Bild:
M

Kubas historia

Innan européerna kom till Kuba bodde där tre indianska folkgrupper: siboney, arawak och taino. Siboney och arawak var nomadfolk (jägare och samlare) medan taino även ägnade sig åt åkerbruk. De odlade bland annat majs, bönor, squash, jordnötter, palmliljor och tobak.

Den 29 oktober 1492 steg Christofer Columbus i land på Kuba och skickade ut några spejare som kunde rapportera att infödingarna var fredliga.

Därefter seglade Columbus vidare, men ett par decennier senare beslöt Spanien att leta efter guld på Kuba och sände dit en expedition under befäl av Diego Velásquez. Den här gången gjorde indianerna motstånd och tvingades kapitulera. Några stora guldfyndigheter upptäcktes inte men Velásquez blev Kubas förste spanske generalguvernör och upprättade en effektiv kolonial förvaltning på ön. Indianerna tvingades betala skatt och arbeta gratis. Spanien förlorade emellertid snart intresset för kolonin med undantag för Havanna som omgavs av tobaksodlingar och i vars hamn förbipasserande fartyg kunde proviantera.

På 1600- och 1700-talen blev Kuba återigen värdefullt för Spanien på grund av den alltmer lönsamma exporten av socker därifrån. Slavhandeln blomstrade, eftersom sockerindustrin i stor utsträckning använde afrikanska slavar. Förenta staternas självständighet mot slutet av 1700-talet öppnade också en ny marknad för kubanska produkter. Därmed lades grunden för Kubas långvariga ekonomiska beroende av USA.

Det koloniala samhället var uppdelat efter ras och klass. Det fanns vita, fria svarta och slavar. De vita var uppdelade i två grupper: vita födda i Spanien, peninsulares, och vita födda på Kuba, kreoler. Kreolerna behandlades som andra klassens medborgare och var utestängda från högre befattningar. Bildade kreoler började vid 1700-talets slut att kräva ökade sociala och politiska rättigheter. Slavhandeln hade de däremot ingenting emot. Slaveriet på Kuba avskaffades först 1886.

Under 1840- och 1850-talen utbröt flera slavuppror, men de slogs ned av spanska trupper. I oktober 1868 gjorde en grupp plantageägare uppror mot den spanska kronan och krävde självständighet för Kuba. Upproret fick starkt stöd även av radikala arbetare och bönder. Först efter tio års blodiga strider slogs revolten ned.

1895 startade kubanerna ett nytt befrielsekrig. En av ledarna var advokaten José Martí, som också var poet och journalist. Han stupade den 19 maj 1895 i sitt första möte med den spanska armén och firas än idag som nationalhjälte på Kuba.

Vid denna tid hade Kubas sockerexport blivit beroende av den amerikanska marknaden, och sockerhandeln dominerades av ett enda amerikanskt bolag. Bland amerikanska investerare var missnöjet utbrett med den spanska kronans politik. För att skydda sina intressen på Kuba ingrep USA i konflikten mellan kubanerna och Spanien och förklarade 1898 krig mot Spanien. Redan samma år vann Kuba sin självständighet från Spanien, men till priset av amerikansk ockupation. Fram till 1902 styrde en amerikansk militärguvernör Kuba. Där­efter blev landet formellt politiskt oberoende, och den förste kubanske presidenten, Tomás Estrada (1902-1906), valdes.

Kuba tvingades dock godta ett författningstillägg, det så kallade Platt Amendment, vilket gav USA rätt att ingripa militärt i landet. Samtidigt uppläts ett område i sydöstra Kuba till amerikanerna, där de byggde marinbasen Guantánamo, som USA än idag förfogar över. USA ingrep flera gånger militärt och politiskt med stöd av Platt Amendment fram till 1934, då tillägget upphävdes. Amerikanerna behöll dock sitt politiska inflytande.

Fram till revolutionen i slutet av 1950-talet styrdes Kuba omväxlande av diktatorer och formellt demokratiska men korrumperade regimer, som tyglade en utbredd social oro med våld. En sammanslutning av studenter och militärer störtade 1933 den ökände diktatorn Gerardo Machado. I januari 1934 tog armésergeanten Fulgencio Batista makten med amerikanskt stöd. Många i medelklassen stödde till en början Batista, men även hans styre kännetecknades av terror och korruption. Batista förlorade visserligen presidentvalet 1944 men återtog makten i en oblodig kupp i mars 1952.

Bland de många studenter som motsatte sig Fulgencio Batistas regim framträdde advokaten Fidel Castro Ruz som ledare. Han försökte först få regimen ogiltigförklarad av domstol. När detta inte lyckades övergick han till väpnad kamp. Tillsammans med 165 män anföll han den 26 juli 1953 Moncada-kasernerna i Santiago. Anfallet misslyckades och Castro greps. Han dömdes till 15 års fängelse men frigavs 1955 i en allmän amnesti och for till Mexiko. Där byggde han upp 26 juli-rörelsen, som fått sitt namn efter det misslyckade anfallet mot Moncada. Rörelsen organiserade exilkubaner.

