Bild:
M

Danmarks historia

I dansk jord har arkeologer funnit enstaka spår av människor från mellanistiden för cirka 100 000 år sedan. Efter den senaste istiden cirka 10 000 f Kr började renjägare att dyka upp i området, och då skog några årtusenden senare täckte landet fanns en bofast befolkning bestående av jägare och fiskare.

Omkring 4 000 f Kr började invånarna att bruka jorden. Från 2 000 f Kr kunde de framställa vapen och redskap av importerad brons och från cirka 500 f Kr av järn.

Kanske enades landet under en enda kung redan vid vikingatidens början på 700-talet e Kr. I varje fall skedde det senast under mitten av 900-talet då kung Harald (Blåtand) enligt egen utsago (som finns inristad på en runsten i Jellinge) vann hela Danmark och Norge och gjorde danerna kristna. 1013 erövrade hans son Sven (Tveskägg) hela England. Då hade danska vikingar i över hundra år styrt delar av östra och mellersta England (det så kallade Danelagen) med huvudstad i York. Svens son Knut (den store) härskade 1018-1035 över ett "Nordsjöimperium" som omfattade Danmark, Norge och England.

Medeltiden präglades av interna fejder och krig med tyska Hansaförbundet och med Sverige. 1103 etablerades ett nordiskt ärkebiskopssäte i Lund som på den tiden tillhörde Danmark. I början av 1200-talet erövrades bland annat Estland, landskapslagarna nedtecknades och kung Valdemar Sejr lät upprätta en ”jordabok” som innehöll en förteckning över all egendom i riket. Hundra år senare, 1330-1340, var Danmark nästan upplöst och under administration av nordtyska grevar.

Kung Valdemar Atterdag och inte minst hans dotter Margrethe (Margareta) återuppbyggde det splittrade danska riket och stärkte kungamakten gentemot adeln. 1397 lyckades Margrethe genom Kalmarunionen samla de tre nordiska kungarikena under sitt styre: Danmark, Norge (med Orkney, Shetland, Färöarna, Island och Grönland) samt Sverige med Finland. Sverige lämnade unionssamarbetet 1523.

Med det stora inbördeskriget i Danmark 1534-1536 genomfördes reformationen vilket innebar att Danmark antog den protestantiska läran, bröt med påven och tog kyrkans omfattande besittningar i beslag. Adeln ägde nu huvuddelen av all mark.

På 1600-talet försvagades unionen Danmark-Norge väsentligt i förhållande till Sverige och efter krig under åren 1643-1645 och 1658-1659 hade Danmark-Norge förlorat de norska områdena Jämtland, Härjedalen och Bohuslän samt de danska områdena Skåne, Halland och Blekinge - Danmarks rikaste tredjedel. Vid fredsslutet 1720 hade Danmark-Norge och Sverige i realiteten krigat mot varandra i nästan 80 år. (Läs mer i avsnittet om Stormaktstidens Svreige.)

Adelsmännen hade fått sina privilegier och sin makt i utbyte mot att de bar huvudansvaret för landets försvar. De dramatiska nederlagen i krigen mot Sverige gav kung Fredrik III anledning att införa envälde 1660. Det skedde efter en statskupp mot adeln, där kungen fick stöd av borgarna, vilka under kungens ledning hade lyckats försvara Köpenhamn och därmed hela Danmark mot fullständig svensk erövring.

Under enväldet genomfördes en omfattande utbyggnad av armén och flottan. Samtidigt förändrades administrationen för att bli effektivare och landet fick en enhetlig och i europeiska sammanhang avancerad lagstiftning: Danske Lov år 1683 och Norske Lov år 1687.

Efter 1720 följde en lång period av fred som medförde ekonomisk framgång. 1788 genomfördes omfattande reformer inom jordbruket. Livegenskapen, som tvingat bönderna att stanna och arbeta på den gård där de var födda, avskaffades. Samtidigt förvandlades den medeltida byagemenskapens ineffektiva och splittrade jordbruk då bönderna fick mark runt den egna gården.

