Kapitalismen och klassamhället sett ur ett kritiskt perspektiv underifrån. Från samhällspyramidens topp och nedåt: vi bestämmer över er, vi lurar er, vi skjuter på er, vi äter åt er, vi arbetar och förser er alla med mat.
M

Det långa 1800-talets huvudlinjer

Den senare delen av 1700-talet kan betraktas som en av de stora skiljelinjerna i världshistorien. Här nedan presenteras några av de händelser och övergripande omständigheter som bidrog till att ge "det långa 1800-talet" dess karaktär.

Teknologin lade grunden för den ekonomiska utvecklingen

Under den här tiden inleddes bland annat den industriella revolutionen i Storbritannien som banade väg för tekniskt nyskapande och ekonomisk utveckling, som med tiden spreds runt världen. Den industriella revolutionen bör därför ses som en långdragen process som steg för steg förändrade samhällets ekonomiska grunder och människornas levnadsförhållanden.

Upplysningens idéer lade grunden för den politiska utvecklingen

Revolutionen i Frankrike 1789 var däremot en händelse med omedelbara politiska följder. Det kungliga enväldet och det aristokratiska ståndssamhället avskaffades och ersattes av ett nytt samhällssystem som istället byggde på folkstyre och likvärdighet inför lagen. Dessutom slopades adelns privilegier vilket innebar att samhällets karriärvägar nu låg öppna för alla - meriter blev hädanefter viktigare än börd (den familj/släkt man tillhör).

samband med Napoleonkrigen i början av 1800-talet spreds den franska revolutionens idéer över Europa. Det dröjde därefter inte länge förrän det gamla europeiska ståndssamhället började omformas efter de nya idéerna.

Del av en utställningshall under världsutställningen i London 1851. 1800-talets världsutställningar var stora internationella tävlingar där olika länders tekniska, ekonomiska och kulturella framsteg presenterades.

Europa dominerar världen

Under 1800-talet fanns en inre dynamik (energi) i den europeiska kulturen som gjorde att den bredde ut sig inom många viktiga områden som teknik, ekonomi och krigföring. Europa och USA stod nu starkare i förhållande till resten av världen än någonsin tidigare. Den uppkomna klyftan mellan västvärlden och den övriga världen har därefter utvidgats efter hand ända in i vår tid då den har börjat minska.

Imperialism och ökad handel

För Europas del karaktäriseras större delen av 1800-talet av fred och snabb utveckling. Ny teknik och ökade kapitalinsatser (investerade pengar) skapade under senare delen av 1800-talet en västerländsk massmarknad och tillväxt av världshandeln. I den västerländska utvidgningen och dominansen på världsmarknaden fungerade imperialismen som kapitalismens vapendragare. Kontinenterna knöts därmed samman till en världsomfattande ekonomisk arena. Man kan därför säga att globaliseringen började redan under 1800-talet.

Stora ekonomiska orättvisor

Den ekonomiska tillväxten minskade inte de sociala klyftorna i samhället under perioden. Större delen av kapitalet hamnade nu som tidigare i fickan på de rika översta samhällsklasserna. I likhet med tidigare historiska epoker så var vid den här tiden bara ett fåtal människor mycket förmögna och inflytelserika, medan de flesta andra hade det medelmåttigt eller fattigt. År 1914 ägdes ungefär hälften av all fast egendom i England och USA av endast en procent av befolkningen.

Kvällsresenärer ombord på en omnibuss i Paris 1892. En ögonblicksbild från den moderna staden där människor från olika samhällsklasser möts på ett helt nytt sätt. När bussen rörde sig förändrades hela tiden ljuset i vagnen. Elektrisk gatubelysning hade nyligen installerats på Paris gator. Del från en målning av Anders Zorn (1860-1920).

Användbara begrepp

Privilegier: Företrädesrätt, särskilda förmåner, fördelar

Globalisering: Moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö.

Produktion: Tillverkning

Industrialisering kännetecknas av en mekaniserad produktionsordning med långt gående arbetsfördelning där tillverkningen grundar sig på andra energikällor än enbart muskelkraft.

Konsumtionsvanor: Var man handlar och vilka varor man köper.

Kapital: Tillgångar i form av t.ex. pengar, fastigheter, maskiner och skepp.

Kapitalist: Kapitalägare, rik person

Kapitalism: Ett ekonomiskt system där produktionsmedlen befinner sig i privat ägo och där produktionen styrs av marknadskrafterna.

Parlamentarisk demokrati: Folket väljer vilka personer som ska representera dem i parlamentet/riksdagen.

