Bild:
Ett brott är när man gör något som är straffbart enligt lag. Vilka handlingar som är straffbara och vilka straff som ska utdelas beslutas av den lagstiftande politiska makten - i vårt samhälle av riksdagen.

Lag och rätt

Vad är ett brott?

För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol att man begått brottet.

Vad som ses som ett brott växlar. Det beror på att människors syn och attityder till olika brott förändras över tiden. Förr i tiden var det till exempel inte brottsligt att slå barn för att uppfostra dem. Det blev ett brott först år 1979. Ett annat exempel är användning av narkotika, som blev brottsligt först under 1980-talet. Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas.

Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. Till exempel fanns av naturliga skäl inte bilstöld förrän bilarna uppfanns.

Man kan dömas för brott när man fyllt 15

Innan man är 15 år kan man inte dömas för brott. Men även om man är under 15 år kan man begå brott och polisen kan ingripa. Om polisen upptäcker att någon som är under 15 år begått ett brott kontaktar man föräldrarna och socialtjänsten.

Socialtjänsten kan utreda om det finns behov av att sätta in någon typ av stöd åt den unge eller dennes familj. Det kan till exempel vara samtal, kontaktperson eller ett program som är inriktat på att lösa den typen av problem som man anser att den unge har.

Riksdagen bestämmer vilka lagar vi ska ha

Det är riksdagen som stiftar Sveriges lagar. De finns nedskrivna i lagboken. Eftersom människors – och även lagstiftarnas – syn på vad som är brottsligt skiftar över tid så förändras lagarna. Vissa lagar är likadana en lång tid, medan andra skrivs om och förbättras. Det tillkommer även hela tiden nya lagar och därmed nya brott. Då säger man att en handling kriminaliseras, det vill säga att den blir ett brott. Det händer också att en handling som varit ett brott inte längre anses vara det.

Rättsväsendet

Rättsväsendet ansvarar för att förebygga och utreda brott, pröva brottsliga handlingar i domstol, se till att utdömda straff verkställs samt bevaka brottsoffers rättigheter.

Med rättsväsendet menar man Polisen, Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Sveriges Domstolar, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten. Det är Justitiedepartementet som ansvarar för rättsväsendets myndigheter. Chef för Justitiedepartementet är justitieministern.

Rättegång

En rättegång är ett sammanträde i en domstol, till exempel i tingsrätten, och kallas för huvudförhandling. Vid rättegången avgör domarna om det finns tillräckliga bevis för att den som är misstänkt för ett brott ska dömas för det. När förhandlingen sker i domstol kallas det att domstolen prövar åtalet. I Sverige får ingen person anklagas och dömas om inte fallet prövats i en domstol.

Om domarna anser att den som är misstänkt för ett brott är skyldig ska domarna bestämma vilket straff den skyldige ska få. Domstolen ska dessutom ta ställning till om den som utsatts för brott ska få skadestånd och besluta om ersättning för personer som är med på rättegången (till exempel vittnen som ska få sina resekostnader betalda).

Rättegången är muntlig. Det innebär att olika personer kallas till tingsrätten för att berätta om den händelse som åtalet handlar om.

En person som döms för ett brott får också ett straff, eller en påföljd som det också kallas. Det finns flera olika sorters straff. Vilket straff man döms till beror främst på vilken typ av brott man begått, på hur gammal man är och om man dömts för brott tidigare. Lär dig mer om hur en rättegång går till i Rättegångsskolan

Straff

Det är först när man har fyllt 15 år som man kan åtalas och dömas i domstol. Man ska alltså ha begått brottet efter att man fyllt 15 år. En person som är under 15 år överlämnas till socialtjänsten. Men polisen kan fortfarande utreda händelsen och sedan lämna ärendet vidare.