Den dansk-norska unionen upplöstes under Napoleonkrigen i början av 1800-talet. England som låg i krig med Frankrikes kejsare Napoleon tvingade det neutrala Danmark-Norge över på den franska, förlorande sidan genom att bombardera Köpenhamn 1807 så att flottan inte skulle falla i Frankrikes händer. Danmarks sjöfart, handel och ekonomi förstördes av kriget och segerherrarna överlät 1814 Norge till Sverige, medan de tidigare norska områdena Island, Grönland och Färöarna förblev danska.

Trots nederlaget blev det närmaste halvseklet oerhört dynamiskt och kreativt för Danmarks del. Denna period kallas i dansk historia för guldåldern.

Med den franska februarirevolutionen 1848 svepte liberala och nationalistiska idéer genom Europa. Danska intellektuella, borgare och bönder samarbetade för att få ett slut på enväldet, samtidigt som den tyska majoriteten i Slesvig-Holstein tog till vapen och krävde självständighet.

Den nye, svage kung Fredrik VII kunde inte hantera situationen, och enväldet avskaffades 1848 lika oblodigt som det hade införts 1660. Landet fick en demokratisk författning när kungen skrev under den så kallade junigrundlagen sommaren 1849. I kriget mot Slesvig-Holstein fick Danmark stöd av Sverige och lyckades efter tre år av strider kväsa upproret.

Men segern blev kortvarig. Genom ett kort, blodigt krig 1864 mot Preussen förlorade Danmark, inte bara det tysktalande Holstein, utan också hela det till hälften dansktalande Slesvig. Det danska riket miste cirka 30 procent av sin yta, omkring 40 procent av sin befolkning (om man inte räknar in danska besittningar i andra världsdelar) och en stor del av sitt nationella självförtroende.

I och med nederlaget 1864 hade Danmark på allvar blivit en europeisk småstat. Många norska, svenska och finska frivilliga hade deltagit i kriget på dansk sida, men trots att århundraden av fiendskap med Sverige ersatts av en gryende känsla av skandinavisk gemenskap kunde varken en försvarsallians eller en ny nordisk union etableras. Danmark stod ensamt mot sin nya jättelika granne i söder, och en försvarsmässig resignation kom att prägla utrikes- och försvarspolitiken i mer än hundra år.

Men på hemmaplan tog den danska nationen ändå i med nya krafter under mottot ”Vad som utåt förlorats, ska inåt vinnas”. De stora jylländska hedarna odlades upp eller förvandlades till trädplanteringar och jordbruket utvecklades kraftigt. Reformerna från 1788 hade öppnat möjligheter som de efterhand bättre utbildade bönderna förstod att utnyttja. De bildade en kooperativ rörelse med bland annat andelsmejerier och andelsslakterier vilka drev på moderniseringen. Kött- och mjölkproduktionen mångdubblades. Under dessa år fick också industrialismen sitt genombrott i Danmark i takt med att staten avskaffade en rad regler kring handel och företagsamhet, byggde ut vägar och hamnar samt moderniserade finanssektorn.

Efter nederlaget mot Preussen 1864 förlorade de nationalliberala akademikerna och ämbetsmännen från Köpenhamn makten. Det godsägardominerade högerpartiet Højre kom att styra landet från 1866 till 1901. Till konflikten mellan stad och land kom också en konflikt mellan de välbärgade och de fattiga. 1871 bildades arbetarpartiet Socialdemokratiet, men strejker och arbetardemonstrationer slogs ned med hård hand. Ledarna fängslades och fick senare betalt för att emigrera till Amerika.

År 1901 bildade bondepartiet Venstre regering i överensstämmelse med folketingets majoritet. Detta accepterande av parlamentarismen, det vill säga principen att en regering måste ha parlamentets förtroende för att kunna regera, var en politisk vändpunkt i Danmark och kallades redan då för ett systemskifte.

Nu följde en lång rad reformer, bland dem införandet av allmän rösträtt 1915 för både män och kvinnor. Därmed blev Socialdemokratiet invalt i parlamentet och kunde för första gången bilda regering 1924 under Thorvald Stauning.

Danmark hade lyckats hålla sig neutralt under första världskriget 1914-1918, och 1920 fick man tillbaka den norra delen av Slesvig efter en folkomröstning. Den nya gränsen drogs så att minoriteterna på bägge sidor skulle bli så små som möjligt.

