Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Gustav V (1858-1950). Hans första år på tronen präglades av bitter kamp mellan furstemakt och folkstyre, När han dog hade demokratin degraderat kungen till en PR-figur utan rätt att styra riket. Men monarkin överlevde och Gustav blev själv en folkkär institution – av stockholmarna gemenligen kallad ”V-Gurra”...
Lästid 15 minuter
Under flera hundra år fyllde vi i Sverige hemmets väggar med färgstarka bilder och texter med budskap. Folk satte upp bilder med religiösa motiv, kungar och visdomsord. I början av 1900-talet blev det vanligt med tryckta tavlor från Tyskland och broderade tygtavlor med ordspråk som "Borta bra, men hemma bäst". Bilderna och bonaderna visade vad folk trodde på, vad de tyckte var viktigt – som hemmets trygghet, hårt arbete och att vara snäll. Många drömde också om ett eget litet hus med trädgård. Och än idag hänger sådana bonader i många hem, särskilt vid jul...
Lästid 17 minuter
Att tvätta kläder var förr i tiden ett mycket tungt och tidskrävande arbete som nästan alltid utfördes av kvinnor. Stortvätten skedde oftast två gånger om året och krävde många tunga arbetsmoment. Vattnet fick dessutom hämtas för hand, och sköljningen skedde ofta i iskalla vattendrag. Metoderna utvecklades med tiden, men det var först efter tvättmaskinens intåg som arbetet blev lättare...
Lästid 11 minuter
Under 1800-talet började människor i allt större takt flytta från landsbygden till städerna i jakt på arbete. Detta hände samtidigt som järnvägar förändrade resandet. Idag bor majoriteten av Sveriges befolkning i tätorter och städer.
Lästid 5 minuter
När fick Sverige allmän rösträtt? Frågan kan framstå som enkel att besvara. Ändå anger forskare, journalister, politiker och museer inte sällan olika årtal. Svaret är nämligen beroende av vilket perspektiv som anläggs och vad vi lägger i begreppet ”allmän rösträtt”...
Lästid 7 minuter
Strax efter halv fyra på eftermiddagen den 16 december 1970, slog första kammarens talman Erik Boheman klubban i bordet. Slaget avslutade inte bara riksdagsdebatten utan också riksdagsåret och därtill första kammarens 104-åriga historia. Andra kammaren avskaffades också. Den efterföljande riksdagen med bara en kammare hade mest gemensamt med den tidigare andra kammaren i fråga om hur den valdes. Dagens enkammarriksdag kan därför ses som en utbyggd variant av andra kammaren...
Lästid 7 minuter
Med tvåkammarriksdagens öppnande i januari 1867 blev det lättare för olika ledamöter och grupper att samarbeta. Även i ståndsriksdagen hade det funnits ”partier” i respektive stånd. Borgarståndet kunde exempelvis innehålla grupperingar som stod mot varandra i viktiga frågor. Men kontakterna mellan stånden var begränsade. Med tvåkammarriksdagen öppnades möjligheten för ett mer modernt partisystem...
Historia om några av 1900-talets kända och ökända personer och deras levnadsöden.
Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...
De sammansvurna som mördade Julius Caesar hade hävdat att de dödat honom för att rädda den romerska...
Gustav V (1858-1950) var svensk kung från 1907 och son till Oscar II och Sofia. Han var länge...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om bakgrunden till skotten i Ådalen 1931.
Mattias, Julia och Kristoffer drar projektet om 1900-talet i land och avslutar med ett avsnitt om 90-talet. Ekonomisk kris, arbetslöshet, internetabonnemang, Robinson, Nile City, reklamradio, fotbolls-VM och en oändlig rad av dokusåpor.
Mattias, Julia och Kristoffer tar sig an 1980-talet. Löntagarfonder, aktierally, börsyra, högervåg, Razzel, Kryzz, Tv3 och Bruce på Ullevi.
Mattias, Julia och Kristoffer tar sig an 1970-talet. Oljekris, lotterriksdag, borgerlig regering, kärnkraft, disco samt staten och kapitalet.
Äntligen tar Julia, Mattias och Kristoffer tag i 1900-talet igen och går igenom 1960-talet. Rekordåren fortsätter, men något skaver i det svenska samhället. Popmusiken slår igenom. Hasse & Tage gör sina första revyer.
