Bild:
Nationalgardet i Paris på väg till fronten 1792. Den franska flaggan (Trikoloren) började användas under revolutionen. Flaggans tre färgfält symboliserar frihet, jämlikhet och brödraskap. Målning av Léon Cogniet (1794-1880).
M

Franska revolutionen 1789-1799

Orsakerna till den franska revolutionen är många. Här följer en enkel sammanställning över några av de omständigheter som låg bakom den omvälvande händelsen.

Den franska staten behövde pengar

I slutet av 1700-talet var Frankrike Europas starkaste stat och folkrikaste land med ca 25 miljoner invånare. Men krigen, främst sjuårskriget och det amerikanska frihetskriget, som Frankrike hade deltagit i under andra halvan av 1700-talet hade kostat staten enorma summor pengar. För att kunna fylla de tomma skattkistorna lät den franske kungen Ludvig XVI öka skatterna för det tredje ståndet som bestod av bönder och borgare vilka tillsammans utgjorde 98 procent av landets befolkning. De två andra stånden, adeln och prästerskapet, var helt befriade från att betala skatt. Eftersom merparten av landets kapital ägdes av de två första stånden, framförallt av adeln, var kungen tvungen att hitta andra sätt än beskattning som kunde ge pengar till staten.

Kungen ger adeln mer makt

Den gamla feodaladeln hade en gång i tiden varit en stark maktfaktor i riket. Men gruppen hade sedan länge försvagats militärt, ekonomiskt och politiskt. Eftersom statskassan var i akut behov av påfyllning, gavs adeln möjlighet att återfå mycket av den makt de förlorat. Kungamakten lät därför adeln köpa ämbeten, privilegier och jord för att kunna göra avbetalningar på Frankrikes stora statsskuld.

I Frankrike liksom på många andra ställen i Europa under 1700-talet levde kungahuset och stora delar av adeln i ett överflöd av lyx. Folket, d.v.s. de resterande 98 procenten av Frankrikes befolkning, hade som sin samhällsplikt att försörja kungahuset, aristokratin och prästerna. Så hade det varit i över tusen år...

Nationalismens födelse

Ett oförutsett och oplanerat resultat av den franska revolutionen var att lusten att göra uppror mot den gamla ordningen L'ancien regime spred sig med Napoleons arméer till andra länder än Frankrike. Över hela Europa började människor bli medvetna om att de tillhörde en nation och ett folk och de var beredda att kämpa för sina nyvunna ideal. Till detta bidrog säkert också upplysningstankarna om den fria medborgarens möjligheter.

Man samlades kring revolutionens deklarationer: frihet, jämlikhet och broderskap och deklarationen om de mänskliga rättigheterna och kring nya nationella symboler som flaggor och nationalsånger (Trikoloren och Marseljäsen).

Sakta formades tankarna på att alla människor som talade samma språk och som delade samma historia och erfarenheter de tillhörde ett gemensamt folk. Nationalismen hade sett sin födelse.

Försäljningen av statlig egendom och maktbefogenheter till aristokratin medförde att kungens maktställning undergrävdes och försvagades gentemot adels- och prästeståndet. Ludvig XVI var dock inte så intresserad av att härska. I den efterkommande historieskrivningen har han ofta framställts som en svag och lite töntig kung som hellre ägnade sig åt lyxigt hovliv och jakt än åt att styra sitt rike.

Det folkliga missnöjet breder ut sig

Genom de nyköpta ämbetena fick adeln större inflytande över byråkratin och landets domstolar vilket resulterade i att adeln kunde begränsa den starka kungamakten och förhindra nya reformer som kunde skada deras egna intressen. De nya maktpositionerna gav dessutom adeln möjlighet att återinföra gamla feodala rättigheter, såsom tull och äganderätt av kvarnar och vinpressar samt jakt- och fiskerättigheter.

Stora delar av den franska bondebefolkningen var arrendebönder och hade därmed skyldigheter till adeln. I takt med att kungamakten sålde ut jord till adeln, ökade också antalet bönder som blev skattepliktiga gentemot adeln. Många av bönderna drabbades därför hårt av adelns ökade skattetryck vilket fick som följd att "tredje ståndet" snart uppfattade den försvagade kungamakten som allierad med adels- och prästeståndet. Folkets missnöje växte sig därmed allt starkare.