Ideologi: Idélära, en samling besläktade idéer om hur samhället eller världen är och ska vara och hur förändringarna ska. De viktigaste idéerna i ett politiskt system.

Reform: Att omforma, omgestalta, förbättra. En förändring till ett nytt och bättre tillstånd i samhället.

Revolution: En snabb eller djupgående förändring, en fullständig omformning av ett lands politiska, ekonomiska och/eller sociala system.

Klassamhället breder ut sig

Efter Napoleonkrigen försökte det gamla samhällets makthavare återställa den gamla ordningen och förhindra nya revolutionära resningar. Men utvecklingen som inletts genom den industriella revolutionen och den franska revolutionen gick inte att hejda. Under 1800-talet fick de gamla makthavarna ge vika för kraven hos de framväxande nya klasserna i samhället - först borgarklassen och vid periodens slut även arbetarklassen.

Industrialiseringen skapade nya sätt att framställa varor på, men också nya tankesätt och konsumtionsvanor hos folket. Under 1800-talets gång uppkom nya samhällsklasser som krävde inflytande. Detta skapade nya konflikter i samhället. Borgare, i form av kapitalister, hamnade ofta i strid arbetarna. Båda samhällsgrupperna utgjorde emellertid en förutsättning för varandras existens. Arbetarna behövde arbete och fabriksägarna behövde arbetare. Arbetskonflikterna avtog en bit in på 1900-talet efter att arbetarna fått det bättre och båda parterna lärt sig att kompromissa.

Medan det tekniska förnuftet utgjorde grunden för västvärldens industrisamhälle, formade den borgliga livsstilen den kulturella förebilden. Den borgliga mentaliteten spreds till andra socialgrupper med hjälp av skolan och andra institutioner i samhället.

Revolutioner, reformer och ökad handel

Efter Napoleonkrigen dominerade konservativa makthavare den politiska scenen i Europa, men under de följande decennierna försvagades deras ställning. I Storbritannien kom liberalerna till makten 1830 och en rad reformer genomfördes som stärkte de borgerliga industriintressena i samhället.

I Frankrike blev utvecklingen mera dramatisk. Både 1830 och 1848 bröt socialistiska revolutioner ut med deltagande både av den borgerliga medelklassen och arbetarna.

1848 års revolution gav upphov den en våg av revolter mot den gamla ordningen över hela Europa. Rörelser med krav på demokratiska reformer och social rättvisa formades nästan överallt. Men i Ryssland satt det tsaristiska konservativa självhärskardömet kvar, trots att livegenskapen avskaffades 1865.

Decennierna efter 1850 präglades av en ekonomisk högkonjunktur. Industrialismen började på allvar spridas även utanför Storbritannien. En viktig faktor bakom denna utveckling var de stora järnvägsbyggena som pågick under denna period. De knöt samman landsdelar och länder vilket ledde till ökad handel och tillväxt.

Demokratins genombrott

På det idéhistoriska planet präglades det långa 1800-talet framförallt av liberalismens idéer som bredde ut sig inom samhällets alla områden, främst ekonomiskt och socialpolitiskt. I slutet av perioden hade upplysningens liberala idéer omformat hela det västerländska samhället och gjort det politiskt moget för demokrati. Men de demokratiska reformivrarna stötte på hårt motstånd i många länder. I ett globalt perspektiv betraktades vid den här tiden parlamentarisk demokrati som ett politiskt experiment. Samtidigt utsattes demokratin för flankangrepp i de egna länderna – kommunister från vänster och högerextremister från det andra hållet. Den demokratiska utvecklingen förhindrades eller avbröts därför i flera länder strax efter periodens slut. I Ryssland genomfördes en kommunistisk revolution 1917 och under mellankrigstiden infördes diktatur i flera europeiska länder. "Det korta 1900-talet" (1914-1991) som följde efter det långa 1800-talet, kom därför att utmärkas av kamp mellan politiska ideologier och demokrati mot olika former av diktatur.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Adelns makt i samhället minskade under det långa 1800-talet. Varför?
     
  2. Varför kan man säga att Europa dominerade världen på 1800-talet?
     
  3. Varför kan man hävda att globaliseringen egentligen började redan under 1800-talet?
     
  4. Alla hade det inte så bra i samhället. Berätta kortfattat om klasskillnader.

Ta reda på:

  1. Gör en kortfattad sammanställning över de viktigaste idéerna i konservatismen, liberalismen och socialismen.

Diskutera:

  1. Vilka samhällsförändringar tycker du var de viktigaste under det långa 1800-talet? Motivera.
     
  2. De demokratiska idéerna spreds under 1800-talet, men det skulle dröja innan demokratin slog igenom i Europas länder. Försök förklara varför det tog så lång tid för demokratin att få starkt fäste i Europa.
     

