"Livet och döden", målning gjord av Ivar Arosenius (1878-1909). Under livets gång hinner man ställa många frågor som handlar om livet och döden.
S

Livsfrågor

Vår tro på vetenskapen har idag ersatt tron på religionen och med den även de tolkningar av människans livsfrågor som religionen var kapabel till.

Det framgår tydligt att det ändå finns ett behov av någon slags livsåskådning hos många människor idag. Denna vilsenhet i det rådande religiösa tomrummet har lett till att sekter blomstrar, himlen befolkats av ufon och olika slags New Age-rörelser uppstått. Rörelser som genom ett varierande sortiment av religiösa och vetenskapliga läror erbjuder individen svar på hennes livsfrågor.

Tron har blivit vår enskilda privatsak

Till skillnad mot människor som levde för drygt ett sekel sedan har vi idag möjlighet att själva välja vad vi ska tro på. Tron har individualiserats och blivit privat. Men det är inte lätt att bilda egna trosuppfattningar i dagens kommunikationssamhälle där information av olika slag väller över oss från morgon till kväll. Vi tvingas ständigt att sortera och prioritera vilka intryck vi ska behålla. Detta gäller inte minst information som har med det andliga att göra.

Svårt att hitta andlig vägledning

Kyrkan fungerar i regel inte längre som vägledare i etiska frågor och kan av den orsaken inte heller svara på våra livsfrågor. De flesta av oss har därför inte några religiösa vägledande normer att falla tillbaka på utan måste istället hela tiden avgöra själva vad som är rätt och fel i olika situationer.

De tidigare kyrkliga och mera entydiga normsystem har idag ersatts av en moralisk och värdemässig mångfald där vi själva förutsätts att skapa vår egen livsåskådning som överstämmer med vår bild av verkligheten. Därutöver har inte heller familjen och skolan samma normförmedlande förmåga som tidigare. Istället är det nu vanligtvis kamratgruppen som har det viktigaste inflytandet över våra normer.

Denna förändring har att göra med att familjemönstren har förändrats. Vi har idag relationer till fler människor än tidigare samtidigt som kontakterna har blivit ytligare och mindre permanenta.

Individualism har blivit ett svenskt ideal

Ungdomarna i Sverige uppfostras till självständighet där oberoende av andra människor har blivit ett ideal. I de flesta andra länder är det istället viktigare och mera naturligt för individen att ha tätare band till släkten. Men svensk kultur gynnar individualismen. Detta gäller inte minst skolans läroplaner som lägger stor vikt vid individens självständighet. Vi lever i ett samhälle där mognad ofta jämställs med självständighet, ensam och oberoende.

Svårt att få en överblick i samhällets informationsflöde

Kommunikationssamhällets ständiga och kaotiska informationsflöde medför att vi ofta söker efter stabilitet i vår fragmenterade tillvaro. Men det är svårt att hitta stabilitet i en tillvaro som är filtrerad genom massmedia.

I de svenska hemmen har TV:n och datorn blivit varje familjs husaltare. Informationen kommer till oss utan att vi behöver anstränga oss. Samtidigt har det skett en omfattande specialisering i samhället, inte minst bland massmedia. Helheterna har sönderdelats i nischer och det är idag ofta svårt att få en överblick över ett ämnesområde.

Det är t.ex. inte bara en livsstil eller livsåskådning som gäller längre. Istället konkurrerar ett oändligt antal olika livsstilar och livsåskådningar med varandra om anhängarna. Denna valfrihet skapar även ångest och osäkerhet hos många människor.

Alla valmöjligheter vi har vad gäller livsåskådningar, livsstilar, åsikter bidrar till osäkerhet eftersom själva mängden alternativ omöjliggör chansen att just det egna valet skulle vara det rätta.

Vi är alla sökare

Vad ska vi tro på? Vilken etik och moral ska följas? Vilka ska vi umgås med? Vilka normer ska råda? Vad är värt att veta? Vad ska vi välja? Allt detta har lett till att vi idag många gånger har svårigheter med vår identitet. Vi har blivit sökare i en kaotisk tillvaro med ett virrvarr av igensnöade existentiella stigar och vägar. Det finns därför ett stort behov av livsåskådningar som kan hjälpa oss bearbeta och svara på våra livsfrågor.

