Myt och rit
Uppfinnaren Daidalos varnade sin son Ikaros från att flyga för nära solen eftersom vaxet skulle smälta de tillverkade vingarna. Ikaros lyssnade inte och störtade ner i havet och dog. Målning gjord av Peter Paul Rubens (1577-1640).

Myt och rit

Myter och mytologi

Enkelt uttryckt kan begreppet myt i religionsvetenskapligt sammanhang definieras som en berättelse som förklarar världens, naturens och människornas tillkomst.

Religionshistorikerna är överens om att de flesta av våra religiösa myter tillkom innan skrivkonsten och från början berättades och överfördes muntligt från generation till generation. Det är först långt senare som många av dessa myter skrevs ner.

Flera myter inom samma religiösa åskådning bildar tillsammans en mytologi. En mytologi är en samling myter som ger en ingående förklaring till varför världen ser ut som den gör, varför naturen är utformad som den är, människornas familjemönster, kvinnligt och manligt, liv och död samt många andra fenomen som behöver en förklaring.

Alla mytologier innehåller en skapelsemyt som går tillbaka till urtiden, till skapelsens tid då kaos rådde. I skapelsemyten frambringas ordning genom en gud eller flera gudars handlingar.

Man kan säga att en mytologi skildrar en process från kaos till kosmos. Mytologin utgör därmed en länk mellan urtid och nutid. Guden eller gudarnas handlingar i det förflutna påverkar enligt religionerna människornas livsvillkor genom historien.

Myter och mytologier sammankopplas ofta med naturreligioner i främst Afrika och Sydamerika (men även med samisk religion), det vill säga skriftlösa religioner där naturdyrkan står i centrum. Inom dessa naturreligioner har myterna en mycket viktig roll att spela eftersom de förklarar hela den världsbild som utgör grunden för människornas dagliga liv.

Religionsvetenskapligt hör myter och mytologier också samman med utdöda religioner som till exempel egyptisk, grekisk, romersk (som övertog många myter från den grekiska mytologin) och fornnordisk religion (asatro). Inom alla dessa gamla religioner utgjorde myterna ett centralt innehåll.

Kritik från judiskt och kristet håll

Även i gamla testamentet, judendomens heliga skrift och första delen av den kristna bibeln, finns det berättelser som enligt ovanstående definition kan betecknas som myter.

Judiska och kristna trosförespråkare har starkt kritiserat en sådan definition eftersom de menar att begreppet myt hör samman med hedniska (förkristna religioner och religioner förknippade med folktro) och polyteistiska religioner (religioner där flera gudar tillbeds).

Men om t.ex begreppet skapelsemyt definieras som en berättelse som utgår från en urtid då en eller flera gudar skapar och upprättar världen, skapar himmel och jord, samt skapar människor och placerar in dem i ett sammanhang - så går det inte att frångå att gamla testamentets inledande del (Första Moseboken) bör definieras som mytologisk. I Första Mosebokens första kapitel skapar Gud i begynnelsen himmel och jord och i det andra kapitlet skapar Gud de första människorna Adam och Eva.

Skulle man däremot utgå ifrån en definition som bara kopplar samman begreppet myt med utdöda eller skriftlösa religioner så är däremot inte innehållet i Första Moseboken mytologiskt, eftersom det ingår i ett större sammanhang i en troslära som finns nedtecknad i Bibeln som är helig skrift för både judendomen och kristendomen, två världsreligioner som idag tillsammans har över en miljard troende människor.

Ritualer - heliga handlingar

En religiös ritual är en handling som utrycker något. Det är en dramatisk handling som innebär en symbolisk förändring för de människor som den religiösa ritualen riktar sig till.

Religiösa ritualer finns inom alla religioner, både inom naturreligioner och inom världsreligionerna. Ritualerna är mycket nära knutna till religionerna och kan sägas utrycka dess kärna.

De religiösa ritualerna är viktiga händelser som på olika sätt lyfter fram centrala teman inom religionen där ritualen utövas. I exempelvis vissa naturreligioner kan ritualerna utspelas under flera veckors tid, till och med i månader och innefatta flera moment såsom dans, kroppsmålningar, skådespel och sång. Dessa långvariga ritualer är ofta knutna till ett övergångsstadium i livet till exempel från barn till vuxen, flicka blir kvinna, pojke blir man eller från ogift till gift. De kallas därför för övergångsritualer. Övergångsritualer finns inom alla kulturer i världen och behöver inte alltid vara religiösa. I vissa övergångsritualer genomgår dessutom de inblandade något slags test eller prov där de får visa att de passerat det föregående stadiet.