Den ekonomiska världskrisen på 1930-talet drabbade det exportberoende Danmark hårt. Jordbruket hamnade i allvarlig kris och inom industrin steg arbetslösheten till 40 procent. Detta gjorde en rad statliga ingrepp i ekonomin nödvändiga, och med genomförandet av ett stort socialpolitiskt reformprogram lades grunden till det danska välfärdssamhället.

Under 1920- och 1930-talet hade koalitionsregeringar mellan socialdemokraterna och det pacifistiska mittenpartiet Radikale Venstre kommit att uppfatta militärt försvar mot Tyskland som utsiktslöst, och försvaret hade minskats drastiskt. När Hitlers trupper den 9 april 1940 gick in i Danmark blev därför kampen mot angreppet mycket kortvarig. Det lilla danska motståndet hade ett visst symbolvärde. Sedan Danmark ockuperats av Tyskland ockuperade Storbritannien i förebyggande syfte Färöarna och Island, och Danmarks ambassadör i Washington ställde på eget ansvar Grönland under amerikanskt beskydd.

En dansk samlingsregering under Stauning styrde landet under krigets första år, men från augusti 1943 var landet i praktiken under tysk diktatur. I oktober 1943 beordrade Berlin att alla danska judar skulle gripas, men danskarna lyckades varna och gömma nästan alla landets 8 000 judar. 481 greps, varav 52 dog i koncentrationsläger. Drygt 7 000 smugglades till Sverige.

Samtidigt växte motståndsrörelsen till att omfatta cirka 20 000 aktiva, och den blev bättre organiserad. Danmarks Frihetsråd fungerade som ett slags illegal regering, en illegal armé bildades och motståndsgrupper utförde sabotage. Befrielsen kom den 4 maj 1945, utom för Bornholm som Sovjetunionen höll ockuperat till april 1946.

Läs i Landguiden om Danmarks historia - tiden efter andra världskriget och framåt.

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om

I dansk jord har arkeologer funnit enstaka spår av människor från mellanistiden för cirka 100 000 år sedan. Efter den senaste istiden cirka 10 000 f Kr började renjägare att dyka upp i området, och då skog några årtusenden senare täckte landet fanns en bofast befolkning bestående av jägare och fiskare.

Omkring 4 000 f Kr började invånarna att bruka jorden. Från 2 000 f Kr kunde de framställa vapen och redskap av importerad brons och från cirka 500 f Kr av järn.

Uppdaterad: 10 januari 2015

Annons

Artiklar om Danmarks historia

M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2015-11-23
Danmark, Norge och Finland skiljer sig något åt vad gäller judisk invandring. Snabbast att tillåta judar var Danmark. Norge däremot släppte inte in några judar i landet förrän efter 1850. Till...
M
Carsten Ryytty
2015-09-24
Den 9 april 1940 gick startskottet för operation Weserübung som var kodnamnet på den tyska anfallsplanen mot Danmark och Norge. Danskarna var illa förberedda och kapitulerade på en gång....
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-08
Kristian II av Danmark hade stora planer för Norden. I Danmark ville han skydda bönderna och allmogen från stormännens övergrepp. Tyska Hansans handelsövervälde skulle brytas. Sverige skulle...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-01-11
I början av 1430-talet pyrde oron hos den svenska allmogen. Även de svenska stormännen kände sin makt hotad av den danske unionskungen Erik och hans utländska fogdar. Missnöjet blev snart så...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-01-11
I 1800-talets historieskrivning beskrivs Engelbrekt som en nationalhjälte. Engelbrektupproret vände sig förmodligen inte mot Kalmarunionen som sådan, utan hade sin spets riktad mot fogdeväldet....
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-01-10
Drottning Margareta är den enda unionsmonark man i historieböckerna skrivit uppskattande om alltsedan 1800-talet och framåt. Hon beskrivs som kvinnlig men viljestark och med förmåga att hålla...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-01-03
I början av november 1520 blev Kristian II krönt och hyllad som Sveriges och Danmarks kung, vilket också medförde att han blev Kalmarunionens regent. Kröningen följdes av stora festligheter. Det...
M
Bo Eriksson
2012-11-14
För 600 år sedan, den 28 oktober 1412, gick en av Nordens mest kända drottningar ur tiden. Drottning Margareta, som hon är känd i Sverige, var kvinnan bakom den så kallade Kalmarunionen –...