Till dessa anslöt sig den argentinske läkaren och marxisten Ernesto ”Che” Guevara. I spetsen för ett åttiotal rebeller, som fått militär utbildning i Mexiko, återvände Castro i december 1956 till Kuba i motorbåten Granma som därmed blev legendarisk. Batista var dock beredd på Castros ankomst och större delen av styrkan tillintetgjordes. Bröderna Fidel och Raúl Castro, Che Guevara och en handfull rebeller lyckades fly upp i Sierra Maestra-bergen.

Batistas stöd hos medelklassen försvagades alltmer, medan rebellerna mötte sympati hos allt fler grupper i samhället. Hösten 1958 lämnade Castro sin bas i Sierra Maestra och gick mot Havanna. Nyårsdagen 1959 drevs Batista på flykt. En provisorisk regering tog över och Castro blev premiärminister.

Läs i Landguiden om Kubas moderna historia från 1959 och framåt.

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om

Innan européerna kom till Kuba bodde där tre indianska folkgrupper: siboney, arawak och taino. Siboney och arawak var nomadfolk (jägare och samlare) medan taino även ägnade sig åt åkerbruk. De odlade bland annat majs, bönor, squash, jordnötter, palmliljor och tobak.

Den 29 oktober 1492 steg Christofer Columbus i land på Kuba och skickade ut några spejare som kunde rapportera att infödingarna var fredliga.

Uppdaterad: 10 januari 2015

Annons

Artiklar om Kubas historia

L
Hans Thorbjörnsson
2016-10-16
Upptäckten och koloniseringen av "den nya världen" (Europa, Nordafrika och Asien var den gamla) i slutet av 1400-talet och början av 1500-talet blev en katastrof för de amerikanska...
M
Carsten Ryytty
2016-05-21
Che Guevara var den kubanske ministern som blev gerillaledare i Bolivia. Che Guevara mördades i Bolivias djungel den 10 oktober 1967. Fortfarande är Che en idol för många ungdomar runt om i...
M
Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.)
2012-10-19
I mitten av oktober för 50 år sedan flög ett amerikanskt spaningsplan över Kuba och upptäckte att det pågick ett febrilt arbete på ön med att uppföra uppskjutningsramper för kärnvapenmissiler....

Länkar om Kubas historia

Sortera efter:
          

Pedagogisk genomgång (6:05 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om Kubakrisen 1962, dess bakgrund, förlopp och följder.

Spara som favorit
          

Pedagogisk film i form av en Power Point-presentation (16:41 min) där gymnasieläraren Henrik Tröst berättar om Kubas moderna historia och Kubakrisen. Här berättas om Kubakrisen och lite om hur Fidel Castro kom till makten på Kuba. Filmen är ganska grundläggande, men ger dig sammanhanget så att du kan forska dig vidare på egen hand...

Spara som favorit
          

I Landguiden hittar du massor av fakta om Kuba. Faktan är indelad i olika ämnesområden. I gratisversionen ges en kort överblick över det som anses viktigt. De längre avsnitten kräver inloggning. Hör efter med din skola om ni abonnerar på Landguiden. Webbplatsen drivs av Utrikespolitiska Institutet och omfattar lättillgänglig och alltid uppdaterad information om alla världens länder.

Spara som favorit
          

På kalla-kriget.se kan du läsa om det mesta som har med kalla kriget att göra. Här berättas om dess rötter i andra världskriget, kärnvapen, ideologier, konflikterna, totalförsvarstanken m.m. Webbsidan belyser kalla kriget ur både ett svenskt och ett internationellt perspektiv. Du kan läsa om de stora konflikterna under perioden, samt om händelseutvecklingen i många enskilda länder runt om i världen.

Spara som favorit
          

Kort webbföreläsning (13:34 min) där du kan lära dig mer om kalla kriget och Kubakrisen 1962. Materialet är producerat av Hermods Lärcentrum.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Magnus Jacobson berättar om det spansk-amerikanska kriget 1898. Den 15 februari 1898 flög slagskeppet USS Maine i luften i Havannas hamn. Fartyget gick till botten och 260 människor dog. Två efterföljande kommissioner har slagit fast att explosionen med största sannolikhet var en olycka. Men för USA blev det en förevändning att förklara Spanien krig...

Spara som favorit
          

På Globalis webbsida kan du läsa kortfattat om Kuba ur olika perspektiv. Globalis grundar sig på statistik från FN och andra internationella organisationer. Här hittar du fakta om världens länders geografi, ekonomi, historia, politik och aktuella konflikter.

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa kortfattat om Kubas historia från kolonialtiden till Fidel Castros död.

Kategorier:
Spara som favorit
          

Essä på Peter Englunds hemsida där du kan läsa om Kubakrisen. Under några timmar rådde i praktiken krigstillstånd, och varken förr eller senare har världen varit så nära atomvintern...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Che Guevara och hans liv. Ett av världens mest berömda foton togs 1960 av fotografen Alberto Korda vid en statsbegravning i Havanna. Bilden förevigar den i intet blickande revolutionären med lockigt hår och en röd stjärna på baskern…

Spara som favorit

Annons

Relaterade ämneskategorier

Geografi med fokus på Kuba. Här hittar du texter och faktamaterial som behandlar Kubas geografi ur olika perspektiv.

Aktuell samhällsfakta om Kuba. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat material med anknytning...

Relaterade taggar