Även inom kristendomen finns det ritualer som kan betecknas som övergångsritualer, främst dopet, nattvarden och den kyrkliga vigselceremonin. Genom dopet tas den döpte upp i den kristna gemenskapen och omvandlas från att ha varit odöpt till att bli döpt. Även konfirmationen är en övergångsritual genom vilken den konfirmerade bekräftar sitt dop och på sätt lämnar barndomen bakom sig och går in i ungdomsstadiet på väg mot vuxenlivet.

Heliga handlingar - sakrament

I och med att vårt samhälle blivit allt mer sekulariserat (religionen får mindre betydelse) har människornas inställning till de kristna ritualerna förändrats. Allt färre människor lägger numera kristna värderingar i ritualer som exempelvis dop och vigsel. Istället ser många människor dessa ritualer som vackra och betydelsefulla traditioner som är värda att upprätthålla utifrån den personliga känslan och kopplingen till hur tidigare generationer har gjort. Det religiösa innehållet i ritualerna anses därför inte längre som viktigt i sekulariserade länder.

De kristna ritualerna är kopplade till begreppet sakrament, som betyder heliga handlingar instiftade av Gud. Den katolska kyrkan har sju sådana heliga ritualer (sakrament): dopet, konfirmationen, boten (även kallad bikten), äktenskapet, de sjukas smörjelse (sista smörjelsen), prästvigningen och nattvarden. Dessa sju heliga ritualer har katolska kyrkan gemensamt med den ortodoxa kyrkan, men där kallas de för mysterier. Den protestantiska kyrkan har två sakrament: dopet och nattvarden. Läs mer om kristendomens riter här.

Offer som ritual

En annan religiös ritual som måste lyftas fram är offerritualen. En offerritual innebär att man offrar - ger bort och överlämnar någonting - till en gud, flera gudar eller övernaturliga väsen. Detta görs i hopp om att antingen blidka (göra mindre arg) guden eller gudarna eller för att få någon slags gåva tillbaka. Exempel på sådant kan vara att få skördarna att öka, att fler barn föds eller att det kommer regn under torrperioder. Offerritualer är mycket vanliga inom naturreligioner där människorna är beroende av naturen.

Även inom de utdöda religionerna var olika offermetoder en viktig del av den religiösa vardagen, främst olika djuroffer men också offer av mat, dyrbara föremål och vapen. Både i det forntida Egypten samt i antikens Grekland och romarriket utförde människorna religiösa offerritualer.

Människooffer har också förekommit inom olika religioner. Inom de flesta indianstammar i Mellanamerika hörde människooffer till vanligheten. Mest utbrett var denna grymma offermetod bland aztekerna. Människooffer förekom även här uppe i Norden under bronsåldern och järnåldern (inkl. vikingatiden).

Offer som religiös ritual förekommer även inom världsreligionerna idag. Inom Islam praktiseras djuroffer vid vissa religiösa högtider varefter köttet skänks till fattiga människor. De hinduiska templen i Indien översvämmas dagligen av troende människor som offrar blommor och mat till gudarna. Samma gäller inom buddhismen. Trots att Buddha inte är någon gud enligt buddhistisk tro, så finns det troende människor som offrar, främst mat, till Buddhas ära. Inom judendomen förekommer inte längre djuroffer eftersom det står skrivet i 5 Moseboken 12: 4-7, att djuroffer endast får utföras på den plats som Gud valde ut som offerplats, vilket blev templet i Jerusalem. Det andra och sista templet i Jerusalem förstördes av romarna år 70 e.Kr (endast "Klagomuren" finns kvar av templet). Efter det slutade judarna med djuroffer. Vad gäller kristendomens syn på offer så har den ända sedan fornkyrkans tid varit negativ och avvisande eftersom Jesus lidande och död på korset sågs som den högsta formen av alla tänkbara offer.
 

