Bild:
Ett brott är när man gör något som är straffbart enligt lag. Vilka handlingar som är straffbara och vilka straff som ska utdelas beslutas av den lagstiftande politiska makten - i vårt samhälle av riksdagen.

Lag och rätt

Vad är ett brott?

För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol att man begått brottet.

Vad som ses som ett brott växlar. Det beror på att människors syn och attityder till olika brott förändras över tiden. Förr i tiden var det till exempel inte brottsligt att slå barn för att uppfostra dem. Det blev ett brott först år 1979. Ett annat exempel är användning av narkotika, som blev brottsligt först under 1980-talet. Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas.

Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. Till exempel fanns av naturliga skäl inte bilstöld förrän bilarna uppfanns.

No Flash

Man kan dömas för brott när man fyllt 15

Innan man är 15 år kan man inte dömas för brott. Men även om man är under 15 år kan man begå brott och polisen kan ingripa. Om polisen upptäcker att någon som är under 15 år begått ett brott kontaktar man föräldrarna och socialtjänsten.

Socialtjänsten kan utreda om det finns behov av att sätta in någon typ av stöd åt den unge eller dennes familj. Det kan till exempel vara samtal, kontaktperson eller ett program som är inriktat på att lösa den typen av problem som man anser att den unge har.

Riksdagen bestämmer vilka lagar vi ska ha

Det är riksdagen som stiftar Sveriges lagar. De finns nedskrivna i lagboken. Eftersom människors – och även lagstiftarnas – syn på vad som är brottsligt skiftar över tid så förändras lagarna. Vissa lagar är likadana en lång tid, medan andra skrivs om och förbättras. Det tillkommer även hela tiden nya lagar och därmed nya brott. Då säger man att en handling kriminaliseras, det vill säga att den blir ett brott. Det händer också att en handling som varit ett brott inte längre anses vara det.

Rättsväsendet

Rättsväsendet ansvarar för att förebygga och utreda brott, pröva brottsliga handlingar i domstol, se till att utdömda straff verkställs samt bevaka brottsoffers rättigheter.

Med rättsväsendet menar man Polisen, Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Sveriges Domstolar, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten. Det är Justitiedepartementet som ansvarar för rättsväsendets myndigheter. Chef för Justitiedepartementet är justitieministern.

Rättegång

En rättegång är ett sammanträde i en domstol, till exempel i tingsrätten, och kallas för huvudförhandling. Vid rättegången avgör domarna om det finns tillräckliga bevis för att den som är misstänkt för ett brott ska dömas för det. När förhandlingen sker i domstol kallas det att domstolen prövar åtalet. I Sverige får ingen person anklagas och dömas om inte fallet prövats i en domstol.

Om domarna anser att den som är misstänkt för ett brott är skyldig ska domarna bestämma vilket straff den skyldige ska få. Domstolen ska dessutom ta ställning till om den som utsatts för brott ska få skadestånd och besluta om ersättning för personer som är med på rättegången (till exempel vittnen som ska få sina resekostnader betalda).

Rättegången är muntlig. Det innebär att olika personer kallas till tingsrätten för att berätta om den händelse som åtalet handlar om.

En person som döms för ett brott får också ett straff, eller en påföljd som det också kallas. Det finns flera olika sorters straff. Vilket straff man döms till beror främst på vilken typ av brott man begått, på hur gammal man är och om man dömts för brott tidigare. Lär dig mer om hur en rättegång går till i Rättegångsskolan

Straff

Det är först när man har fyllt 15 år som man kan åtalas och dömas i domstol. Man ska alltså ha begått brottet efter att man fyllt 15 år. En person som är under 15 år överlämnas till socialtjänsten. Men polisen kan fortfarande utreda händelsen och sedan lämna ärendet vidare.

Om man är under 15 år kan man bli skadeståndsskyldig för brottsliga handlingar, även om man inte kan åtalas och dömas. Läs mer om de vanligaste påföljderna/straffen på Brottsrummet.se

Polisens register

Om man blir dömd för ett brott hamnar man i polisens belastningsregister. När man finns i belastningsregistret kan det bli svårare att få vissa jobb, att få körkort och att studera utomlands. Hur länge ett brott finns kvar i registret beror på vilket straff man får (påföljden) och hur gammal man var när brottet begicks.