Obs! I huvudavsnittet om det långa 1800-talet hittar du mer fakta och frågor som behandlar perioden på ett övergripande sätt.

 

Litteratur:
Kåre Tønnesson, Bra Böckers världshistoria, del 10 – Två revolutioner 1750-1815, Bokförlaget Bra Böcker, 1986
Lars-Arne Norborg, Bra Böckers världshistoria, del 11 – Det starka Europa 1815-1870,
Bokförlaget Bra Böcker, 1986
Jarle Simensen, Bra Böckers världshistoria, del 12 – Väst erövrar världen 1870-1914,
Bokförlaget Bra Böcker, 1986
Gunnar Eriksson & Tore Frängsmyr, Idéhistoriens huvudlinjer,
Wahlström & Widstrand, 1995
Robert Marks, The Origins of the Modern World, Rowman & Littlefield, 2007

 

Text: Robert de Vries (red.)
 

Läs mer om

Kartor

Den senare delen av 1700-talet kan betraktas som en av de stora skiljelinjerna i världshistorien. Här nedan presenteras några av de händelser och övergripande omständigheter som bidrog till att ge "det långa 1800-talet" dess karaktär.

Teknologin lade grunden för den ekonomiska utvecklingen

Under den här tiden inleddes bland annat den industriella revolutionen i Storbritannien som banade väg för tekniskt nyskapande och ekonomisk utveckling, som med tiden spreds runt världen. Den industriella revolutionen bör därför ses som en långdragen process som steg för steg förändrade samhällets ekonomiska grunder och människornas levnadsförhållanden.

Uppdaterad: 31 augusti 2016

Annons

Podcast om Det långa 1800-talets huvudlinjer

SO-rummet podcast icon
S
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-11

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om liberalismen. Vad kommer ideologin ifrån? Vad har den för betydelse idag? Vilket samhälle vill den skapa?

SO-rummet podcast icon
S
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-04-27

Julia, Mattias och Kristioffer pratar om konservatismen. Vad kommer ideologin ifrån? Vad har den för betydelse idag? Vilket samhälle vill den skapa?

SO-rummet podcast icon
S
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-04-13

Julia, Mattias och Kristioffer pratar om socialismen. Vad kommer ideologin ifrån? Vad har den för betydelse idag? Vilket samhälle vill den skapa?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-11-18

Julia, Kristoffer och Mattias tar sig an de tre stora politiska ideologierna - konservatism, liberalism och socialism. Vi går igenom vad en ideologi är, vad som är typiskt för de tre stora och vilken betydelse de har idag.

Artiklar om Det långa 1800-talets huvudlinjer

S
Per G Andreen
2016-03-08
De östeuropeiska länderna hade sedan slutet av medeltiden haft en stor judisk befolkning. Detta efter att judarna blivit utvisade från många av de västeuropeiska länderna. Men i takt med att...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-07-29
Italien var vid 1800-talets mitt uppdelat på ett antal stater. Italienarna hade emellertid i stort sett samma språk, samma religion, kultur och historia. De italienska staterna strävade liksom...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-07-29
Tyskland bestod av ett antal större och mindre stater. De två största var Preussen och Österrike. Dessa två stater konkurrerade om att vara den ledande makten bland de tyska staterna....
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-07-29
Runt om i de tyska staterna äger sammanstötningar mellan militär och demonstranter rum. När revolutionärerna segrat beslöt man sig för att samlas i Frankfurt och diskutera Tysklands enande. Men...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-06-10
Naturromantik är en av de företeelser som man tidigare förknippade med nationalism. Det var på 1800-talet nationalismen fick sin egentliga utformning. Under detta århundrade bröt industrialismen...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-05-29
Ludvig Filip - "kung Päron" styr Frankrike. Han hade kommit till makten genom revolutionen 1830 och han störtas vid revolutionen 1848. Ludvig Filip vill inte utmana de övriga...

Länkar om Det långa 1800-talets huvudlinjer

Sortera efter:
          

Genomgång (15:01 min) där SO-läraren "Mik Ran" berättar om industrialiseringen under 1800-talet och dess sociala och politiska inverkan på samhället. Här berörs även de tre politiska ideologierna: konservatismen, liberalismen och socialismen.

Spara som favorit
          

Genomgång (14:59 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om fabriksarbetarnas förhållanden under början av 1800-talet, hur fackföreningarna växte fram samt mycket kortfattat om socialism, konservatism och liberalism.