Litteratur:
Catherine Bell. Ritual theory, ritual practice, OUP USA, 2010.
Tim Jensen, Mikale Rothstein, Jørgen Sørensen Podemann. Religionshistoria - Ritualer, mytologi, ikonografi, Nya Doxa, 1996.
Andrew Lang. Myth, ritual and religion, Indypublich.com, 2006.
Michael Stausberg, Olof Sundqvist, Anna Lydia Svalastog. Riter och ritteorier: Religionshistoriska diskussioner och teoretiska ansatser, Nya Doxa, 2002.

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia, gymnasielärare i historia, religionskunskap och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
 

Myter och mytologi

Enkelt uttryckt kan begreppet myt i religionsvetenskapligt sammanhang definieras som en berättelse som förklarar världens, naturens och människornas tillkomst.

Religionshistorikerna är överens om att de flesta av våra religiösa myter tillkom innan skrivkonsten och från början berättades och överfördes muntligt från generation till generation. Det är först långt senare som många av dessa myter skrevs ner.

Flera myter inom samma religiösa åskådning bildar tillsammans en mytologi. En mytologi är en samling myter som ger en ingående förklaring till varför världen ser ut som den gör, varför naturen är

17 mars 2014

ANNONS

Webbsidor om Myt och rit (13 st)

Sortera efter:
          
Popularitet (3 votes)

En kortfattad introduktion (8:09) till religionskunskap av gymnasieläraren Mattias Axelsson. Anpassad för gymnasieskolans kurs Religionskunskap 1. Presentationen förklarar begreppet "religion" utifrån delarna tro, riter och tradition

          
Popularitet (6 votes)

Presentation (14:50 min) där religionsläraren Björn Westerström reder ut några religionsvetenskapliga begrepp. Här berättas kortfattat vad en myt är, vad en rit är, religiösa traditioner, symboler och urkunder (texter som ligger till grund för en religion).

          
Afonso Lima
Popularitet (2 votes)

Faktatext där du kan lära dig vad en myt är. Texten är är skriven av fil. dr. Ralf Wadenström och ingår i ett utbildningsmaterial för högskoleelever om "Myter och historia" där Europas mytologiska och filosofihistoriska arv behandlas ur ett idé- och begreppshistoriskt perspektiv.

Idéhistoria | Myt och rit
          
Popularitet (11 votes)

”Människor och makter – en introduktion till religionsvetenskap” är en bok i pdf-format (96 sid), utgiven av Högskolan i Halmstad 2008. Boken ger många infallsvinklar till hur man bör studera religion och tänka kring religion. Boken riktar sig främst till studenter och forskare på högskolenivå men kan även tänkas vara användbar som referensverk för gymnasieelever.

          
Ranveig
Popularitet (3 votes)

Essä i tidningen Tvärsnitt där du kan läsa om berättandets och myters funktion. En form av berättelser som finns i alla kulturer är myter. Myterna är bärare av gemensam kunskap...

Myter och sagor | Religionspsykologi | Myt och rit
          
Popularitet (2 votes)

På Yvonne Sjöstrands webbsida om religion och livsåskådning kan du läsa om riter och olika svenska högtider. Vad är egentligen en ritual och varför har vi traditioner? Materialet är anpassat för elever på högstadiet och gymnasiet.

          
Popularitet (3 votes)

Artikel i SvD där det bland annat diskuteras kring frågan om myters ursprung, betydelse och mening. Många myter med motsvarigheter i dag kommer från det antika Grekland. Men vad är egentligen myter, hur har de uppstått och vad betyder de? Inom mytforskningen råder delade meningar...

Myt och rit
          
Popularitet (2 votes)

På idéhistorikern Stefan Stenudds hemsida kan du läsa om myter och skapelseberättelser ur olika religioner. Stefan Stenudd är framför allt nyfiken på att spåra generella mönster i mänskligt tänkande, oavsett kultur och tidevarv, såsom de kommer till uttryck i föreställningar om hur världen kan ha tagit sin början.

Idéhistoria | Myter och sagor | Myt och rit
          
Popularitet (3 votes)

Bokrecension i Kristianstadsbladet av Karen Armstrongs bok ”Myternas historia”. Här kan du läsa kortfattat om hennes syn på vad en myt är och varför myter är så viktiga för oss människor.

Myt och rit
          
Popularitet (2 votes)

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om undergångsmyter. Här berättas också om undergångsmyterna inom kristendomen, asatron, zoroastrismen och judendomen.

