+ Visa hela artikelserien
S

Amerikanska frihetskriget - gnistan som tände den franska revolutionen

Franska revolutionen lade grunden till en ny historisk epok och mycket i de framtida nationella rörelserna hade sin rot i den. Men det var den amerikanska självständighetskampen som tände den franska revolutionen.
Bild:

I den amerikanska självständighetsförklaringen (4 juli 1776) förklarar de 13 nordamerikanska kolonierna sig fristående från Storbritannien. I dokumentet anges även skälen till varför man har rätt att göra så. Del från en målning gjord av John Trumbull (1756-1843).

Vid sekelskiftet 1900 gavs det ut en bok Det nittonde århundradet om det just avslutade seklet - 1800-talet. Detta sekel var ju också det århundrade då nationalismen formades. Författarna menade att 1800-talet började med de amerikanska och franska revolutionerna. De hävdade att det fanns en naturlig orsak till att revolutionen ägde rum just i Frankrike. Ingenstans i Europa stod "det gamla på en mer ihålig och rutten botten än här". Det gamla, det var l'ancien régime, det gamla samhället. Det var börds-, och penningadelns, kyrklighetens, de nedärvda privilegiernas, fördomarnas och den religiösa ofördragsamhetens samhälle. "Det nya" var det evigt ungas längtan efter frihet, rättvisa och människovärdighet. Men denna längtan och dessa förhoppningar kom från tidens stora vetenskapsmän, framförallt de engelska filosoferna. Idéerna hade alltså kommit in i det franska samhället och låg där som krut. Det behövdes bara en gnista. Och gnistan kom. Det var det Nordamerikanska frihetskriget.

De första nybyggarna i Nordamerika, lantmän och hantverkare fick kämpa med den ouppodlade jorden och skogen för sitt dagliga bröd och de utvecklade då de bästa egenskaper. Det fria livet i naturen stärkte deras självständighet och medfödda självkänsla. Lika rätt för alla och politisk frihet var det demokratiska samhällets första grundsats. Kolonisterna i Amerika kände sig alltmer som fria människor. Till kolonierna kom människor från många olika nationaliteter, vilket hjälpte till att skapa en kosmopolitism. Ur den formades en speciell amerikansk nationalitet.

"Vilda västern" var gränsen mellan odlingsfronten och vildmarken. Denna gräns som ständigt försköts västerut skapade den amerikanska mentaliteten. Dessa idéer om "gränsens" betydelse hade formulerats av den amerikanske historikern Friedrich Jackson Turner. Ju längre nybyggarna avlägsnade sig från kusten ju mer avlägsnade de sig från Europa. Vid gränsen föddes något nytt. Den amerikanska demokratin. Men dessa idéer vilade samtidigt på engelska rättsbegrepp. Medborgaren hade rätt att störta den regent som kränkte deras rättigheter. Detta gällde bland annat om regenten gjorde ingrepp i medborgarnas rätt till egendom. Det var idéer som härleddes från den engelske filosofen John Locke. Den amerikanska revolutionen var också egendomsägarnas revolution.

Den amerikanska självständighetsförklaringen från den 4 juli 1776 lyder:

"Vi anser det vara en självklar sanning, att alla människor skapats lika; att de av skaparen förlänats vissa oförytterliga rättigheter; att bland dessa rättigheter är liv, frihet och strävandet efter lycka; att människorna ha upprättat statsstyrelser för att säkerställa dessa rättigheter och att dessa styrelser härleder sin makt från de styrdas samtycke; samt att om någon styrelseform visar sig fördärvlig i dessa avseenden, det är folkets rätt att ändra eller avskaffa den."

Bild:

Skrivandet av den amerikanska självständighetsförklaringen den 4 juli 1776. Thomas Jefferson (höger), Benjamin Franklin (vänster) och John Adams (mitten). Del från en målning gjord av Jean Leon Gerome Ferris (1863–1930).

Det amerikanska självständigheten skapades av en allians mellan Söderns plantageägare och Nordens idogt arbetande hantverkare och köpmän.

Söderns plantageägare och slavbaroner ansågs föra ett kultiverat och förfinat liv. Man talade om söderns kavaljerer som höll öppet hus, som förde sig med sirlig elegans och höviskt uppvaktade sina damer. Deras makt grundade sig på de plantager där slavar från Afrika arbetade. Dessa gentlemän utgjorde också endast en liten minoritet av söderns vita.

I nordöstra hörnet av det som skulle bli Förenta staterna slog sig de hårdarbetande puritanerna ned. Det var ett samhälle som byggde på Gamla testamentets bistra moral. Inga nöjen tolererades. Försyndelser mot den puritanska moralen blev hårt straffade. Kvinnor som gjort något osedligt kunde piskas offentligt, samtidigt som församlingen stämde upp psalmer till Guds ära.

Från samhällena i norr och söder strömmade småbönder och hantverkare västerut och grundade nya samhällen.

Den revolutionära rörelsen kom att ledas av så skilda personer som de puritanska köpmännen i Norden och plantageägarna i Södern. Dessa stöddes av småbönderna och hantverkarna.

Ursprungligen dominerade de mer demokratiska elementen den amerikanska revolutionen. Vi hittar där Benjamin Franklin, åskledarens uppfinnare, som kom från hantverkarleden. Han kom också senare att hyllas av revolutionärerna i Frankrike. George Washington, de revolterande amerikanernas överbefälhavare, var personlig vän med en av den franska revolutionens förgångsmän La Fayette. Thomas Jefferson, som författade självständidghetsförklaringen, var också senare en beundrare av den franska revolutionen. Vi får dock komma ihåg att samtidigt som dessa frihetsmän talade om alla människors lika värde, höll många av dem slavar. Och lika lite som under den franska revolutionen, talade man under den amerikanska revolutionen om kvinnornas politiska rättigheter.

Text:
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
,
författare
Publicerad: 04 mars 2014
Uppdaterad: 17 november 2016