Artikel i tidningen Populär Historia där Peter Bryngelsson berättar kortfattat om vanliga ljud och oljud i en stad under 1500-talet. Hur lät det i en stad förr i tiden? Hur mycket oväsen var det i till exempel centrala Stockholm på 1500-talet jämfört med i dag?
Lästid 21 minuter
Kan ett uppslagsverk vara så farligt att det måste förbjudas? I 1700-talets Frankrike var svaret ja. Denis Diderot och hans medarbetare ville samla så mycket som möjligt av tidens kunskap i ett enda stort verk. Resultatet blev "Den stora Encyklopedin", ett faktarikt verk som samlade kunskap om allt från filosofi och vetenskap till hantverk, teknik och vardagsliv. Men böckerna nöjde sig inte med att förklara hur världen fungerade. De uppmuntrade också människor att använda sitt förnuft, tänka själva och ifrågasätta gamla sanningar. Det oroade både kyrkan och makthavarna, och till slut förbjöds verket. Censuren och de ständiga konflikterna gjorde arbetet allt svårare, och delar av produktionen fick fortsätta i hemlighet. Trots motståndet lyckades Encyklopedin överleva och blev en av upplysningstidens viktigaste symboler för kunskap och rätten att tänka fritt...
Lästid 14 minuter
En utopi är en dröm om ett perfekt samhälle. Ordet har sina rötter i grekiskan och kan tolkas som ”en bra plats”. Thomas More gjorde ordet känt när han beskrev ön Utopia, där människor delar på all mark och boende, arbetar få timmar och klarar sig utan pengar. Senare skapade andra författare egna idealstater. Etienne Cabet ritade upp Icaria som ett mycket ordnat samhälle där staten styr nästan allt. HG Wells flyttade sin utopi till en annan planet och lät teknik och kontroll genom registrering forma en ren och effektiv värld. Samtidigt visar flera exempel att drömmen om ordning kan innebära hårda regler, övervakning och att vissa människor hamnar utanför. Utopier kan därför både inspirera och varna. De säger också mycket om den tid de skrevs i, och om vad författarna tyckte var fel i deras egen värld...
Lästid 14 minuter
Trots alla politiska omvälvningar och militära konfrontationer reser sig fortfarande Viborgs slott på en holme i stadens utkant. Slottet uppfördes på 1290-talet när finska områden successivt inlemmades i det svenska riket. Syftet var dock mer omfattande än så: att överta kontrollen över den ryska handeln i området, ledd från Novgorod. Den idag ryska staden Viborg har iklätts många skepnader under de 700 åren. Bestående över tid är att slottet med det karakteristiska S:t Olofstornet och den omkringliggande staden utgjort en brännpunkt i de svenska och finska relationerna med den ryske grannen i öster...
Lästid 7 minuter
Bruket av tobak går bortåt 400 år tillbaka i tiden i vårt land. Tobaken blev snabbt populär när den lanserades under 1600-talet och började användas av både män och kvinnor. Rökvanorna har genomgått olika trender genom åren – från de första lerpiporna till de mer utsmyckade sjöskumspiporna och senare till dagens många pipmodeller, cigaretter, cigariller och cigarrer (och nu även e-cigaretter). Men vi har också snusat. Först togs snuset (som då var en "snustorr" variant) genom näsan, och senare utvecklades våra snusvanor till det typiskt svenska "läppsnuset" (en fuktigare snusvariant)...
Lästid 15 minuter
I det förindustriella samhället hade människor över huvud en positiv syn på barnarbete. Det ansågs naturligt och nödvändigt att barnen deltog i arbetet. I praktiken kom det här synsättet främst att gälla barn till bönder, torpare, hantverkare, smeder och andra rörelseidkare inom underklassen. Redan vid 7-8 års ålder måste både pojkar och flickor hjälpa till med enklare sysslor, anpassade efter kön. Det fanns två syften: för det första att minska behovet av lejd arbetskraft; för det andra att länka in barnen i hushållens gemenskap för att de som vuxna skulle kunna utföra alla arbetsuppgifter som krävdes av en bonde eller bondmora eller i en hantverkarfamilj.
Lästid 5 minuter
Idag är det svårt att föreställa sig Sverige utan de föreningar och folkrörelser som starkt bidrog till demokratins utveckling under 1900-talet. Ungefär 75 procent av folket är medlemmar i minst en av Sveriges cirka 158 000 ideella föreningar. Så har det inte alltid varit. Under hundratals år var Sverige ett land nästan helt utan föreningar och folkligt politiskt engagemang...
Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521...
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.
2024 hade Saudiarabien börjat bygga en ny stad. Den skulle bli 17 mil lång och tvåhundra meter bred...
Julia, Mattias och Kristoffer berättar om händelserna bakom reformationen och vilka följderna blev. Varför ville Martin Luther förändra kyrkan? Varför gillade många kungar och furstar Martin Luthers nya idéer om kyrkans roll?