Myter och sagor | Myt och rit
          
adebⓞnd
Popularitet (2 votes)

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om skapelseberättelser. Här berättas bland annat om skapelseberättelserna inom kristendomen, judendomen, islam, och asatron.

Myter och sagor | Myt och rit
          
Berig
Popularitet (3 votes)
Myt

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om myter ur olika perspektiv. Ordet myt har flera olika betydelser. Den viktigaste betydelsen är berättelser och teman från en tid när kommunikationen var muntlig, och som senare skrevs ner allteftersom skrivkonsten blev känd. De tidigaste nedskrivna religionerna är sådana muntliga traditioner som skrevs ned och blev början på en eller flera religioner i modern tid. Enskilda myter från en kultur utgör tillsammans en mytologi...

Myter och sagor | Myt och rit
          
minds-eye
Popularitet (2 votes)

På den här webbplatsen hittar du en skiss som visar de två vanligaste typerna av religionstolkning som finns i världen. Här kan du också läsa om vad religion är samt om religionens språk i myt och rit. Webbsidan upprätthålls av Utbildningsstyrelsen i Finland och riktar sig till elever på högstadiet och gymnasiet.

ANNONS

Prenumerera på innehåll

Om SO-rummet

SO-rummet är en gratis digital lärresurs och Sveriges mest välsorterade länkbibliotek för skolans samhällsorienterade ämnen: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.
 
Webbplatsen ger dig snabb och enkel tillgång till ämnestexter och SO-länkar som kan användas i undervisningen och skolarbeten. Länksamlingen hänvisar endast till granskade artiklar och webbsidor på svenska.
 
SO-rummet riktar sig främst till elever och lärare på högstadiet och gymnasiet, men även till högskole- och universitetsstuderande samt alla andra som är intresserade av de fyra SO-ämnena.

Syftet med SO-rummet är att förenkla arbetet i skolan för elever och lärare, dels genom SO-rummets egna faktatexter kring olika ämnen, dels genom att samla merparten av alla bra och fria SO-resurser som finns utspridda på Internet på ett och samma ställe. Målet med sajten är skapa inspiration, öka intresset och öka kunskaperna inom SO-ämnena.

Läs om vilka som står bakom webbplatsen >>

Hur man använder SO-rummet

Webbplatsen innehåller massor med material och nästan sextusen länkar som är fördelade efter olika teman i hundratals kategorier, allt inom ramarna för de fyra SO-ämnena: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.
 
Om du behöver hjälp med att hitta material eller orientera dig på webbplatsen så kan du läsa om hur man hittar på SO-rummet. Här finns all hjälp du behöver samt beskrivningar av webbplatsens funktioner och uppbyggnad.

 

Användning av material

För bildmaterialet på SO-rummet gäller i allmänhet olika typer av licenser. Många av bilderna är upphovsrättsskyddade medan andra har Creative Commons-licenser eller andra liknande licenser. Några av bilderna är helt fria att använda. Om du vill bruka en bild i eget syfte, så måste du själv ta reda på om bilden är fri att använda eller vilka villkor som gäller. Detta gör du genom att klicka på bildlänken som finns under de flesta bilderna. Om en bildlänk saknas är bilden i regel upphovsrättsskyddad och kan inte användas utanför SO-rummet.

SO-rummet ansvarar inte för andras användning av webbplatsens material. Om du är upphovsrättsinnehavare och anser att SO-rummets användning av ditt material bryter mot upphovsrätten och bör plockas bort, så är du välkommen att meddela oss så att vi kan ta bort materialet.

Vi vill gärna att SO-rummet används som kunskapskälla, till exempel av elever och lärare i skolundervisningen. Det är därför fritt fram att använda webbplatsen som grund eller underlag för skolarbete. SO-rummets texter* får skrivas ut och användas i skolan och för privat bruk, men uppge alltid källa! Det måste framgå tydligt vem som skrivit texten och varifrån materialet kommer (inkl. länk/ar). Vi tycker så klart att det är kul om texterna kommer till så stor användning som möjligt så länge nyttjandet inte missbrukas. Kontakta oss om du har frågor.

*För användning av texterna i avsnitten om Världens länder (hi, ge och sh) hänvisar vi till Landguiden som drivs av Utrikespolitiska institutet.