Livsfrågor

Livsfrågor är numera ett begrepp som vi möter i olika sammanhang. I skolan förekommer det i läroplaner och i läromedel. Begreppet är diffust eftersom det är ett svårgreppbart ämnesområde. Livsfrågorna kan handla om livserfarenheter, hur våra normer och värderingar uppstår, ansvar, relationer, sexualetik, samspel i naturen, teknikanvändning, hur vi disponerar vår tid, samvete, brott och straff, skuld och förlåtelse, frälsning och nåd, tro och bön, kärlek och hopp, mening och meningslöshet, ensamhet och trygghet, livskvalitet och verklighetsflykt.

En livsfråga handlar om de grundläggande villkoren för våra liv och för tillvaron i allmänhet. Livsfrågorna är dessutom personliga och ger uttryck för våra personliga behov av att reflektera över vår tillvaro och våra upplevelser.

Livsfrågebegreppet är därmed ett brett begrepp som kan ha olika betydelse för olika människor beroende på ålder, socialt ursprung och miljö. En fattig människa i Angola har många andra livsfrågor än en rik svensk. En tonårings livsfrågor skiljer sig från en gammal människas som är i livets slutskede. Våra livsfrågor förändras därför i regel under vår resa genom livet allteftersom vår syn på tillvaron förändras.

Privat livsåskådning

Människans livsfrågor och de svar hon hittar på dem kan sägas ingå i hennes privata livsåskådning. En livsåskådning består av de tankar och värderingar som ger oss en övergripande bild av människan och världen och som bildar ett centralt värderingssystem som ligger till grund för olika beslut.

Livsåskådningarna hjälper oss tolka våra livserfarenheter. Privata livsåskådningar är uppbyggda på de svar individen ger på sina livsfrågor.

Livsfrågor är betydelsefulla för oss och ett uttryck för vårt behov av att reflektera över vår tillvaro och upplevelser. Ett reflekterande tänkande kring livsfrågor för oss vidare i vår personlighetsutveckling. Det är viktigt att kunna ställa frågorna och resonera kring dem även om det inte finns några fasta svar.


Litteratur:
Owe Wikström, Om heligheten – religionspsykologiska perspektiv, Natur och kultur, 1997
SOU 1998:113, I god tro – samhället och nyandligheten, Stockholm, 1998
John C. Coleman, Tonårspsykologi, Liber Förlag, 1982
Lorentz Lyttkens, Den disciplinerade människan, Liber Förlag, 1985
Gabriel Bar-Haim, ”The dispersed sacred – anomie and the crisis of ritual” i Rethinking media, religion and culture, / Red.: stewart M. Hoover /Knut Lundby, SAGE Publications Inc,1997
Åke Daun, Svensk mentalitet, Norstedts Akademiska Förlag, 1989
Thomas Ziehe, Kulturanalyser: ungdom, utbildning och modernitet, Symposion, 1989
Håkan Thorsén, Omvårdnadsmodeller, människosyn, etik, Liber Förlag, 1997
Sven G. Hartman, Inledning till Vår syn på saken, red.: B. Hjelm/I. Green, Linköpings univ., Lärarutbildningen, 1994
Anders Jeffner i C-R. Bråkenhielm, Aktuella livsåskådningar, del 1, Bokförlaget Nya Doxa, 1981
 

Text: Robert de Vries (red)

Vår tro på vetenskapen har idag ersatt tron på religionen och med den även de tolkningar av människans livsfrågor som religionen var kapabel till.

Det framgår tydligt att det ändå finns ett behov av någon slags livsåskådning hos många människor idag. Denna vilsenhet i det rådande religiösa tomrummet har lett till att sekter blomstrar, himlen befolkats av ufon och olika slags New Age-rörelser uppstått. Rörelser som genom ett varierande sortiment av religiösa och vetenskapliga läror erbjuder individen svar på hennes livsfrågor.

