Artikel i tidningen Populär Historia där Anita Lifvendahl berättar om vikingarnas affärsbolag i vilka man tillämpade en särskild form av ekonomiskt delägarskap.
Lästid 11 minuter
Stockholm växte fram på 1200‑talet vid vattnet där Mälaren möter Östersjön. Läget var perfekt för både handel och försvar. Den som styrde över staden kunde också kontrollera den viktiga vattenvägen in i landet. Under medeltiden byggdes murar runt staden, och många handelsvaror kom dit från hela Sverige och området runt Östersjön. Tyska köpmän köpte varorna och sålde dem vidare till andra länder. På 1400-talet fanns omkring 70 städer i Sverige, och störst var Stockholm med ca 6 000 invånare. Några av de andra viktiga städerna i riket var Sigtuna, Skara, Lödöse, Söderköping, Kalmar, Åbo och Viborg...
Lästid 8 minuter
Medeltidens hantverkare bodde i städerna. Unga pojkar som skulle bli hantverkare fick börja som lärling hos en mästare där de lärde de sig yrkets grunder och hemligheter. Efter några år fick de göra ett gesällprov och bli gesäll, innan de efter ytterligare många år, ansågs redo att göra ett mästarprov. När det var godkänt blev de mästare och fick öppna en egen verkstad och ha egna lärlingar och gesäller. Alla hantverkare inom varje yrke i en stad var tvungna att vara medlem i ett skrå - en slags hantverksklubb - t.ex. skomakarskrået eller bagarskrået. Skrånas viktigaste uppgift var att se till att hantverket i staden höll god kvalité och att hantverkarna hade det bra...
Lästid 8 minuter
Medeltidens svenska städer var små men viktiga centrum för hantverk och handel. Där möttes människor från Sverige och andra länder - handeln förde därför med sig både rikedomar och nya idéer. Alla varor som kom in till städerna beskattades med tull som gav inkomster till kungen, men också till städerna. Med pengarna kunde kungen stärka sin makt, medan städerna använde dem till viktiga byggnadsarbeten och löner...
Lästid 9 minuter
Vikingarna var inte bara plundrare. De var också handelsmän, upptäcktsresande och bosättare. De byggde samhällen, grundade riken och spred sina traditioner och sin kultur till andra delar av världen. De seglade längre än många andra folk på sin tid och knöt samman Norden med andra delar av världen. I den här sista artikeln i serien om vikingarna och deras värld kan du läsa om vilka spår som finns kvar idag av vikingatiden och hur vikingarna beskrivs i film, serier, tv-spel, böcker och tidningar...
Lästid 4 minuter
Runorna ristades med kraft i sten, ben och trä – ibland för att hedra en älskad släkting, eller berätta om egna stordåd. Ibland för att skydda med hjälp av runornas magi. Med sexton kantiga tecken berättade nordborna om äventyr, mod, liv och död. Runstenarna står kvar, men människorna och deras röster har tystnat. Bara berättelserna lever vidare, i slingrande mönster och gåtfulla ord...
Lästid 6 minuter
När de gamla handelsvägarna över Medelhavet öppnades för européerna igen under korstågen i slutet av 1000‑talet och på 1100-talet, minskade Nordens roll i den internationella handeln. Samtidigt spred sig kristendomen bland Nordens länder. Kungar byggde starkare riken, nya lagar infördes och kyrkan ville ha fred. Vikingatågen och vikingarnas tid som fria krigare var nu förbi.
Vikingatiden (800-1050) var en period i Nordens historia då nordbor, ofta kallade vikingar, begav sig ut på långa...
Ekonomi och handel i Europa och världen på medeltiden (500-1500).
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om vikingatiden.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om hur det gick till när Sverige blev kristet.
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.