Om man är under 15 år kan man bli skadeståndsskyldig för brottsliga handlingar, även om man inte kan åtalas och dömas. Läs mer om de vanligaste påföljderna/straffen på Brottsrummet.se

Polisens register

Om man blir dömd för ett brott hamnar man i polisens belastningsregister. När man finns i belastningsregistret kan det bli svårare att få vissa jobb, att få körkort och att studera utomlands. Hur länge ett brott finns kvar i registret beror på vilket straff man får (påföljden) och hur gammal man var när brottet begicks.


Text: Brottsförebyggande rådet (Brå)
Hemsida: Brottsförebyggande rådet
Skolingång: Brottsrummet



Intressanta fakta om lag och rätt

Visste du att:

  • Personer under 15 år kan inte dömas för brott och ungdomar mellan 15 och 17 år är ovanliga i kriminalvården. De döms i första hand till sluten ungdomsvård och blir då intagna på ungdomshem som drivs av Statens Institutionsstyrelse (SiS).
  • Den som misstänks för ett allvarligt brott kan häktas av en domstol i väntan på att brottet utreds. Den 1 oktober 2012 fanns 1 767 personer i häkte.
  • Ett fängelsestraff kan variera från 14 dagar till livstid. Den som dömts till livstid kan tidigast efter tio år få straffet omvandlat till ett tidsbestämt straff. Det sker i en domstolsprocess vid Örebro tingsrätt.
  • Kriminalvårdens 49 fängelser har olika säkerhetsklassificering, från 1 till 3, där 1 är den högsta säkerhetsklassen och 3 är den lägsta.
  • 23 procent av de intagna som satt i fängelse den 1 oktober 2012 hade begått ett narkotikabrott.
  • Den 10 september 2013 var det 147 intagna på svenska fängelser som avtjänade livstidsstraff, varav 5 var kvinnor. Den yngste var 26 och den äldste 85 år. Alla avtjänar straff för mord (inklusive medhjälp, försök och anstiftan till mord).
  • Fotboja kallas i vanligt tal det som i lagen heter Intensivövervakning med elektronisk kontroll. Intensivövervakning är ett alternativt sätt att avtjäna sitt fängelsestraff, som innebär att straffet avtjänas i hemmet. Den som döms till fängelse i högst sex månader kan ansöka om intensivövervakning.

Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.

Vad är ett brott?

För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol att man begått brottet.

Vad som ses som ett brott växlar. Det beror på att människors syn och attityder till olika brott förändras över tiden. Förr i tiden var det till exempel inte brottsligt att slå barn för att uppfostra dem. Det blev ett brott först år 1979. Ett annat exempel är användning av narkotika, som blev brottsligt först under 1980-talet. Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas.