Uppdaterad: 23 oktober 2016

Annons

Länkar om Livsfrågor

Sortera efter:
          

 Religion och Livsfrågor är en tidskrift som riktar sig till lärare i religionskunskap. Tidskriften fokuserar på religion och livsfrågor i skolan och ges ut av Föreningen Lärare i Religionskunskap. I arkivet på deras hemsida hittar du alla tidigare nummer från år 2000 fram tills idag. Tidningsarkivet är en guldgruva för dig som undervisar i religionskunskap då tidningarna innehåller massor av intressanta artiklar med religionsdidaktiska perspektiv.

Spara som favorit
          

Essä i Tidningen Kulturen där Linda Bönström delar med sig av några insiktsfulla meningar om lycka.

Kategorier:
Spara som favorit
          

Essä i Tidningen Kulturen där Lena Månsson berättar om buddhismens psykologi och Dalai lamas syn på lycka och livets mening. Dalai lama, Tibets andlige ledare, lär i boken Lycka ut anvisningar och metoder i den svåra konsten att leva ett lyckligt liv och därigenom uppnå psykisk hälsa och balans...

Kategorier:
Spara som favorit
          

Sveriges Radios livsåskådningsprogram Teologiska rummet handlar om teologiska frågor och om religion i allmänhet.

Spara som favorit
          

På Vårdalinstitutets webbsida hittar du flera artiklar med existentiella teman som berör livets slutskede. Vårdalinstitutets tematiska rum om palliativ vård och omsorg är i första hand ett forum för personer som arbetar inom vård och omsorg, men riktar sig även till allmänheten.

Kategorier:
Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i tidningen SvD där du kan läsa om vår eviga jakt på lycka. Slumpen styr lyckan, menar författaren och filosofen Pascal Bruckner. Att jaga lyckan är att ställa sig i vägen för den. Vi lärs att lyckan kan uppnås, och vår längtan exploateras och kommersialiseras...

Kategorier:
Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i SvD där Ruth Lötmarker berättar om filosofen Luc Ferrys nya bok "Kärleksrevolutionen". Bokens budskap är att kärlek i alla dess former är det som ger mening åt vår existens. Luc Ferry formulerar en icke-religiös andlighet, grunden för vad han kallar en ny humanism...

Kategorier:
Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i SvD där det resoneras kring en av de stora livsfrågorna - lycka. Vad är lycka, och med vilka mått ska den mätas? Är lycka ens önskvärd om den definieras som passivt välbefinnande och bekymmerslöshet?...

Kategorier:
Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om människans syn på döden förr jämfört med idag. För mindre än hundra år sedan var det fortfarande vanligt att de efterlevande lät fotografera en död anhörig för familjealbumet. Människor avled oftast hemma och kroppen kunde behållas i bostaden i dagar, eller till och med veckor…

Kategorier:
Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Håkan Strömberg kopplar samman en rad olika religionsstiftare och andra historiska personer med det ”moderna” begreppet trettioårskris. Buddha, Jesus, Muhammed m.fl. var alla runt 30 år när de började fundera på allvar kring de stora livsfrågorna.

Kategorier:
Spara som favorit
          

Artikel på Terra Scanias webbsida där du kan läsa om döden och begravning ur ett historiskt perspektiv. Livets slut är oundvikligt för oss alla. Oavsett om man är rik eller fattig så dör man. Skillnaden mellan förr och nu är att medellivslängden är mycket högre idag än vad den var förr...

Spara som favorit
          

Svenska kyrkans webbsida där du hittar svar på frågor om det mesta som har med etik och moral att göra. Här kan du välja bland en mängd olika teman som: abort, alkohol, djuren, könsroller, rasism, sexualitet och mycket mer.

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa kortfattat om livsåskådning ur olika infallsvinklar.

Spara som favorit

Annons

Relaterade ämneskategorier

Om religion som fenomen, religionens ursprung och människors religiositet. Religion och religiositet har i alla tider hjälpt människan att tolka,...

Etik (morallära) innehåller värderingar och normer för hur man bör vara som människa. Moral kan ses som en värdemätare av människors normer och...

New Age är en strömning av idéer med inslag av teosofi, ekosofi och astrologi som förespråkar en holistisk världsbild med tonvikt på människans...

Icke religiös etisk vägledning om hur människan och samhället är eller bör vara.

Går det att förena vetenskap och religion? Än idag finns en laddad debatt kring evolutionsläran där vetenskap och religion står emot varandra. Men...