Artikel i Wikipedia där du kan läsa om författaren Fredrika Bremer (1801-1865) som ofta anses vara kvinnorörelsens främsta pionjär. Hon blev världsberömd redan under sin livstid och hennes böcker såldes över hela Europa...
En mans väg till en kvinna gick i det gamla bondesamhället över en rad gåvor, gengåvor och hemliga...
Den 4 maj år 1840 kom en ny bestämmelse från den svenska kungen. Den som ville resa utomlands...
Kvinnan har historiskt sett alltid varit dubbelarbetande; hon har både arbetat i produktionen och...
Det är sköna maj, bröllopsklockorna ljuder och brudparet duckar för risgrynen som regnar på...
Vikingatidens kvinnor betraktades i det närmaste som jämbördiga med männen. Kvinnor kunde vara allt...
Förr var livet fyllt av mycket mer slitsamt arbete än det är för de flesta idag, men det bjöd...
1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.
Historia om några av det långa 1800-talets mest kända personer och deras levnadsöden.
Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...
Feminismen är en rörelse som strävar efter att göra kvinnan jämlik med mannen. Detta gäller såväl socialt, politiskt...
Vår historia är full av kvinnors och mäns levnadsöden. Men männen har i alla tider givits förtur...
Fredrika Bremer (1801-1865) var en svensk författare och pionjär inom den svenska kvinnorörelsen....
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.
I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.