Länkar om Danmarks historia

Sortera efter:
          

Artikel i tidningen Expressen om Hitlers invasion av Danmark och Norge samt dess följder för Sverige. Förrädaren möter tyrannen - och de bestämmer Norges onda öde. Vidkun Quisling möter Adolf Hitler i nazisternas rikskansli i Berlin den 14 december 1939. Attacken kommer den 9 april året efter. I Danmark ­marscherar Hitlers soldater utan att möta motstånd. Vi kunde ha blivit führerns nästa offer. Tre gånger under andra världskriget sätter führern trupper i beredskap för invasion av Sverige. Priset vi får betala för att slippa krigets fasor är tyska soldater på våra järnvägar och andra eftergifter...

Spara som favorit
          

Tidningen Expressens omfattande temasida om andra världskriget. Här hittar du bland annat gamla artiklar och reportage från tidningen som berör olika händelser i kriget. Du kan också lyssna på podcast och se filmklipp från kriget.

Spara som favorit
          

Genomgång (9:02 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om drottning Margareta av Danmark - Kalmarunionens grundare.

Spara som favorit
          

Historiepolisen (program från UR, 8:55 min) har anhållit en person som utger sig för att vara drottning Margareta. Det finns starka misstankar om att den anhållna helt enkelt har stulit drottning Margaretas identitet. I förhöret berättar hon om sitt liv och sin väg till makten. Hon tvingas också förklara allt hon vet om Kalmarunionens tillkomst och fall. Frågan är om den anhållne ljuger eller talar sanning?

Spara som favorit
          

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där historieläraren Carl-Henrik Larsson berättar om fiendeskapen mellan Danmark och Sverige under 1500-talet och 1600-talet. Idag är Öresundsregionen en av de mest dynamiska och expansiva regionerna i Europa, och vänskapen mellan Sverige och Danmark har aldrig varit starkare. Men under flera århundraden var Sverige och Danmark bittra fiender, och en avgörande faktor i denna ovänskap var kampen om Skåneland...

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (6:06 min) för mellanstadiet om slutet av Kalmarunionen och Vasatidens början. Filmen är gjord av SO-läraren Johan Arnell.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där du kan läsa kortfattat om Danevirke som kan ses som en blygsam nordisk motsvarighet till kinesiska muren. Detta försvarsverk – en vall av jord – tvärs över Jylland, som idag ligger i Tyskland, var ju danernas värn mot söder. När byggdes det, och vilka skulle det skydda mot?

Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i tidningen SvD där du kan läsa om Tysklands ockupation av Danmark under andra världskriget. Den danska regeringens agerande under den nazistiska stöveln finns dokumenterat i ett flertal böcker. Historikern och chefredaktören Bo Lidegaards bok beskriver i detalj vad som möjliggjorde danska judars flykt till Sverige...

Spara som favorit
          

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där historieläraren Carl-Henrik Larsson berättar om Uppåkra. Upptäckten av järnåldersbyn i Uppåkra, belägen cirka fem kilometer sydväst om Lund i Skåne, måste anses som bland det mest spännande som någonsin har hänt den svenska och inte minst nordiska arkeologi- och historieforskningen! Uppåkra är inte enbart Nordens största och mest fyndrika järnåldersby...

Spara som favorit
          

På Fotevikens museums hemsida finns några faktahäften i pdf-format som behandlar vikingatiden ur olika perspektiv. Häftena har titlarna: Vikingatida mynt, Vikingatida mått & vikt, Lag och rätt på vikingatiden, Vikingatida handel samt  De första danska och skånska städerna.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (6:07 min) för mellanstadiet som handlar om Sverige under unionstiden och Gustav Vasas väg till makten.

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen Populär Historia där Peter Andersson redogör för styrkeförhållandena mellan danskar och svenskar samt vilka faktorer som avgjorde slaget vid Lund 1676. Den danska hären var visserligen större än den svenska vid slaget den 4 december 1676 utanför Lund. Men något så osäkert som fältslag avgörs inte enbart av den i och för sig viktiga numerären...

