Artikel i Wikipedia där du kan läsa om författaren Fredrika Bremer (1801-1865) som ofta anses vara kvinnorörelsens främsta pionjär. Hon blev världsberömd redan under sin livstid och hennes böcker såldes över hela Europa...
Tittar vi bakåt i historien så ser vi att Sverige inte har varit ett speciellt jämställt samhälle....
Medeltidens mäktiga kvinnor var vanligen inhoppare för män. När adelsmannen befann sig på resa,...
Det har funnits otaliga gränsöverskridande medeltida kvinnor, men vilka av dem som vi känner till...
Påven hade förmodligen inte tänkt sig att kvinnor skulle fara på korståg, men det gjorde de. Ett...
Sjunde delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om kvinnornas...
Under 1830-talet deltog den brittiske biologen Charles Darwin i en fem år lång expedition till...
1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.
Historia om några av det långa 1800-talets mest kända personer och deras levnadsöden.
Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...
Feminismen är en rörelse som strävar efter att göra kvinnan jämlik med mannen. Detta gäller såväl socialt, politiskt...
Vår historia är full av kvinnors och mäns levnadsöden. Men männen har i alla tider givits förtur...
Fredrika Bremer (1801-1865) var en svensk författare och pionjär inom den svenska kvinnorörelsen....
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.
I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.
