Webbföreläsning (5:19 min) av Anna Hälinen, SO-lärare och IKT-pedagog, som berättar lite om vad en revolution är och vad som kännetecknar politiska och ekonomiska revolutioner.
Lästid 13 minuter
Omkring år 1700 var vattenkraften Europas viktigaste energikälla. Den spelade större roll än vindkraften och muskelkraften hos alla Europas människor och djur tillsammans. Hundratusentals vattenhjul drev kvarnar, pumpar, blåsbälgar, hammare, sågar och mycket annat.
Lästid 4 minuter
Den industriella revolutionen började i Storbritannien kring mitten av 1700-talet. Storbritanniens tidiga industrialisering, järnvägarna och det brittiska imperiet har i hög grad bidragit till att forma dagens Europa. De tre faktorerna var också beroende av varandra. Till exempel skulle inte Indien ha kunnat kontrolleras under så lång tid utan ett järnvägsnät, industrierna i Storbritannien skulle inte ha utvecklats så mycket utan indisk bomull, järnvägarna inte skapats utan industri som i sin tur behövde järnvägar...
Lästid 20 minuter
När människan lärde sig odla jorden började hon förändra den för första gången. När den industriella revolutionen tog fart i Storbritannien i mitten av 1700-talet, började människan förändra jorden för andra gången. Städerna växte som aldrig förr, fabriker och andra industrier grundades. Den industriella revolutionen ändrade efter hand både sättet att äta och sättet att producera mat. Eftersom alltfler flyttade in till städerna för att arbeta i de nya fabrikerna, växte stadsbefolkningen snabbt. Alltmer mat behövde föras in till städerna. Den skulle dessutom vara billig. Det fanns också en växande medelklass som hade pengar och gärna ville smaka på exotiska rätter från olika delar av världen...
Lästid 16 minuter
Trevåningshuset med rangliga balkonger där den blivande regenten föddes hade inte mycket gemensamt med de slott där tidens furstar brukade se dagens ljus. Jean Baptistes familj tillhörde stadens medelklass, i en bortglömd landsdel 80 mil från Paris. Det sociala avståndet till landets glansfulla elit var närmast astronomiskt. Att familjen Bernadottes yngste son i slutet av sitt liv stolt kunde hävda att ”ingen har fyllt en bana liknande min” berodde naturligtvis delvis på hans egna förtjänster. Ännu viktigare var dock att han levde i en tid när det gamla samhället, ”l´ancien régime”, omkullkastades, kungaätter sopades undan, krigen ritade om Europas karta och meriter började slå ut börd som grund för avancemang...
Lästid 7 minuter
I januari 1793 ställdes ”medborgare Louis Capet” inför rätta i Paris. Han befanns skyldig till landsförräderi och avrättades. Han var bara en av de tusentals som under franska revolutionen dödades på liknande sätt. Skälet till att hans öde får inleda berättelsen om medborgarskap är just hans titel. Som ett led i avskaffandet av alla privilegier i det franska samhället (adelns rätt till jordegendom, monopol på höga poster i staten och skattefrihet) stadgades ett gemensamt tilltal för alla. Medborgare, på franska citoyen, skulle markera den jämlikhet som ingick i revolutionens stolta paroller ”Frihet, jämlikhet, broderskap”. Att det blev lite si och så med alla dessa tre kan vi bortse från i det här sammanhanget. Poängen är att ”medborgare Capet” tidigare som kung av Frankrike hade benämnts Louis (Ludvig) XVI, regent av Guds nåde, högt över sina undersåtar...
Lästid 8 minuter
Under våren 1765 antog det brittiska parlamentet en ny skattelag - The Stamp Act (en slags stämpelskatt) - som skulle införas i de tretton kolonierna i Nordamerika. Anledningen var att den brittiska staten behövde pengar för att finansiera kvarhållandet av en stor brittisk armé i Nordamerika. Detta trots att sjuårskriget (1756-1763) nu var avslutat och fransmännen inte längre utgjorde något hot på andra sidan Atlanten. Men trupperna skulle ändå hållas kvar, och det var de amerikanska kolonisterna som skulle få betala hela kalaset. De hade ingen talan i det brittiska parlamentet och fick därför inte vara delaktiga i beslutet. Det skulle dock snart visa sig vara ett ödesdigert misstag som fick långtgående historiska konsekvenser...
Amerikanska frihetskriget eller den amerikanska revolutionen (1776-1783), då USA blev en självständig stat.
Franska revolutionen (1789-1799) ökade folkets makt och förändrade det franska och europeiska samhället.
Den industriella revolutionen markerar övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället i västvärlden.
Film som historieberättande medium är en populär underhållningskälla, men fungerar också bra i...
Flipped Classroom eller "flippat klassrum" är en pedagogisk modell där läraren använder digitala...
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?
Julia, Mattias och Kristoffer synar de mänskliga rättigheterna i sömmarna och berättar om dess grundläggande innehåll och historia.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om franska revolutionens orsaker. Vad är en revolution? Vilka orsaker låg bakom franska revolutionen? Här berättas bland annat om upplysningens idéer, franska krig och höjda skatter, om ståndssamhället och hur tredje ståndet krävde rättigheter.
