Inlägg i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om användningen av slavsoldater, s.k. janitsjarer, inom det osmanska riket under slutet av medeltiden och början av nya tiden. Här kan du läsa om hur systemet var uppbyggt och fungerade.
Lästid 14 minuter
Trots alla politiska omvälvningar och militära konfrontationer reser sig fortfarande Viborgs slott på en holme i stadens utkant. Slottet uppfördes på 1290-talet när finska områden successivt inlemmades i det svenska riket. Syftet var dock mer omfattande än så: att överta kontrollen över den ryska handeln i området, ledd från Novgorod. Den idag ryska staden Viborg har iklätts många skepnader under de 700 åren. Bestående över tid är att slottet med det karakteristiska S:t Olofstornet och den omkringliggande staden utgjort en brännpunkt i de svenska och finska relationerna med den ryske grannen i öster...
Lästid 17 minuter
Vikingatidens krigare hade hög status i samhället. När nordborna gav sig ut på vikingatåg fylldes skeppen med män, vapen och utrustning - redo för strid. De kunde strida både i stora grupper och man mot man. Att vinna stora slag var viktigt, men att visa mod i en duell kunde ge stor ära...
Lästid 4 minuter
Den 22 juni 1743 var revolutionen nära i Stockholm. En väpnad folkmassa stod öga mot öga mot armén på Gustaf Adolfs torg. Regeringen var handlingsförlamad, kungen maktlös och folkets vrede glödande. Detta var den stora Daldansen, som slutade i blod och tårar...
Lästid 15 minuter
Försöket att inta Prag i trettioåriga krigets slutskede 1648 illustrerar en viktig sidoeffekt av den svenska stormaktstiden. Vad som under belägringen här kallas svenska trupper bestod enbart till mindre del av svenskar och finländare. I stället dominerade tyska allierade eller legosoldater från olika delar av Europa som svenska soldater slogs tillsammans med, och tog intryck av. Konst- och bokskatter rövades från Prag eller andra kulturstäder. Valloner från nuvarande Belgien hade en nyckelroll för den svenska järnhanteringen. Allt kan med ett modernt begrepp kallas europeisering, om än mer våldspräglad än dagens Europasamverkan...
Lästid 6 minuter
La Jacquerie var ett stort bondeuppror som ägde rum i norra Frankrike 1358 under hundraårskriget. Upproret startade i byn St Leu och spred sig snabbt över landsbygden med bönder som brände och dödade bland adelns gods och slott. Adeln flydde först men organiserade sig snart och slog tillbaka med hjälp av tungt beväpnade och bepansrade trupper. Tusentals bönder dödades och upproret var i stort krossat efter bara en månad. Trots allt våld och de stora förlusterna i människoliv förändrades inget. Böndernas misär - som hade varit den främsta orsaken till upproret - fortsatte...
Lästid 5 minuter
Stora delar av den mekaniska kunnigheten överlevde de närmaste seklerna efter det romarrikets sammanbrott. De stora katedralerna och de komplicerade astronomiska uren hade inte kunnat byggas utan en omfattande teknisk kunnighet som ärvts från antiken. Men en fullständig kartläggning av våra "tekniska rötter" måste också ta med vad som hände i den islamiska världen. Där överlevde en stor del av den antika tekniken, men där gjordes också viktiga nykonstruktioner...
I samband med islams uppkomst på 600-talet växte en ny kultur fram i Mellanöstern under medeltiden.
Vapen, krigföring, uppror och krig under medeltiden (500-1500).
Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under den nya tiden.
Här hittar du material som behandlar Turkiets (inkl. Osmanska rikets) historia i små och stora perspektiv. Få en...
Slaveri innebär att en människa görs till en annan människas egendom. Slaveri har förekommit i hela...
Osmanska riket, eller Ottomanska riket, var turkarnas imperium som varade i drygt 600 år fr.o.m....
Mattias, Julia och Mattias pratar om centralgestalterna i de två största världsreligionerna - Muhammed och Jesus. Vilka likheter och skillnader finns?
Mattias, Kristoffer och Julia försöker reda ut skillnaden mellan sunnimuslimer och shiamuslimer. Vi går tillbaka till splittringen efter profeten Muhammeds död. Vi pratar också om de båda riktningarnas betydelse för världspolitiken idag (t.ex. i Syrienkonflikten).
