Fakta och vittnesmål om Estoniakatastrofen

Lästid 8 minuter

Under slutet av 1800-talet blev det populärt att gå till fotografen och ta porträtt som man samlade i album. Bilderna visade viktiga stunder som dop, konfirmation och födelsedagar, och var ofta högtidliga och noggrant arrangerade. Många poserade stelt, eftersom kamerorna krävde att man stod stilla länge. Fotografierna blev värdefulla minnen som spreds till släkt och vänner. Även idag berättar våra egna bilder om våra liv. Det är därför viktigt att bevara dem och skriva ner vilka personerna är innan minnena försvinner...

+ Läs mer

Lästid 15 minuter

Under flera hundra år fyllde vi i Sverige hemmets väggar med färgstarka bilder och texter med budskap. Folk satte upp bilder med religiösa motiv, kungar och visdomsord. I början av 1900-talet blev det vanligt med tryckta tavlor från Tyskland och broderade tygtavlor med ordspråk som "Borta bra, men hemma bäst". Bilderna och bonaderna visade vad folk trodde på, vad de tyckte var viktigt – som hemmets trygghet, hårt arbete och att vara snäll. Många drömde också om ett eget litet hus med trädgård. Och än idag hänger sådana bonader i många hem, särskilt vid jul...

+ Läs mer

Lästid 17 minuter

Att tvätta kläder var förr i tiden ett mycket tungt och tidskrävande arbete som nästan alltid utfördes av kvinnor. Stortvätten skedde oftast två gånger om året och krävde många tunga arbetsmoment. Vattnet fick dessutom hämtas för hand, och sköljningen skedde ofta i iskalla vattendrag. Metoderna utvecklades med tiden, men det var först efter tvättmaskinens intåg som arbetet blev lättare...

+ Läs mer

Lästid 11 minuter

Under 1800-talet började människor i allt större takt flytta från landsbygden till städerna i jakt på arbete. Detta hände samtidigt som järnvägar förändrade resandet. Idag bor majoriteten av Sveriges befolkning i tätorter och städer.

+ Läs mer

Lästid 5 minuter

När fick Sverige allmän rösträtt? Frågan kan framstå som enkel att besvara. Ändå anger forskare, journalister, politiker och museer inte sällan olika årtal. Svaret är nämligen beroende av vilket perspektiv som anläggs och vad vi lägger i begreppet ”allmän rösträtt”...

+ Läs mer

Lästid 7 minuter

Strax efter halv fyra på eftermiddagen den 16 december 1970, slog första kammarens talman Erik Boheman klubban i bordet. Slaget avslutade inte bara riksdagsdebatten utan också riksdagsåret och därtill första kammarens 104-åriga historia. Andra kammaren avskaffades också. Den efterföljande riksdagen med bara en kammare hade mest gemensamt med den tidigare andra kammaren i fråga om hur den valdes. Dagens enkammarriksdag kan därför ses som en utbyggd variant av andra kammaren...

+ Läs mer