Kort artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Mariakulten. Mariakulten visar inga tecken på minskning. Fátima, Lourdes och Czestochowa är tre av de orter som förknippas med dyrkan av Jesu moder...
Mariakulten
ANNONS
Liknande artiklar
Sjukvård och sjukdomar på medeltiden

Sjukdom och död vilade tungt över medeltiden. Människor trodde att Gud avgjorde om man blev sjuk eller fick vara frisk. Böner ansågs ofta starkare än läkarens kunskap. Ibland tog klostren hand om sjuka, men de flesta människor på medeltiden fick klara sig själva med enkla huskurer. Spetälska skrämde med sina fruktansvärda symptom, och när digerdöden svepte fram förvandlades Europa till en plats där nästan hälften av befolkningen dog på bara några år...
Kyrkan och klostren i medeltidens Sverige

Under medeltiden hade kyrkan stor makt över människors liv och tankar. I stort sett alla var kristna och följde kyrkans regler för att få en plats i himlen (paradiset) efter döden. Kyrkan var rik, ägde mycket jord och tog upp skatt från befolkningen. Helgon som heliga Birgitta hade stor betydelse, och många såg dem som förebilder. Även klostren spelade en viktig roll i samhället. Där bodde munkar och nunnor som bad, studerade och arbetade. Genom klostren spreds många nya idéer och vetenskap till resten av samhället...
1600-talet, renlärighetens epok: Katolsk motreformation och evangelisk konfessionalism

I det kristna Europa var 1600-talet renlärighetens epok. Det gäller både för den katolska och den protestantiska kyrkan. Reformationen ledde till att den västliga kristna kyrkan splittrades. För individens del innebar den en frigörelse från religiösa auktoriteter. Politiskt innebar den i de flesta europeiska länder en upplösning av det medeltida sakrala samhället. Utvecklingen efter reformationen präglades av en strävan mot religiös och politisk enhet. För furstarna, som ofta var både statens och kyrkans överhuvud, var det av primärt intresse att återställa enheten i respektive land. Motiven var därför både religiösa och politiska...
Paulus - kristendomens näst viktigaste person?

Hade kristendomen funnits idag om inte Saul (Paulus på grekiska) trodde sig ha fått en vision från Gud, den där dagen år 34 e.Kr, då han befalldes att sprida Jesus lära över världen? Hade vi idag ens vetat något om Jesus - den judiske mannen som några år tidigare avrättats av romarna efter att ha påstått sig vara judarnas Messias? Svaret på dessa frågor går bara att spekulera i, men klart är att Paulus utveckling av den kristna läran fick avgörande betydelse för kristendomens breda spridning i Medelhavsområdet under de första århundradena efter Jesus död. Genom Paulus insatser började kristendomen sin resa mot att bli en världsreligion...
Medeltidens helgonkult

Med helgonkult menas dyrkan av heliga män och kvinnor som genom sina liv och gärningar visat sig stå i särskild relation till Gud. De vördades som föredömen, men också som medlare för människor inför Gud. Helgonkulten hade rötter i kristendomens första tid och var mycket populär då den gjorde den kristna religionen lättförståelig och konkret för vanligt folk...
Kyrkoåret

Det förkristna feståret kom helt eller delvis att förvandlas till det kristna kyrkoåret. Det lever till stora delar kvar även om många helgondagar inte längre är fest- och helgdagar. Men fortfarande finns de kvar i våra almanackor som en gång var kalendrar över kyrkoårets fest- och helgondagar. Men som också försågs med uppgifter som hade att göra med åkerbruk, jakt och fiske. I kalendrarna markerades också lämpliga dagar för åderlåtning, data kring planeternas ställning, astrologiska uppgifter m.m...
Liknande filmer och poddradio
ANNONS
ANNONS
Ämneskategorier
Katolicismen
Katolicismen är den största och en av de äldsta grenarna inom kristendomen. Den katolska kyrkan leds av påven som har...
Helgon
Inom kristen tradition är ett helgon en from människa som levt särskilt nära Gud och haft kontakt med det gudomliga och...
Relaterade taggar
Liknande Podcasts
De tre stora inriktningarna inom kristendomen
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om de tre stora kristna inriktningarna - katolska, ortodoxa och protestantiska kyrkan.
Den stora schismen år 1054 - kyrkans delning
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om splittringen av den kristna kyrkan i en katolsk och en ortodox gren 1054.
Reformationen och kyrkans splittring
Julia, Mattias och Kristoffer berättar om händelserna bakom reformationen och vilka följderna blev. Varför ville Martin Luther förändra kyrkan? Varför gillade många kungar och furstar Martin Luthers nya idéer om kyrkans roll?
Alla helgons dag och halloween
Julia, Kristoffer och Mattias tar sig an alla helgons dag, halloween och alla själars dag. Varför firas dessa i början av november? Hur firar vi halloween och allhelgona i Sverige?