Uppdaterad: 08 januari 2015

Annons

Lärarmaterial om Lag och rätt

av:
Brottsoffermyndigheten
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Med hjälp av detta material kan du ge en koncentrerad, informativ och realistisk bild av hur en svensk rättegång kan gå till. Målgruppen är i första hand ungdomar i åldern 15–20 år.
av:
Film- & TV-branschens Samarbetskommitté
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Ett skolmaterial för högstadiet och gymnasiet om upphovsrätten och om möjligheten att leva på sitt skapande.
av:
Sveriges Utbildningsradio (UR)
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet
TV-serie från UR som lyfter fram människor och händelser som på ett eller annat sätt varit med och förändrat samhället för alltid. Berättelserna handlar om dåtid, men lika mycket om nutid.
av:
Sveriges Utbildningsradio (UR)
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
TV-serie från UR där tittarna på nära håll får följa några av de vanligaste ungdomsbrotten - från brott till straff. Vad är våldtäkt och vad händer när ord står mot ord? Hur allvarligt är det att trakassera någon på internet? Hur påverkas livet när man blir utsatt för ett brott?
av:
Kronofogden
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
I Kronofogdens lärarrum hittar du filmer, lektioner och fallbeskrivningar som på olika sätt tar upp ämnet privatekonomi. Du kombinerar själv hur du vill använda materialet utifrån vad som passar dig och dina elever.
av:
Arena Skolinformation
Målgrupp:
Gymnasiet
Materialet kan användas på gymnasieskolan, såväl på yrkesförberedande som studieförberedande program. Det tar upp: hur arbetsmiljöarbetet fungerar på en arbetsplats, internationella utblickar och en historisk tillbakablick. I den tillhörande lärarhandledningen görs tydliga kopplingar till läroplaner i till exempel samhällskunskap.
av:
Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Gymnasiet
Hur fungerar upphovsrätten i en digital värld? Uppslaget Immaterialrätt beskriver hur man skyddar en ny produkt, innovation eller idé innan lansering på marknaden.
av:
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Den här uppgiften kan utgöra ett längre tema i undervisningen kring lag och rätt där eleverna får insyn i det svenska rättssystemet, hur det är uppbyggt samt vilka lagar och straff vi har i Sverige. Detta kommer sedan att ställas i ett omvärldsperspektiv för att ge eleverna en helhetssyn på hur rättssystem, straffrätt och mänskliga rättigheter hänger ihop.
av:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Målgrupp:
Gymnasiet
Dagens hot och risker känner inga nationsgränser. Terrorism, naturkatastrofer, väpnade konflikter, klimatförändringar, brottslighet och epidemier är bara några exempel på hot mot samhällets säkerhet. På sajten Säkerhetspolitik.se finns massor med material för dig som är gymnasielärare, men även du som är lärare på högstadiet kan ha stöd av innehållet.

Podcast om Lag och rätt

SO-rummet podcast icon
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-03-09

Apropå att prins Oscar fötts pratar Mattias, Kristoffer och Julia om successionsordningen i Sverige - alltså vem som ärver tronen och hur det går till.

SO-rummet podcast icon
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-12-09

Julia, Mattias och Kristoffer tar sig an demokrati och de demokratiska principerna. Det pratas om demokratisk pluralism, yttrandefrihet, valhemlighet och en hel del annat. Vad krävs för att ett land ska kallas för en “demokrati”?

Artiklar om Lag och rätt

av:
Carsten Ryytty
2016-01-23
Del 3 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA:s Högsta domstol (Supreme Court) har stor politisk makt i USA. Domstolen har nio ledamöter som sitter där på livstid...
av:
Jacob Ingelgren, Svenska Röda Korset
2014-03-02
Folkrätt är en del av s.k. internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera gentemot varandra, medan folkrätten är till för att skydda folket inom...
av:
Jonas Ahlberg och Robert de Vries (red)
2014-02-28
Samhället består av olika grupper människor som tillsammans följer olika normer och lagar. Lagarnas och rättsväsendets viktigaste uppgift är att se till att samhället upprätthålls och fungerar...

Länkar om Lag och rätt

Sortera efter:
          

Kort genomgång (7:18 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om folkrätt. Här förklarars även hur FN:s säkerhetsråd fungerar.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (3:06 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om vilka lagar och regler som gäller inom massmedia.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (2:50 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander ger en beskrivning av den svenska lagstiftningsprocessen - hur det går till när en lag skapas.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:37 min) där gymnasieläraren Fredrik Andersson förklarar hur en lag blir till.

Spara som favorit
          

Genomgång (13:57 min) där gymnasieläraren Fredrik Andersson berättar om samboskap, äktenskap och skilsmässa.

Spara som favorit
          

Genomgång (13:57 min) där gymnasieläraren Fredrik Andersson förklarar vägen genom rättssystemet. Här får du följa Nisses väg från brott till straff.

