lästid 5 minuter
Varmluftsballonger började användas i krig redan i slutet av 1700-talet som ett sätt att skapa bättre överblick och därmed öka kontrollen över slagfältet. De blev ett hjälpmedel för spaning och kommunikation, men deras begränsade styrbarhet gjorde dem osäkra och svåra att använda på ett planerat sätt. När tekniken senare utvecklades mot styrbara luftfarkoster förändrades möjligheterna. Luftskeppen kunde användas mer aktivt och i större skala, både för spaning och anfall, men de visade också tydligt hur nya militära innovationer snabbt kan få svagheter som fienden lär sig att utnyttja...
Viborg – svenskt gränsfäste mot öster
Lästid 14 minuter
Trots alla politiska omvälvningar och militära konfrontationer reser sig fortfarande Viborgs slott på en holme i stadens utkant. Slottet uppfördes på 1290-talet när finska områden successivt inlemmades i det svenska riket. Syftet var dock mer omfattande än så: att överta kontrollen över den ryska handeln i området, ledd från Novgorod. Den idag ryska staden Viborg har iklätts många skepnader under de 700 åren. Bestående över tid är att slottet med det karakteristiska S:t Olofstornet och den omkringliggande staden utgjort en brännpunkt i de svenska och finska relationerna med den ryske grannen i öster...
Liknande filmer och poddradio
ANNONS
ANNONS
Ämneskategorier
Gustavianska tidens Sverige
Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige...
Krig och försvar 1776-1914
Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under det långa 1800-talet.
Kända personer 1776-1914
Historia om några av det långa 1800-talets mest kända personer och deras levnadsöden.
Finlands historia
Fördjupa dig i Finlands historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.
Relaterade taggar
Finska kriget
Finska kriget utgjorde en del av Napoleonkrigen och utkämpades mellan Sverige och Ryssland 1808...
Fältherrar
En fältherre är en militär ledare som för befäl under ett krig eller ett större fälttåg. Genom...
Georg Carl von Döbeln
Georg Carl von Döbeln (1758-1820) var en svensk officer som blev känd för sina insatser under...
Liknande Podcasts
Finlands historia
Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att gå igenom Finlands historia.
Nordens historia
Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att gå igenom Nordens historia från c.a. år 800 e.Kr till idag.
Nobelprisets historia
I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.
