Mitt judiska jag

Lästid 9 minuter

Samerna är ett folk som bor i fyra länder: Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Det område där renskötande samer bor heter Sápmi (Sameland). Det finns cirka 70 000 samer idag. Ungefär 20 000 är svenskar. Alla samefamiljer som försörjer sig på renskötsel tillhör en sameby. Det är ingen vanlig by utan ett stort område där samerna har rätt att låta sina renar beta. Det finns 51 samebyar i Sverige och tillsammans täcker de nästan en tredjedel av Sveriges yta...

+ Läs mer

Lästid 4 minuter

Varför får en religiös jude inte tända lamporna hemma på lördagen? Varför har man två uppsättningar porslin och bestick? Varför äter man inte griskött? Frågorna finns där, och det finns skäl att ställa dem och utifrån ett judiskt perspektiv försöka se dem inifrån, som den troende juden själv ser dem. Den moderna judendomen har idag tre skilda grupperingar där det judiska livet och arvet ter sig rätt olika. Dessa finns också representerade i Sverige och det finns skäl att beskriva dem eftersom det judiska inslaget i vardagslivet i så hög grad beror på vilken av dessa grupper man tillhör...

+ Läs mer

Lästid 15 minuter

I Norden förekom långt fram i tiden träldom. Trälarna under vikingatiden bestod av fångar från plundringståg eller brottslingar i det egna samhället. Också fattiga som saknade levebröd eller de som var svårt skuldsatta kunde frivilligt – men tvingade av omständigheterna – bli trälar. Som sådana saknade de alla rättigheter som fria män hade och sattes på tyngre arbeten. Att ha många trälar var ett tecken på välstånd och makt. Ofriheten ärvdes genom generationerna, även om frigivande också förekom. Successivt avtog träldomen som system, inte minst genom kristendomens införande. Från 1335 fanns en bestämmelse om att ingen som fötts av kristna föräldrar fick tjäna som träl. Eftersom alla invånare ansågs tillhöra den nya tron upphörde träldomen med den dåvarande generationen trälar...

+ Läs mer

Lästid 10 minuter

Familjen är den plats där det judiska vardagslivet bäst förverkligas och judendomen betraktar äktenskapet och familjelivet som en religiös plikt av stor vikt. Mannen och kvinnan är skapade till Guds avbild och har därför lika värde inför Gud. Däremot skiljer judendomen tydligt mellan mannens religiösa plikter och kvinnans, mellan vem som har huvudansvar för hemmet och vem för försörjningen...

+ Läs mer

Lästid 5 minuter

Den judiska påsken är ett drama i fjorton akter med en oföränderlig rekvisita av fyra bägare vin (plus en extrabägare för profeten Elias), tre osyrade bröd, persilja, pepparrot, kompott på äpplen, mandel, kanel och vin, ett hårdkokt ägg och ett glödstekt ben - ska denna s.k. sederceremoni som utspelas i de judiska hemmen generation efter generation den femtonde i månaden Nissan, föra Israel och hela mänskligheten till fred och frihet? Nej, naturligtvis inte, men det har hjälpt judarna i alla tider att inte förlora hoppet och att inte misströsta på Gud som "har fört oss ut ur träldomen till frihet, ur bedrövelsen till glädje, ur sorgen till fest och ur mörkret till ljus, ur slaveriet till frälsning", som det står i en av lovprisningarna i påskhaggadan (en judisk textsamling)...

+ Läs mer

Lästid 5 minuter

Sabbaten är en helig vilodag inom judendomen och följer på varje arbetsvecka, år efter år. Den inleds på fredagskvällen och avslutas på lördagskvällen. Det är en dag av vila och andlig fördjupning och för umgänge med familj och goda vänner, befriad från vardagens rutiner och plikter. Liksom judendomens matvanor är sabbatsfirandet förknippat med en rad religiösa regler som alla rättrogna judar bör följa...

+ Läs mer