Föreläsning (10:59 min) där SO-läraren Fredrik Bylund berättar om imperialismen samt om nationalismens och imperialismens följder för 1800-talet.
Lästid 27 minuter
Qing blev Kinas sista kejsardynasti och upprättades av ett invaderande folk som dock ansträngde sig för att bli mer konfucianska än kineserna själva. Under Qing blev Kina först så framgångsrikt att det väckte beundran bland Europas intellektuella, för att därefter drabbas av sådana motgångar att det kom att kallas ”Asiens sjuke man”...
Lästid 9 minuter
Att kolonierna blev en god affär för de allra flesta entreprenörer och bolag som verkade där är klart, lika klart som att vinsten "betalades" av de ursprungliga invånarna i de erövrade landområdena. Var kolonialismen även en god affär för de europeiska moderländerna? Det är inte så alldeles lätt att svara på den frågan. Allt beror på vilka beräkningsgrunder man vill använda. För det första - vad är moderlandet? Är det staten, folket eller bara de som satsade pengar i kolonierna? För det andra - hur ska man rätt värdera alla insatser från ömse håll? För det tredje och svåraste - hur skulle det ha sett ut om man inte haft kolonier?
Lästid 8 minuter
År 1853 anlände en mindre men tungt utrustad amerikansk flottstyrka till Japan. Uppdraget gick ut på att få det tillslutna och teknologiskt efterblivna Japan att öppna sina gränser för USA och skriva på ett handelsavtal. Hela operationen blev en amerikansk framgång. Men ingen hade kunnat ana vilken avgörande betydelse händelsen skulle få i Japans historia och i världshistorien...
Lästid 8 minuter
Simón Bolivár ledde Sydamerika till självständighet från det spanska imperiet i början av 1800-talet och betraktas än idag som en nationell ikon i stora delar av Sydamerika. Men Bolivár hade egentligen större ambitioner än så. Han drömde om en Sydamerikansk republik där i stort sett hela kontinenten skulle ingå. Men av det blev det intet. Istället splittrades Sydamerika i många olika nationer som var och en ansåg sig var bärare av en unik nationalkaraktär, trots deras gemensamma historia...
Lästid 9 minuter
Under första världskriget utförde osmanska regeringen ett folkmord på sin kristna befolkning. Massakrer, deportationer, svält och sjukdomar dödade uppemot två miljoner människor. Armenierna utgjorde majoriteten av offren (mellan 1 och 1,5 miljoner offer) medan cirka 350 000 assyrier/syrianer/kaldéer/araméer och lika många greker dog av övergreppen. Turkiet har sedan dess ihärdigt förnekat att något brott har begåtts och fortsätter än idag att motarbeta alla försök till ett bredare erkännande av folkmordet 1915...
Lästid 23 minuter
Armeniska folkmordet eller folkmordet 1915 betecknar de systematiska massakrer och övergrepp som drabbade armenier och andra kristna minoritetsgrupper i osmanska imperiet i skuggan av första världskriget. Inom forskningen anger man att mellan 1 och 1,5 miljoner armenier, cirka 350 000 assyrier/syrianer/kaldéer/araméer och lika många greker dog i övergreppen. Folkmordet betecknas numera som en del av framkomsten av dagens Turkiet, en nationalstat som föddes ur resterna från ett högst heterogent imperium, det Osmanska riket...
Nationalismens och imperialismens tidevarv (1815-1914) då Europa styrde världen.
Med ett imperium menas ofta en större stat som omfattar flera nationer eller folkslag....
Flipped Classroom eller "flippat klassrum" är en pedagogisk modell där läraren använder digitala...
Film som historieberättande medium är en populär underhållningskälla, men fungerar också bra i...
Kolonisation är när en stat tar ett område utanför sitt eget land i besittning. Kolonialism är...
Det är mer än hundra år sedan första världskriget bröt ut. Mattias, Julia och Mattias pratar om orsakerna till att kriget bröt ut - nationalism, imperialism och alliansbyggande nämns, liksom skotten i Sarajevo.