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen Populär Historia där Lars Ericson Wolke berättar om slaget vid Trangen i Solör, Norge, den 25 april 1808 då ett stort antal svenskar miste livet. Åren 1808–09 utkämpade Sverige det ödesdigra kriget mot Ryssland, som ledde till att den östra riksdelen, Finland, övergick i rysk ägo. Men i skuggan av detta pågick också, som så ofta i Sveriges äldre historia, ett parallellt krig mot det dansk-norska riket..

Spara som favorit
          

En kort film (3:33 min) för låg- och mellanstadiet om Bohus fästning i Kungälv. En film i serien "Historiens skuggor". Filmen är producerad av Västarvet - natur och kulturarv i Västsverige.

Spara som favorit
          

I Landguiden hittar du massor av fakta om Danmark. Faktan är indelad i olika ämnesområden. I gratisversionen ges en kort överblick över det som anses viktigt. De längre avsnitten kräver inloggning. Hör efter med din skola om ni abonnerar på Landguiden. Webbplatsen drivs av Utrikespolitiska Institutet och omfattar lättillgänglig och alltid uppdaterad information om alla världens länder.

Spara som favorit
          

På UR:s hemsida kan du se en föreläsning (61 min) där Ingvar Sjöblom, historiker och adjunkt i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, berättar historien om Mars och vad vi nu, när hon äntligen är funnen, kan lära oss om svensk sjöfarts- och krigshistoria. I slaget vid Ölands norra udde, den 30-31 maj 1564, mellan Sverige och den dansk-lybska flottan sänktes det svenska krigsfartyget Mars, eller Makalös som hon också kallades. Med henne ner i djupet följde 900 man från båda sidor...

Spara som favorit
          

I den här artikeln i tidningen Militär Historia berättar Thomas Roth om slaget vid Bornhöft som ägde rum den 7 december 1813. Mörners husarer chockade de danska trupperna som förskansat sig bakom vallarna i Bornhöft. I sporrsträck fick ryttarna danskarna att fly i vad som blev den sista svenska kavalleristriden.

Spara som favorit
          

Skånes, Danmark och Sveriges historia har i hög grad återspeglats i Borgeby. Följ den dramatiserade dokumentärfilmen om Harald Blåtands vikingatida ringborg från slutet av 900-talet; borgen som ägdes av Lunds ärkebiskopar; handel och kommlunikation i Öresund och Löddeköpinge/Borgeby; Kalmarunionen och kungarnas maktkamp som drabbar Skåne; den danska reformationen 1536 och det efterföljande adelsriket; Jörgen Kock och Hans Spiegel på Borgeby under 1500-talet; svenskarnas övertagande av Skåne genom Roskildefreden; det blodia skånska kriget 1675-1679, livet på slottet och i byarna under 1700-talet; bondeupploppet; familjen Norlind och kultureliten i Borgeby i början av 1900-talet.

Spara som favorit
          

Första delen ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om jordbruket i Norden och Sverige under stenåldern och bronsåldern. Här berättas bl.a. om växterna och djuren, jordbrukets förändring, gård och by, redskap och arbete, jorbrukets människor, o.s.v. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om det nordiska sjuårskriget som fördes 1563-1570 mellan Sverige å ena sidan samt Danmark, Lübeck och Polen å andra sidan. Anledningen till kriget låg ytterst i Danmarks missnöje över den så kallade Kalmarunionens upplösning...

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Nordens bronsålder (1800-500 f.Kr) omfattar tiden då bronsredskap användes i Norden.

Vikingatiden (800-1050) var en period i Nordens historia då nordbor, ofta kallade vikingar, begav sig ut på långa sjöfärder för att plundra, driva...

Få en helhetsbild av Norges historia eller fördjupa dig i människors livsöden, viktiga händelser och särdrag under olika perioder i landets...

Fördjupa dig i Danmarks geografi. Här hittar du texter och faktamaterial som behandlar landets geografi ur olika perspektiv.

Aktuell samhällsfakta om Danmark. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat material med anknytning...

Nordens järnålder (500 f.Kr - 1050 e.Kr) omfattar tiden då järnredskap började användas i Norden.

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden att få fäste.