Lästid 21 minuter

Kan ett uppslagsverk vara så farligt att det måste förbjudas? I 1700-talets Frankrike var svaret ja. Denis Diderot och hans medarbetare ville samla så mycket som möjligt av tidens kunskap i ett enda stort verk. Resultatet blev "Den stora Encyklopedin", ett faktarikt verk som samlade kunskap om allt från filosofi och vetenskap till hantverk, teknik och vardagsliv. Men böckerna nöjde sig inte med att förklara hur världen fungerade. De uppmuntrade också människor att använda sitt förnuft, tänka själva och ifrågasätta gamla sanningar. Det oroade både kyrkan och makthavarna, och till slut förbjöds verket. Censuren och de ständiga konflikterna gjorde arbetet allt svårare, och delar av produktionen fick fortsätta i hemlighet. Trots motståndet lyckades Encyklopedin överleva och blev en av upplysningstidens viktigaste symboler för kunskap och rätten att tänka fritt...

+ Läs mer

Lästid 16 minuter

Med humor, ilska och en sylvass penna utmanade Voltaire både kungar, kyrkan och gamla föreställningar. Han kämpade mot religiös fanatism, vidskepelse och orättvisor och uppmanade människor att använda sitt förnuft och tänka själva. Samtidigt var han långt ifrån demokrat i modern mening. Voltaire var en motsägelsefull person – rik, berömd och ibland fåfäng, men också en modig försvarare av människor som utsattes för förföljelse och övergrepp. Hans idéer blev en viktig del av upplysningen och påverkade synen på frihet, tolerans och makt långt efter hans död...

+ Läs mer

Lästid 7 minuter

Kristina var bara 18 år när hon klev upp på Sveriges tron. Året var 1644, och nere i Tyskland stred de svenska arméerna sedan lång tid tillbaka (1630) i det som senare blivit känt som det trettioåriga kriget (1618-1648). Kristina ärvde alltså ett rike med stora hål i statskassan. Och för att få in pengar till staten lät Kristina sälja en stor del av kronans mark till adeln. Men detta stärkte samtidigt adelns makt och gjorde dem ännu rikare. Tillsammans med marken hörde nämligen alla bönder som bodde där. Dessa hamnade nu under adelns kontroll och måste betala all sin skatt till dem istället för till kronan. Bonde- och borgarstånden protesterade i riksdagen mot adelns allt större makt i samhället. Men inget gjordes för att förändra läget. Drottning Kristina valde senare bort politiken helt och hållet. År 1654 klev hon ner från tronen och flyttade till Rom där hon kom att leva resten av sitt liv...

+ Läs mer

Lästid 4 minuter

Få epoker i historien har en sådan strålglans som upplysningstiden under 1700-talet. Överallt (åtminstone i delar av Europa) talade man (åtminstone de intellektuella) om ”människans utträde ur hennes självförvållade omyndighet”, som filosofen Immanuel Kant uttryckte det. Bort med myter och mystik, in med framsteg och förnuft! Så löd fältropet från upplysningens huvudstad Paris, dit andra länders tänkare vallfärdade för att ta del av den nya läran...

+ Läs mer

Lästid 16 minuter

I den föregående artikeln om Henrik VIII kunde vi på slutet läsa att kungen äntligen fick sin älskade Anne Boleyn. Detta blev möjligt tack vare att han bröt med den katolska kyrkan och lät utropa sig själv till den engelska kyrkans överhuvud. I den här avslutande artikeln ska vi dock få se att kärleken inte var beständig. Eller att den var det, men att föremålen växlade, som man brukar säga. Och det gällde i högsta grad för Henrik VIII...

+ Läs mer

Lästid 14 minuter

Den engelske kungen Henrik VIII är mest känd för eftervärlden för att han var gift sex gånger och att han lät avrätta två av sina fruar. Han bröt dessutom med påven i Rom, och gjorde sig själv till engelska kyrkans överhuvud. Detta är första delen av två i en artikelserie om Henrik VIII, en grym och maktfullkomlig härskare, men också mycket bildad och kultiverad...

+ Läs mer