Fattigdom och misär

Som en följd av den minskade köpkraften bland befolkningen drabbades den franska industrin av stora nedläggningar. Industrin skadades också av att den brittiska industrin var mer effektiv och sålde sina varor billigare (den industriella revolutionen hade kommit igång i Storbritannien). Detta förvärrade den ekonomiska situationen ytterligare eftersom många av arbetarna i städerna och på landet blev arbetslösa och hamnade i fattigdom.

Under slutet av 1780-talet drabbades Frankrike av missväxt under flera år vilket ledde till prisstegringar, svält och minskade inkomster för bönderna. Missnöjet bland befolkningen blev nu allt mer märkbar vilket bland annat tog sig uttryck i en öppen folklig avsky mot samhällets orättvisor som manifesterades i adelns pråliga livsstil och det kungliga hovet i Versailles med all sin prakt, lyx och politiska makt.

Paris hade blivit en krutdurk och Frankrike stod vid slutet av 1780-talet på randen till en revolution.

Stormning av fängelsefästningen Bastiljen den 14 juli 1789 har ofta fått symbolisera inledningen på den franska revolutionen. Del från en målning gjord av Jean-Pierre Houël (1735-1813).

Folket gör revolution

Franska revolutionen inleddes i juni 1789 med att det tredje ståndets medlemmar lämnade den tillkallade riksdagen som förövrigt dominerades av de två första stånden, och istället utropade sig till landets nationalförsamling. Nationalförsamlingen avskaffade alla adelns privilegier och tillkännagav istället de mänskliga rättigheterna: frihet, jämlikhet och broderskap.

Den 14 juli stormade parisarna det gamla fängelset Bastiljen som ett led i sitt visade missnöje mot den styrande makten.

Kungen, Ludvig XVI, höll till en början god min, men började sedan konspirera med kontrarevolutionärer (kontra=mot) både inom och utom landet.

Skräckväldet - revolutionen går över styr

När krig bröt ut 1792 mellan Frankrike och grannländerna hårdnade det politiska klimatet. Kungafamiljen fängslades och mängder av kungatrogna dödades. Under revolutionsledarna Danton, Robespierre och Marat radikaliserades revolutionen ytterligare. Den här gången avrättades kungen, liksom senare även drottningen, Marie Antoinette. Tiotusentals verkliga och inbillade revolutionsmotståndare blev av med sina huvuden i giljotinen. Detta skräckvälde bröts genom en kupp 1794, som förde in revolutionen i en lugnare period. Med Napoleon Bonapartes maktövertagande 1799 var den franska revolutionen definitivt slut.

Upplysningens idéer gav revolutionen dess mentalitet

Ur ett idéhistoriskt perspektiv måste det också tilläggas att den mentalitet som fanns inbakad i den franska revolutionen till stor del var inspirerad av upplysningens politiska idéer. Framförallt idén om naturrätten – att makten skall utgå från folket; och idén om de mänskliga rättigheterna – att ingen människa är mer värd än någon annan.

Franska revolutionens politiska följder

Revolutionen i Frankrike 1789 var en händelse med omedelbara politiska följder. Det kungliga enväldet och det aristokratiska ståndssamhället avskaffades och ersattes av ett nytt samhällssystem som istället byggde på upplysningens idéer om folkstyre och likvärdighet inför lagen. Dessutom slopades adelns privilegier vilket innebar att samhällets karriärvägar nu låg öppna för alla - meriter blev hädanefter viktigare än börd.

I samband med Napoleonkrigen i början av 1800-talet spreds den franska revolutionens idéer över Europa. Det dröjde därefter inte länge förrän det gamla europeiska ståndssamhället började knaka i fogarna och omformas efter de nya idéerna. Mot den bakgrunden kan den franska revolutionen ses som en de mest betydelsefulla händelserna i vår världshistoria.

Läs mer om franska revolutionens följder i avsnittet om Napoleontiden >
 

Användbara begrepp

Revolution: En snabb eller djupgående förändring, en fullständig omformning av ett lands politiska, ekonomiska och/eller sociala system.

Reform: Att omforma, omgestalta, förbättra. En förändring till ett nytt och bättre tillstånd i samhället.

Radikal: Någon som eftersträvar omfattande förändringar.

Stånd: Samhällsgrupp, socialt skikt, samhällsklass

Feodal: Struktur i ett samhälle med utpräglad över- och underordning.

Aristokrati: Det översta och mäktigaste sociala samhällsskiktet (överklass/adel).