Text: Brottsförebyggande rådet (Brå)
Hemsida: Brottsförebyggande rådet
Skolingång: Brottsrummet



Intressanta fakta om lag och rätt

Visste du att:

  • Personer under 15 år kan inte dömas för brott och ungdomar mellan 15 och 17 år är ovanliga i kriminalvården. De döms i första hand till sluten ungdomsvård och blir då intagna på ungdomshem som drivs av Statens Institutionsstyrelse (SiS).
  • Den som misstänks för ett allvarligt brott kan häktas av en domstol i väntan på att brottet utreds. Den 1 oktober 2012 fanns 1 767 personer i häkte.
  • Ett fängelsestraff kan variera från 14 dagar till livstid. Den som dömts till livstid kan tidigast efter tio år få straffet omvandlat till ett tidsbestämt straff. Det sker i en domstolsprocess vid Örebro tingsrätt.
  • Kriminalvårdens 49 fängelser har olika säkerhetsklassificering, från 1 till 3, där 1 är den högsta säkerhetsklassen och 3 är den lägsta.
  • 23 procent av de intagna som satt i fängelse den 1 oktober 2012 hade begått ett narkotikabrott.
  • Den 10 september 2013 var det 147 intagna på svenska fängelser som avtjänade livstidsstraff, varav 5 var kvinnor. Den yngste var 26 och den äldste 85 år. Alla avtjänar straff för mord (inklusive medhjälp, försök och anstiftan till mord).
  • Fotboja kallas i vanligt tal det som i lagen heter Intensivövervakning med elektronisk kontroll. Intensivövervakning är ett alternativt sätt att avtjäna sitt fängelsestraff, som innebär att straffet avtjänas i hemmet. Den som döms till fängelse i högst sex månader kan ansöka om intensivövervakning.

Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.

Vad är ett brott?

För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol att man begått brottet.

Vad som ses som ett brott växlar. Det beror på att människors syn och attityder till olika brott förändras över tiden. Förr i tiden var det till exempel inte brottsligt att slå barn för att uppfostra dem. Det blev ett brott först år 1979. Ett annat exempel är användning av narkotika, som blev brottsligt först under 1980-talet. Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas.

Uppdaterad: 08 januari 2015

Annons

Lärarmaterial om Lag och rätt

Arena Skolinformation
Målgrupp:
Gymnasiet
Materialet kan användas på gymnasieskolan, såväl på yrkesförberedande som studieförberedande program. Det tar upp: hur arbetsmiljöarbetet fungerar på en arbetsplats, internationella utblickar och en historisk tillbakablick. I den tillhörande lärarhandledningen görs tydliga kopplingar till läroplaner i till exempel samhällskunskap.
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Den här uppgiften kan utgöra ett längre tema i undervisningen kring lag och rätt där eleverna får insyn i det svenska rättssystemet, hur det är uppbyggt samt vilka lagar och straff vi har i Sverige. Detta kommer sedan att ställas i ett omvärldsperspektiv för att ge eleverna en helhetssyn på hur rättssystem, straffrätt och mänskliga rättigheter hänger ihop.
Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Gymnasiet
Hur funkar upphovsrätten i en digital värld? Uppslaget ger en introduktion till immaterialrätten och dess fyra huvudområden; patent, designskydd, varumärkesskydd och upphovsrätt. Många har inte hört talas om immaterialrätten och det är lätt att bli överraskad av hur den påverkar oss alla varje dag.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Målgrupp:
Gymnasiet
Dagens hot och risker känner inga nationsgränser. Terrorism, naturkatastrofer, väpnade konflikter, klimatförändringar, brottslighet och epidemier är bara några exempel på hot mot samhällets säkerhet. På sajten Säkerhetspolitik.se finns massor med material för dig som är gymnasielärare, men även du som är lärare på högstadiet kan ha stöd av innehållet.
Riksdagsförvaltningens informationsenhet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Hur ser samhällets spelregler ut? Vem har makten och vilka rättigheter och skyldigheter har vi som medborgare? Det här undervisningsmaterialet berättar om det svenska statsskicket och grundlagarna.

Artiklar om Lag och rätt

Jacob Ingelgren, Svenska Röda Korset
2014-03-02
Folkrätt är en del av s.k. internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera gentemot varandra, medan folkrätten är till för att skydda folket inom...
Jonas Ahlberg och Robert de Vries (red)
2014-02-28
Samhället består av olika grupper människor som tillsammans följer olika normer och lagar. Lagarnas och rättsväsendets viktigaste uppgift är att se till att samhället upprätthålls och fungerar...

Länkar om Lag och rätt

Sortera efter:
          

Genomgång (5:10 min) där SO-läraren Martin Södertörn berättar lättförståeligt om Sveriges grundlagar. Ljudet är bra men lite lågt inspelat.

Spara som favorit
          

Genomgång (14:21 min) av SO-läraren Mikael Bruér som förklarar hur en rättegång går till. Här berättas om olika ärenden, olika domstolar, de som deltar i en rättegång samt om hur rättegången går till.

Spara som favorit
          

Genomgång (11:01 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om lagar, regler och normer. Varför vi har lagar och var de kommer ifrån?