Spara som favorit
          

Genomgång (15:28 min) där IKT-pedagogen Hans Wågbrant berättar om det långa 1800-talets huvuddrag och bakgrunden till första världskriget. Här berättas om Wienkongressen, nationalism, Tysklands enande, Italiens enande, Habsburgska väldet (Österrike-Ungern),  kolonialism och imperialism, brittiska imperiet, trippelententen och trippelalliansen, idustriell och teknisk utveckling o.s.v. 

Spara som favorit
          

Genomgång (16:08 min) av läraren Tobias Kjellström som berättar om den industriella revolutionen ur olika perspektiv.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:36 min) av SO-läraren Johan Wahlberg som berättar om 1800-talets nationalism. Här berörs bl.a. Tysklands enande, Italiens enande, Osmanska rikets sönderfall och skandinavismen.

Spara som favorit
          

Genomgång (9:33 min) av SO-läraren Johan Wahlberg som berättar om 1800-talets imperialism. Här berörs uppdelningen av Afrika, kapplöpningen om Asien, utvecklingen i Amerika samt 1800-talets framväxande rasideologi. För åk 7-9.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:18 min) av SO-läraren Johan Wahlberg som berättar om den tekniska utvecklingen under 1800-talet. Här berörs ny byggnadsteknik, nya energikällor, transportrevolutionen, masskommunikation och befolkningsutveckling. För åk 7-9.

Spara som favorit
          

Genomgång (7:52 min) av SO-läraren Johan Wahlberg som berättar om den politiska utvecklingen under 1800-talet. Här berörs politiska ideologier, revolutioner och politisk kamp, demokratisk utveckling samt det amerikanska inbördeskriget. För åk 7-9.

Spara som favorit
          

Genomgång (15:01 min) om upplysningen och den amerikanska revolutionen. Här berättas kortfattat om upplysningstidens filosofer och deras idéer som kom att påverka de politiska revolutionerna i slutet av 1700-talet. Här ges också en överblick över läget i Nordamerika under 1700-talet (en introduktion till den amerikanska revolutionen). Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (14:50 min) om den amerikanska revolutionen. Här berättas om bakgrunden till revolutionen och händelseförloppet. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (14:41 min) om följderna av den amerikanska revolutionen. Här berättas om den amerikanska konstitutionen, revolutionens vinnare och förlorare samt utvecklingen i USA under 1800-talet. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (14:57 min) om bakgrunden till den franska revolutionen. Här berättas om folket, de olika stånden, orättvisor, ekonomiska krisen, svält samt bildandet av nationalförsamlingen. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (14:51 min) om franska revolutionen. Här berättas om nationalförsamlingen, stormningen av Bastiljen, idéer om mänskliga rättigheter samt revolutionskrigen. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (14:40 min) om franska revolutionen. Här berättas om revolutionskrigen, skräckväldet och slutligen Napoleons maktövertagande. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (14:50 min) om Napoleontiden. Här berättas om Napoleon, Napoleonkrigen och dess följder. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (7:04 min) om arvet efter franska revolutionen. Här berättas bl.a. om Wienkongressen och franska revolutionens följder som bl.a. utmynnade i demokratins framväxt under 1800-talet. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (15:01 min) om den industriella revolutionens orsaker. Här berättas om jordbrukets utveckling och dess positiva följder. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (15:01 min) om den industriella revolutionens orsaker. Här berättas bl.a. om teknik, olika energikällor och framförallt mekanisk energi som möjliggjorde den industriella revolutionen. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (14:21 min) om den industriella revolutionen. Här berättas bl.a. om fabrikernas uppkomst, tider skulle passas, lönearbete med dess följder, ökad produktion och konsumtionssamhällets uppkomst. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (14:56 min) om den industriella revolutionen. Här berättas bl.a. om transporter, varför industrialliseringen började i Storbritannien samt om den andra industriella revolutionen (under senare delen av 1800-talet). Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens idéer förändrade världen.

Den industriella revolutionen markerar övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället i västvärlden.

Under emigrationen på 1800-talet och början av 1900-talet emigrerade omkring en miljon svenskar och fler än 50 miljoner européer till USA.

Nationalismens och imperialismens tidevarv (1815-1914) då Europa styrde världen.

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig utveckling. Vetenskapsmän och...

Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under det långa 1800-talet.

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under det långa 1800-talet. Här berättas om sjökrig, sjöslag, långväga handel och livet ombord.

Historia om några av det långa 1800-talets mest kända personer och deras levnadsöden.

Historia om berömda upptäckare och deras upptäcktsresor.

Få en överblick av Europas historia. Här hittar du material som behandlar den europeiska kontinentens historia i stora drag.

Relaterade taggar