Privilegier: Företrädesrätt, särskilda förmåner, fördelar

Envälde: Ett statsskick där den offentliga makten utövas av en envåldshärskare med absolut (fullständig) makt, t.ex. en diktatur.

Kapital: Tillgångar i form av t.ex. pengar, fastigheter och skepp.

Statskassa: Statens tillgång på pengar.

Statsskuld: Pengar som staten är skyldig andra länder eller enskilda organisationer/aktörer.

Skatt/beskattning: En obligatorisk avgift som företag och personer betalar till staten/myndigheter.

Ämbete: Högre tjänst, befattning, yrke med maktbefogenheter inom staten.

Byråkrati: En struktur och uppsättning regler som skapats för att styra en större organisation.

Arrendera: Ett arrende är när t.ex. en godsägare tillåter någon att använda jord mot ersättning i form av penningar, natura eller dagsverk.

Versailles: Slottet där kungafamiljen och hovet bodde.

Bastiljen: En fästning från medeltiden som på 1700-talet var fängelse för politiska fångar. Bastiljen var illa omtyckt och stod som en symbol för det gamla förhatliga feodala samhället.

Nationalförsamlingen: Det franska parlamentets andra kammare. Dess viktigaste uppgift under revolutionen var att avskaffa ståndsprivilegier, adelstitlar, förstatliga kyrkan och omgestalta den kungliga armén, samt att anta 1791 års konstitution. Det var det tredje ståndet som förklarade sig vara nationalförsamlingen. De hade målet att göra Frankrike till ett jämställt samhälle. Den politiska höger–vänster-skalan härstammar från den första nationalförsamlingen (1789–1791) då de revolutionära satt till vänster om talmannens bord och de konservativa till höger om detsamma.

Ludvig XVI (1754-1793): Frankrikes kung

Marie Antoinette (1755-1793): Frankrikes drottning

Kontrarevolutionär: Person som arbetade mot revolutionen (kontra = mot).

Napoleon Bonaparte: Fransk (från Korsika) officer som snabbt klättrade i graderna och senare lät kröna sig till fransk kejsare.

Nation: Ett kollektiv av människor som förenas av gemensamma faktorer såsom språk, religion, etnicitet, härstamning, historia, kultur, traditioner, gemensam styrelseform och sociala normer. En stat uppbyggd runt och förknippad med en nation är en nationalstat.

Nationalism: En världsåskådning som tar sin utgångspunkt i gemenskapen inom nationernas gränser. Nationalismen hyllar nationen, kulturen, historien och slår vakt om nationalstaten och dess intressen. Den som bekänner sig till nationalismen benämns nationalist. Nationalismen uppkom i Europa under 1700-talet och ledde under 1800-talet till skapandet av nationalstaterna, som vi känner dem idag.

Intressanta fakta om franska revolutionen

Visste du att:

  • År 1789, då den franska revolutionen inleddes, var Ludvig XVI kung i Frankrike. Ludvig var en liten, närsynt och fumlig man. Hans främsta intressen var mat och jakt. Innan han jagade kunde han till frukost äta fyra kotletter, en kyckling, en tallrik med skinka och sex ägg i sås. Dessutom drack han en och en halv flaska champagne. Ludvigs närsynthet gjorde det svårt för honom att se bytet, men bönderna fick i uppdrag att driva fram djuren framför den stol som kungen satt på ute i skogen.
  • Frankrikes drottning, Marie-Antoinette, var främst intresserad av kläder, smycken, fester och kortspel. Hon kom från Österrike och gifte sig vid 16 års ålder med Ludvig, som då var 19 år.
  • Det var populärt med stora invecklade peruker under den franske kungen Ludvig XVI:s tid. En del frisyrer var över en halv meter höga och pyntade med fågelbon eller fartygsmodeller. Vissa av drottning Marie-Antoinettes peruker var så höga att hon tvingades ta av sig peruken när hon färdades i en vagn med tak.
  • Den 14 juli 1789 stormade befolkningen i Paris den medeltida fästningen Bastiljen. Stormningen av Bastiljen kom att bli en symbol för folkets seger över förtryckarna. Därför har den 14 juli blivit Frankrikes nationaldag.
  • Det gick många rykten och skräckhistorier om Bastiljen och dess fruktansvärda fängelsehålor, men när fästningen stormades fann man bara sju välnärda fångar och ingen av dem var inspärrad för politiska brott. Fyra av fångarna var falskmyntare. Två var sinnessjuka, varav den ene trodde att han var Julius Caesar.
  • Läkaren Joseph Guillotin föreslog 1789 att man skulle införa ett avrättningsinstrument som var mer humant för både den dödsdömde och bödeln. Tidigare avrättades dödsdömda med en kort yxa, vilket innebar att bödeln tvingades att hugga ett flertal gånger innan huvudet skiljdes från kroppen. Nu ville Guillotin att huvudet skulle kapas av snabbt och smärtfritt och redskapet kom att kallas giljotin.
  • Giljotinen användes för att avrätta dödsdömda under åren 1792–1981 i Frankrike. Under den franska revolutionen giljotinerades 17 000 personer offentligt.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Orsakerna till den franska revolutionen är många. Vilka orsaker nämns i texten?
     