Spara som favorit
          

Rättegångsskolan är ett interaktivt läromedel från Brottsoffermyndigheten där du får lära dig hur en rättegång går till. Om du har utsatts för brott står du troligen inför en ovan situation som kan göra dig orolig och osäker. Det kan vara svårt att veta vart du ska vända dig för att få stöd och för att få svar på dina frågor. På den här sidan finner du förhoppningsvis svaren.Obs! Här hittar du även en lärarhandledning till materialet >
 

Spara som favorit
          

Genomgång (5:18 min) där SO-läraren Mikael Larsson beskriver begreppet folkmord, olika typer av folkmord och några exempel på folkmord under 1900 - talet.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:03 min) där SO-läraren Mikael Larsson går igenom begreppen rättsstat, polisstat och rättsäkerthet. Genomgången startar med att ta upp demokratiska rättigheter och skyldigheter.

Spara som favorit
          

Genomgång (4:55 min) där SO-läraren Mikael Larsson redogör för några begrepp inom arbetsområdet lag och rätt.

Spara som favorit
          

Genomgång (4:38 min) där SO-läraren Mikael Larsson redogör för några begrepp inom arbetsområdet lag och rätt.

Spara som favorit
          

Genomgång (9:53 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om påföljder i det svenska rättsystemet på en grundläggande nivå. Omnämner även några brott och straff från historien.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:16 min) där SO-läraren Mikael Larsson redogör för händelsekedjan som följer efter att ett brott begåtts till att påföljd bestäms. 

Spara som favorit
          

Genomgång (7:50 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om vilka som påverkas när ett brott sker. Presentationen tar upp exempel kring vad olika saker kostar så som sjukvård och rättegång i samband med brott. Här visas även ett resonemang kring hur en person som begått ett brott påverkas samt hur samhället påverkas.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:16 min) där SO-läraren Mikael Larsson presenterar statistik kring brott i Sverige. Vad olika typer av brott innebär och några orsaker som kan inverka på att en människa dras in i kriminalitet.

Spara som favorit
          

Genomgång (7:25 min) av SO-läraren Jimmy Holst som berättar om olika straff som används i Sverige (för lag och rätt 7-9).

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (6:49 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om yttrandefrihet. Yttrandefrihet är en av de mänskliga rättigheterna, men vad innebär det egentligen? 

Spara som favorit
          

Lyft arbetsmiljö i klassrummet genom att låta eleverna se fyra nya kortfilmer, alla tar upp arbetsmiljö på olika sätt. Mobbning, hot och våld, säkerhet och schyssta villkor är aktuella ämnen på många av våra arbetsplatser runt om i Sverige. Genom att se kortfilmerna, diskutera och undersöka vidare om vad som gäller på Sveriges arbetsplatser, får eleverna en ökad förståelse och kunskap kring olika områden som alla kan benämnas som arbetsmiljö. Till varje film finns en lärarhandledning.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:10 min) där SO-läraren Martin Södertörn berättar lättförståeligt om Sveriges grundlagar. Ljudet är bra men lite lågt inspelat.

Spara som favorit
          

Genomgång (14:21 min) av SO-läraren Mikael Bruér som förklarar hur en rättegång går till. Här berättas om olika ärenden, olika domstolar, de som deltar i en rättegång samt om hur rättegången går till.

Spara som favorit

Sidor

Annons

Relaterade ämneskategorier

Olika typer av brott och straff genom historien. Här berättas också om kriminalitet, lagar och ordningsmakt ur ett historiskt perspektiv.

Ska grova brottslingar få en chans att bättra sig? Kan dödsstraff avskräcka och förhindra brott? Har vi rätt att döda i rättvisans namn?

Mediekunskap handlar om massmedierna och deras funktion i samhället.

Om demokrati i allmänhet och hur demokratin fungerar i Sverige. Här presenteras även de politiska partierna i Sveriges riksdag.

Sverige har en parlamentarisk demokrati. Folket väljer vilka som ska sitta i riksdagen (parlamentet). Riksdagen utser statsminister som i sin tur...

De mänskliga rättigheterna (MR) grundar sig i folkrätten och har en lång historia. De mänskliga rättigheterna fastställdes i sin moderna form av...