Spara som favorit
          

Genomgång (15:41 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om juridk och brottslighet och olika skäl till brottslighet.

Spara som favorit
          

Genomgång (4:14 min) kring de fackliga organisationeras uppgifter. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.

Spara som favorit
          

Kopieringsunderlag i form av faktablad och arbetsblad (pdf i utskriftsformat, 2 sid) om våra viktigaste lagar (inkl grundlagarna). Materialet riktar sig till åk 4-6 och är ett smakprov från Tengnäs Läromedel.

Kategorier:
Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (10:40 min) av gymnasieläraren Tomas Bohlin som berättar om svensk lagstiftning, riksdag och regering. Hur går det till när en ny lag stiftas?

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (9:08 min) där läraren Mattias Axelsson berättar om Sveriges fyra grundlagar och deras funktion.

Spara som favorit
          

Det land som avrättar flest dödsdömda fångar är Iran med 360st 2011. Det finns säkert ett stort mörkertal, men i factlab kan du se vilka länder som officiellt verkställer döds, och ett av dem tillhör Europa. Se även factlab skola här på SO-rummet där du hittar färdiga lektionsmaterial till factlab.

Spara som favorit
          

factlab är ett unikt pedagogiskt verktyg med vars hjälp du som lärare eller elev kan presentera mängder med avancerad samhällsfakta på ett enkelt och lättåskådligt sätt. I factlab kan du själv laborera med fakta. Det är enkelt att göra jämförelser som visar samband och skillnader, till exempel globalt mellan länder, eller nationellt mellan kommuner, counties eller motsvarande. Man kan sedan följa utvecklingen över tidsperioder och presentera resultatet som jämförande tabeller, diagram eller få det visat på kartor. Se även factlab skola här på SO-rummet där du hittar färdiga lektionsmaterial till factlab.

Spara som favorit
          

Föreläsning (11:59 min) där läraren Mattias Denkert berättar kortfattat om Sveriges fyra grundlagar.

Spara som favorit
          

En kort genomgång (4:28 min) av hur vi skapar lagar i Sverige. Materialet är publicerat av Mikael Elias Gymnasium Karlskrona.

Spara som favorit
          

Genomgång (3:31 min) där läraren Eva Lindahl berättar hur det går till när en grundlag ändras.

Spara som favorit
          

Läxhjälpsfilm (6:02 min) för mellanstadiet och högstadiet där SO-Sara berättar om brott och straff. Filmen tar upp vad som händer efter att ett brott ägt rum.

Spara som favorit
          

Keynote-presentation (4:29 min, utan ljud) om Lag och rätt. Bilderna växlar snabbt så använd paus-funktionen om du inte hinner med. Presentationen är gjord av SO-läraren Johan Eriksson, Runan skola, Sollentuna.

Spara som favorit
          

Webbföreläsning (18:46 min) av läraren Peter Zier som berättar allmänt kring temat "lag och rätt". Här berörs främst det svenska rättsväsendet - hur en rättsprocess går till och olika påföljder (straff) av brott.

Spara som favorit
          

Läxhjälpsfilm (8:55 min) av läraren Jakob Björkengren som berör temat "Lag och rätt" för högstadiet. Genomgången tar upp grundlagar, varför vi har lagar, straffskalan och vilka olika straff vi har.

Spara som favorit
          

Webbföreläsning (6:00 min) för högstadiet där SO-läraren Kenny Kvarnström berättar om olika typer av straff och synen på straff förr och idag.

Spara som favorit
          

Kortfattad pedagogisk genomgång (2:34 min) där det berättas om rättsprocessen - vad som händer - efter att ett brott begåtts. Materialet presenteras av Studi.se.

Spara som favorit
          

Lättförståelig pedagogisk genomgång (5:35 min) där läraren Andreas Fjäll berättar kortfattat om vår svenska ordningsmakt. Varför har vi polis? Vilka är polisens uppgifter? Hur går en rättegång till?

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Olika typer av brott och straff genom historien. Här berättas också om kriminalitet, lagar och ordningsmakt ur ett historiskt perspektiv.

Ska grova brottslingar få en chans att bättra sig? Kan dödsstraff avskräcka och förhindra brott? Har vi rätt att döda i rättvisans namn?

Mediekunskap handlar om massmedierna och deras funktion i samhället.

Om demokrati i allmänhet och hur demokratin fungerar i Sverige. Här presenteras även de politiska partierna i Sveriges riksdag.

Sverige har en parlamentarisk demokrati. Folket väljer vilka som ska sitta i riksdagen (parlamentet). Riksdagen utser statsminister som i sin tur...

De mänskliga rättigheterna (MR) grundar sig i folkrätten och har en lång historia. De mänskliga rättigheterna fastställdes i sin moderna form av...