  2. Vilken tycker du är den viktigaste orsaken till franska revolutionen? Motivera ditt svar.
     
  3. Hur startade revolutionen? På vilka sätt gjorde folket revolution?
     
  4. Varför tror du att en period under revolutionen ibland kallas för "skräckväldet"?
     
  5. Varför var upplysningens idéer viktiga för den franska revolutionen?
     
  6. Nämn några följder av den franska revolutionen.

Ta reda på:

  1. Välj ut fem viktiga händelser under revolutionen och ordna dem i tidsföljd.
     
  2. Varför ville Frankrikes grannländer gärna få stopp på revolutionen?
     
  3. Varför är den 14 juli Frankrikes nationaldag?
     
  4. Berätta kortfattat om kungafamiljens flyktförsök från Paris.
     
  5. Tänkaren Montesquieu ansåg att kungen inte ensam skulle bestämma i ett land. Makten skulle istället delas mellan olika institutioner. Vilka var dessa tre institutioner?

Diskutera:

  1. Vilken tycker du är den viktigaste orsaken till den franska revolutionen? Motivera och jämför med dina kompisar.
     
  2. Lyckades revolutionärerna skapa ett rättvist samhälle?
     
  3. Vad var det bästa med revolutionen och vad var det sämsta?
     
  4. Genom den franska revolutionen blev den tidigare undersåten istället medborgare i Frankrike. Vad är skillnaden mellan att vara undersåte och medborgare? Skriv ner din definition. Ta därefter ställning till om du anser att du är undersåte eller medborgare i Sverige.
     
  5. Jämför den franska revolutionen med någon annan revolution, t.ex. under 1900-talet, och försök hitta likheter.
     

Obs! I avsnittet om Napoleontiden hittar du fakta och frågor om händelserna strax efter franska revolutionen då Napoleons arméer spred revolutionens idéer över Europa.

 

Litteratur:
E.J. Hobsbawm, Revolutionernas tidsålder, Tidens Förlag, 1997
Bengt Ankarloo, Franska revolutionen, Studentlitteratur, 1992
Carl-Göran Ekerwald, Frihet, jämlikhet, broderskap - ett försök att förstå franska revolutionen, Rabén & Sjögren, 1988
Kåre Tønnesson, Bra Böckers världshistoria, del 10 – Två revolutioner, Bokförlaget Bra Böcker, 1986

 

Text: Robert de Vries (red.)
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
 

Läs mer om

Kartor

Orsakerna till den franska revolutionen är många. Här följer en enkel sammanställning över några av de omständigheter som låg bakom den omvälvande händelsen.

Den franska staten behövde pengar

I slutet av 1700-talet var Frankrike Europas starkaste stat och folkrikaste land med ca 25 miljoner invånare. Men krigen, främst sjuårskriget och det amerikanska frihetskriget, som Frankrike hade deltagit i under andra halvan av 1700-talet hade kostat staten enorma summor pengar. För att kunna fylla de tomma skattkistorna lät den franske kungen Ludvig XVI öka skatterna för det tredje ståndet som bestod av bönder och borgare vilka tillsammans utgjorde 98 procent av landets befolkning. De två andra stånden, adeln och prästerskapet, var helt befriade från att betala skatt. Eftersom merparten av landets kapital ägdes av de två första stånden, framförallt av adeln, var kungen tvungen att hitta andra sätt än beskattning som kunde ge pengar till staten.

Uppdaterad: 26 november 2016

Annons

Podcast om Franska revolutionen

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-01-20

Julia, Mattias och Kristoffer synar de mänskliga rättigheterna i sömmarna och berättar om dess grundläggande innehåll och historia.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-11-04

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om franska revolutionens orsaker. Vad är en revolution? Vilka orsaker låg bakom franska revolutionen? Här berättas bland annat om upplysningens idéer, franska krig och höjda skatter, om ståndssamhället och hur tredje ståndet krävde rättigheter.

Artiklar om Franska revolutionen

M
Mattias Axelsson
2016-03-11
En politisk revolution är en händelse eller serie av händelser som förändrar ett samhälle i grunden. Ofta får de politiska revolutionerna betydelse inte bara i sin samtid, utan de ger avtryck...
S
Per Höjeberg
2015-02-15
Frankrikes nationaldag firas den 14 juli till minnet av stormningen och intagandet av Bastiljen, en gammal medeltida borg. Händelsen ägde rum den 14 juli 1789 och anses vara den viktigaste...
S
Carl-Henrik Larsson
2014-09-26
I maj 1789 lät den franske kungen Ludvig XVI samla de tre stånden i Versailles utanför Paris. Frankrike hade drabbats av svår missväxt, och dessutom krävde borgarna ökad politisk makt. Men få...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-03-11
Franska revolutionen har blivit ett känsloladdat begrepp, en nationalistisk symbol med ett galleri av mytomspunna gestalter och händelser. Man kan kanske påstå att vårt moderna, västerländska...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-03-04
Franska revolutionen lade grunden till en ny historisk epok och mycket i de framtida nationella rörelserna hade sin rot i den. Men det var den amerikanska självständighetskampen som tände den...
S
Per Höjeberg
2014-02-27
Franska revolutionskrigen är en sammanfattande benämning på de krig som Frankrike och dess allierade förde mot skilda koalitioner 1792–1815. Här berättas om inledningsfasen i samband med att den...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-26
När krig bröt ut 1792 mellan Frankrike och grannländerna hårdnade det politiska klimatet. Kungafamiljen fängslades och mängder av kungatrogna dödades. Under revolutionsledarna Danton,...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-25
Girondisterna hade inte visat tillräcklig handlingskraft. De var poeter och talare inte handlingens män. Det var däremot jakobinerna. Och tiden var kritisk. Fiendens arméer stod vid landets...
S
Per Höjeberg
2014-02-23
Spanien och Frankrike stod först på samma sida mot Storbritannien. När franska trupper väl var i Spanien svängde dock den spanska inställningen till de allierade fransmännen. Mer och mer...
S
Per Höjeberg
2014-02-23
Under Napoleon Bonapartes ledning kom Frankrike att besätta stora delar av Europa. På sina håll hälsades de franska trupperna som befriare från det gamla samhällets orättvisor. På de flesta...
L
Carsten Ryytty
2014-02-19
Utanför Paris finns slottet Versailles. När Ludvig XIV (även kallad ”Solkungen”) byggde slottet på 1600-talet fanns det över tusen rum i det enorma slottskomplexet, men bara en toalett...
S
Per Höjeberg
2014-02-15
Den 27 augusti 1789, bara sex veckor efter stormningen av Bastiljen, antogs Förklaringen av människans och medborgarens rättigheter av Frankrikes nationalförsamling. Man ville därmed skapa...
S
Leif Löwegren
2014-01-06
Genom historien hade man utgått från att samhällsordningen var given av Gud, exempelvis i föreställningen om ett kungadöme av Guds nåde. Upplysningsfilosoferna försökte istället förstå...

Länkar om Franska revolutionen

Sortera efter:
          

Genomgång (25:49 min) där SO-läraren Morgan Andersson berättar om franska revolutionen ur olika perspektiv med fokus på händelseförloppet.

Spara som favorit
          

Genomgång (14:09 min) av läraren Tobias Kjellström som berättar om av revolutionsåret 1789 i Frankrike.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:45 min) av läraren Tobias Kjellström som reder ut några vanliga och användbara begrepp inom historieämnet: förändring, kontinuitet och revolution.

Spara som favorit
          

Genomgång (28:36 min) där SO-läraren Cecilia Düringer går igenom franska revolutionen. Här berättas om orsaker, händelser och följder.

Spara som favorit
          

Genomgång (8:31 min) där historieläraren Cecilia Düringer går igenom begreppen: ståndssamhälle, statskupp, reform, monarki, republik, konstitution m.m.

Spara som favorit
          

Genomgång (23:44 min) där SO-läraren Lisa Sjökvist berättar om några av de stora förändringar som skedde under 1700-talet.

Spara som favorit
          

Genomgång (14:57 min) om bakgrunden till den franska revolutionen. Här berättas om folket, de olika stånden, orättvisor, ekonomiska krisen, svält samt bildandet av nationalförsamlingen. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (14:51 min) om franska revolutionen. Här berättas om nationalförsamlingen, stormningen av Bastiljen, idéer om mänskliga rättigheter samt revolutionskrigen. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (14:40 min) om franska revolutionen. Här berättas om revolutionskrigen, skräckväldet och slutligen Napoleons maktövertagande. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (14:50 min) om Napoleontiden. Här berättas om Napoleon, Napoleonkrigen och dess följder. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (7:04 min) om arvet efter franska revolutionen. Här berättas bl.a. om Wienkongressen och franska revolutionens följder som bl.a. utmynnade i demokratins framväxt under 1800-talet. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (4:26 min) av SO-läraren Christopher Sköld som berättar kortfattat om franska revolutionens bakgrund, början och förlopp.

Spara som favorit
          

Kortare prezipresentation (5:49 min) om de grundläggande orsakerna till franska revolutionen. Genomgången presenteras av Valstakanalen som drivs av en SO-lärare. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.

Spara som favorit
          

Genomgång (9:51 min) kring ett urval av de viktigaste händelserna under franska revolutionen. Genomgången presenteras av Valstakanalen som drivs av en SO-lärare. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.

Spara som favorit
          

SO-läraren Perry B:s minikurs inkl. instuderingsfrågor om franska revolutionen. Mot slutet av 1700-talet växte missnöjet i Frankrike. Det var främst det tredje ståndet som protesterade mot adelns privilegier. 1789 befann sig den franska staten i en ekonomisk kris. Frankrike hade krigat mot England när Frankrike hjälpte de nordamerikanska kolonierna att bli fria...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Johan Deurell berättar om Marie Antoinette och några kvinnor i hennes närhet. För Frankrikes första dam var stil ett politiskt verktyg. Bakom drottningens extravaganta image stod designern Rose Bertin och konstnären Élisabeth Vigée-Le Brun. Båda gjorde osannolika karriärer i ett samhälle där de flesta yrkesvägar var stängda för kvinnor...

Spara som favorit
          

Genomgång om den franska revolutionen (8:15 min). Vad är egentligen en revolution? Vilka orsaker låg bakom den franska revolutionen? Filmen är gjord av SO-läraren Göran Strömberg.

Spara som favorit
          

Genomgång (13:01 min) där SO-läraren Stefan Holmström på ett lättförståeligt sätt berättar om den franska revolutionen och dess följder. Här besvaras följande frågor:

  1. Varför blev det revolution?
  2. Varför var det ekonomisk kris i Frankrike?
  3. Var hittade man inspiration till revolutionen?
  4. Mellan vilka år varade revolutionen?
  5. Vad hände under skräckväldet?
  6. Hur räddade Napoleon Frankrike?
  7. Nämn några arv från revolutionen.
Spara som favorit
          

Utförlig fakta om Karl IX (1755-1810) och hans tid. Här berättas bl.a. om hans förhållande med den franska drottningen Marie Antoinette och hur han försökte hjälpa det franska kungaparet att fly från revolutionens Paris. Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (9:59 min) av gymnasieläraren Anders Larsson som ger en introduktion till det långa 1800-talets revolutioner.

Spara som favorit

Sidor

Annons

Relaterade ämneskategorier

Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens idéer förändrade världen.

Amerikanska frihetskriget eller den amerikanska revolutionen (1776-1783), då USA blev en självständig stat.

Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige återigen styrdes av enväldiga...

Den händelserika tiden (1799-1815) som inkluderar Napoleonkrigen då Napoleon styrde Frankrike och nästan hela Europa stod i brand.

Nationalism har ofta använts för stärka eller skapa en gemensam identitet i syfte att förena folk under en flagga.

Fördjupa dig i Frankrikes historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Konservatismen är en samhällsåskådning som bygger på devisen "frihet under ansvar", och som slår vakt om sådant som har visat sig fungera bra i...

Få en överblick av Europas historia. Här hittar du material som behandlar den europeiska kontinentens historia i stora drag.

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt.