Bild:
Under 1600- och 1700-talen hade krigsfartygen ofta flera våningar med kanoner. Vid sjöstrider gällde det att komma nära fienden i en vinkel som möjliggjorde att så många kanoner som möjligt kunde avfyras samtidigt. Del från en målning gjord av Willem Schellinks (1627-1678).
M

Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Under 1400-talet hade ny skeppsteknik medfört att fartygen kunde byggas både större och sjödugligare. Navigeringsredskapen hade också utvecklats. Kompassen anpassades till sjöfart och kartorna hade blivit mer exakta. De nya avancerade fartygstyperna kunde färdas över stora öppna hav och medföra tyngre last än tidigare. Detta ledde snart till att nya handelsvägar och kontinenter upptäcktes.

Kolonisering, ökad handel och fler konflikter

De stora geografiska upptäckterna i slutet av 1400-talet gav upphov till en enorm ökning av fjärrhandeln. Längs med de tidigare outforskade kusterna uppstod nu europeiska handelsstationer och på andra ställen omvandlades stora territorier till europeiska kolonier.

Den växande fjärrhandeln och jakten på kolonier ledde till en ökad rivalitet mellan Europas stormakter. En följd av det blev att konflikterna och krigen blev fler och större än tidigare. Den nya tidens krig utkämpades därför inte bara i Europa, utan också på världshaven och på andra kontinenter där de europeiska staterna ägde kolonier.

Sjöstrid mellan holländare och engelsmän utanför England 1667. Detalj från en målning gjord av Willem Schellinks (1627-1678).

Sjökrigföringen utvecklas

De nya fartygstyperna ökade i storlek under periodens gång varefter de också utrustades med fler och större segel. Ny skeppsteknik kombinerat med möjligheten att utrusta de nya fartygen med många tunga kanoner revolutionerade sjökrigsföringen under 1500-talet.

Den upptrappade rivaliteten mellan Europas länder och den nya betydelsen av starka örlogsflottor (örlog = krig till sjöss) framkallade ett ökat behov av krigsfartyg hos många stater. Fartygen och sjökrigskonsten utvecklades därför konstant under hela tidsperioden.

De stora krigsfartygen hade kanonerna stående längs sidorna på flera däck. Skillnaden mellan krigföring till sjöss och på land var relativt liten eftersom sjöstriderna ofta var inriktade på att lägga fartygen sida vid sida så att det gick att äntra fiendens fartyg. Stormningen av motståndarnas fartygsdäck skedde i regel först efter att kanonerna hade förorsakat motståndaren stor skada och fartygens medförda marinsoldater gjort vad de kunnat för att skjuta ner så många fiender som möjligt.

Allteftersom fartygen blev större med fler kanoner utvecklades nya sjöstridstaktiker. Under 1700-talet blev det vanligt att segla i kolonn efter varandra i en lång rad för att artilleriet skulle få så stor verkan som möjligt mot enskilda mål. De stora örlogsfartygen från den här tiden kallas därför linjeskepp. I slutet av 1700-talet blev det brukligt att utrusta linjeskeppen med tre kanondäck, varav två var täckta under det översta däcket som också hade kanoner. Tredäckarna var respektingivande krigsmaskiner som ofta hade över hundra kanoner och besättningar på uppåt 800 man. För spaningsuppdrag och patrullering användes i regel mindre skepp såsom fregatter och korvetter. Dessa var konstruerade på samma sätt som linjeskeppen men i mindre format.

Svenska örlogsfartyg på väg in mot Göteborg kring mitten av 1600-talet. Del av marinmålning av Jacob Hägg (1921), Göteborgs sjöfartsmuseum.

Användbara begrepp

Navigation: Konsten att navigera, det vill säga vid framförandet av en farkost (t.ex. ett fartyg) kunna bestämma position, kurs och fart samt planera sin rutt och därmed kunna orientera sig ute på havet.

Koloni: En region eller bosättning som lyder under en regering i moderlandet som vanligtvis ligger i en annan världsdel.

Örlog: Krig till sjöss.

Flotta: En samling fartyg.

Livet ombord

Livet som sjöman var både obekvämt och farofyllt och ägde rum i en våt, kall och gungande miljö. Innan hängkojer infördes i slutet av 1600-talet, fick manskapet lägga sig intill kanonerna i de kläder de bar dagligen.

Däcksutrymmena var ofta fuktiga eftersom det kunde läcka in vatten genom kanonportarna och regna in genom däcksluckorna som ibland var gjorda som ett galler av trä (för ventilation). Därtill kom den farliga röken från den murade spisen som skeppskocken använde för att laga mat.

Maten åts gemensamt ur samma stora kärl vilket bidrog till att sjukdomar spreds snabbt. Till detta kom råttorna och all annan ohyra som trivdes i den ohygieniska tillvaron under däck. Fartygen var därför ofta hemsökta av sjukdomar och epidemier, bl.a. skörbjugg som berodde på den ständiga bristen på C-vitamin. Resultatet av detta blev att man kallt fick räkna med att förlora halva besättningen utan strid.

Livet ombord var hårt. Det var många som dog eller blev sjuka på de längre resorna. Kyla, fukt och stormar utgjorde risker för alla män ombord, men hårdast drabbade var matroserna. Det var inte ovanligt att matroser föll överbord vid arbetet uppe vid riggen. Men den största orsaken till att så många dog under resans lopp var den bristfälliga hygienen ombord och den dåliga, vitaminfattiga maten. Detalj från en marinmålning av Jacob Hägg (1921), Göteborgs sjöfartsmuseum.

Det var viktigt att hålla god diciplin ombord. Straffen för regelöverträdelser var därför mycket hårda, särskillt ombord på krigsskeppen där även mindre företeelser kunde medföra dödsstraff. Ett av de strängaste straffen var kölhalning, som ofta resulterade i döden eftersom man då drogs från fartygets ena sida till dess andra, under kölen över vassa avlagringar och snäckor som täckte skeppets underrede.

Segelfartygens storhetstid

De allt större och bättre fartygen kom också till användning inom handeln. Tidsperioden från 1500-talet till mitten av 1800-talet brukar därför kallas segelfartygens storhetstid. De stora handelsskeppen som seglade över oceanerna var byggda på ungefär samma sätt som örlogsfartygen. Men de hade mindre besättning och inte lika många kanoner. Under de långa seglatserna var det inte ovanligt att handelsfartygen angreps av pirater, konkurrenter eller fientliga statsmakter. Åsynen av kanonerna räckte många gånger för att avskräcka anfall men om de väl blev attackerade kunde de också försvara sig.

Från och med mitten av 1800-talet började segelfartygen få konkurrens på haven av ångdrivna fartyg. Segelfartygens storhetstid var därmed förbi.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn några tekniska förbättringar inom sjöfarten som lade grunden för de stora upptäcktsresorna.
     
  2. Nämn några orsaker till att det blev fler krig mellan de europeiska länderna under nya tiden.
     
  3. Ge exempel på hur en typisk sjöstrid kunde gå till.
     
  4. Hur var livet ombord på de stora fartygen?
     
  5. Varför tror du att perioden från 1500-talet till mitten av 1800-talet ibland brukar kallas för segelfartygens storhetstid?

Ta reda på:

  1. Jämför Vasaskeppets längd, höjd och bredd med ett modernt passagerarfartyg, t.ex. Silja Line eller Stena Line.
     
  2. Vad var skörbjugg för slags sjukdom och hur gick det till när man lärde sig motverka den?

Diskutera:

  1. Tänk dig att en modern sjökapten skulle komma tillbaka i tiden och hamna på ett stort skepp under 1700-talet, t.ex. en Ostindiefarare. Vilka likheter och skillnader skulle hon/han uppleva jämfört med ett modernt fartyg både vad gäller teknik och livet ombord?

 

Litteratur:
Donald Bathe m.fl., Segelfartygens storhetstid, Bernces Förlag, 1975
Lars Bergquist, Kommunikation – från budbärare till Internet, Natur och Kultur, 1999
Andrew Lambert, War at Sea in the Age of Sail, Cassell & Co, 2000
Thorsten Rinman m.fl., Sjöfartens historia, Rinman & Lindén, 1982

 

Text: Robert de Vries (red.)
 

Läs mer om

Kartor

Under 1400-talet hade ny skeppsteknik medfört att fartygen kunde byggas både större och sjödugligare. Navigeringsredskapen hade också utvecklats. Kompassen anpassades till sjöfart och kartorna hade blivit mer exakta. De nya avancerade fartygstyperna kunde färdas över stora öppna hav och medföra tyngre last än tidigare. Detta ledde snart till att nya handelsvägar och kontinenter upptäcktes.

Kolonisering, ökad handel och fler konflikter

De stora geografiska upptäckterna i slutet av 1400-talet gav upphov till en enorm ökning av fjärrhandeln. Längs med de tidigare outforskade kusterna uppstod nu europeiska handelsstationer och på andra ställen omvandlades stora territorier till europeiska kolonier.

Uppdaterad: 05 augusti 2016

Annons

Artiklar om Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

L
Carsten Ryytty
2016-11-29
Fernando Magellan var en portugisisk sjöfarare och upptäcktsresande. Under spansk flagg ledde han en sjöexpedition som först av alla seglade jorden runt. Magellan omkom på Filippinerna och av...
L
Carsten Ryytty
2016-11-28
Prins Henrik (1394-1460) av Portugal har fått tillnamnet Sjöfararen. Det är ett underligt namn på en man som bara gjorde två sjöresor i sitt liv och ingen längre än den över det smala sundet...
L
Carsten Ryytty
2016-11-26
Vasco da Gama är den portugisiske sjöfarare som gått till historien som den som först färdades sjövägen från Europa till Indien. Resan till Asien var kulmen på den systematiska portugisiska...
L
Hans Thorbjörnsson
2016-02-27
De stora geografiska upptäckternas tid – så säger vi som bor i Europa om årtiondena runt 1500. Redan på den tiden var vår egen världsdel väl känd och inritad på kartor. Samtidigt visste man att...
L
Carsten Ryytty
2014-02-18
Den 10 augusti 1628 hade tusentals åskådare samlats längs med kajer och stränder för att bevittna det kungliga skrytbygget Vasa påbörja sin jungfrufärd mot Polen där den svenska armén befann sig...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-10
I slutet av maj 1588 avseglade en mäktig örlogsflotta bestående av över 130 skepp från Lissabon, i det spanska väldet. Destinationen var England som skulle invaderas. Spaniens kung Filip II...
M
Kerstin Ackerhans
2013-09-15
Livet ombord på ostindiefararna var hårt och farligt. Många av besättningsmännen insjuknade eller dog på den långa färden. Men för Ostindiska kompaniets ägare inbringade varje lyckad resa en...
M
Kerstin Ackerhans
2013-09-13
Ostindiska kompaniets epok var en tid då Göteborg blomstrade, då te och kinesiskt porslin fanns i varje bättre hem, och då kompaniets direktörer kunde skapa förmögenheter som blev grundplåt till...
M
Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige
2013-08-11
Resan över Atlanten tog många veckor, ibland månader. De förslavade afrikanerna försökte överleva vidriga förhållanden under däck, där de låg kedjade och tätt packade på specialtillverkade...
L
Bo Eriksson
2012-10-14
Christofer Columbus var övertygad om att det skulle gå att nå Indien genom att segla rakt över Atlanten. Upptäckten av en kortare och snabbare sjöväg till Indien skulle ge både rikedom och...

Länkar om Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

Sortera efter:
          

Genomgång (5:56 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om 1500-talets handelsvägar och Vasco da Gama som fann sjövägen runt Afrika till Indien.

Spara som favorit
          

Genomgång (13:27 min) där SO-läraren Björn Ström berättar om upptäckternas tid. Fokus ligger på: "Nya vägar till sjöss", "Columbus resor till Amerika", "Vasco da Gama seglar till Indien", "Cortés erövrar Mexiko", "triangelhandeln" och "Kina - Mittens rike".

Spara som favorit
          

Faktatext på Västarvets webbplats där du kan läsa kortfattat om Ostindiska kompaniet. År 1731 bildades Svenska Ostindiska Companiet. Under de följande 80 åren skulle företaget svara för import av betydande mängder te, siden kryddor, porslin med mera från Kina och Sydostasien...

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om flottans betydelse för Sveriges existens. Det är lätt att glömma bort att Sverige är en halvö med långa havsgränser. Vår sjömilitära förmåga har alltid varit viktig för att skydda dessa gränser och vår handel, som till stor del kommer över haven. Utan sjömakten, kan man konstatera, hade det inte funnits ett Sverige...

Spara som favorit
          

Kopieringsunderlag i form av faktablad och arbetsblad (pdf i utskriftsformat, 2 sid) om Ostindiska kompaniet. Materialet riktar sig till åk 4-6 och är ett smakprov från Tengnäs Läromedel.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD där du kan läsa om händelserna kring den spanska armadans undergång 1588. Spaniens välde spänner över hela jorden. Landets arméer dominerar Europa, dess flotta världshaven. 1588 avseglar en oövervinnerlig armada från Lissabon. Den ska invadera randstaten England och i det heliga korstågets namn avsätta drottning Elisabet I...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD där du kan läsa om upptäckten av Golfströmmen. För omkring 500 år sedan upptäcktes Golfströmmen. Columbus följeslagare Juan Ponce de León letade efter ungdomens källa men fann i stället den atlantiska ström som ger vår nordliga del av Europa ett drägligare klimat...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om Lasse i Gatan som byggde upp en kaparflotta åt Karl XII. I krig har alla medel ansetts tillåtna – även sjöröveri. Det visste Karl XII som under stora nordiska kriget (1700–21) utfärdade kaparbrev till flera svenska skeppare. Allra mest framgångsrik blev en kapten på Västkusten, känd som Lasse i Gatan och snart adlad Gathenhielm...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär historia där du kan läsa om Karlskronas uppkomst och dess viktiga militära betydelse under stormaktstiden. För att stå emot de danska försöken att återerövra Skånelandskapen beslöt Karl XI att bygga en ny flottbas i söder. Valet föll på ett par öar i Blekinges skärgård där Karlskrona snabbt växte fram. I den nya örlogsstaden tog den mäktiga karolinska flottan form.

Spara som favorit
          

På UR:s hemsida kan du se en föreläsning (61 min) där Ingvar Sjöblom, historiker och adjunkt i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, berättar historien om Mars och vad vi nu, när hon äntligen är funnen, kan lära oss om svensk sjöfarts- och krigshistoria. I slaget vid Ölands norra udde, den 30-31 maj 1564, mellan Sverige och den dansk-lybska flottan sänktes det svenska krigsfartyget Mars, eller Makalös som hon också kallades. Med henne ner i djupet följde 900 man från båda sidor...

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (8:02 min) där Haydar Atreus (lärare hi/re) ger en introduktion till den Nya tiden - då världen blev större.

Spara som favorit
          

På Aftonbladets hemsida kan du läsa en kort artikel där Herman Lindqvist berättar om den svenska kolonin Nya Sverige i Nordamerika. De köpte jord av indianerna i det område där staden Philadelphia ligger i dag. Den nyblivna stormakten Sverige ville vara med i den kapplöpning om kolonier i Afrika, Amerika och Asien som Europas sjö­fararnationer hade inlett...

Spara som favorit
          

TV-serien Svenska slag sändes i Sveriges Television 2007. Programledaren Per Dahlberg går till botten med vad som hände när regalskeppet Kronan sjönk utanför Öland 1676. På FOI i Stockholm provskjuts en replik av en Kronan-kanon med skrämmande resultat. Dessutom gör Per häxtestet då han i ett 13-gradigt Östersjön testar om det går att lura rättvisan. För vill man sjunka så sjunker man, eller?

Spara som favorit
          

På SR:s hemsida kan du lyssna på ett program ur Vetenskapsradion Historia (17 min) som handlar om dansk-lybska flottans förlisning 1566 under det nordiska sjuårskriget. Marinarkeologer söker nu efter spåren efter den dansk-lybska flottan utanför Gotlands västkust. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker platsen för dykningarna.

Spara som favorit
          

På Aftonbladets hemsida hittar du en artikel där Herman Lindqvist berättar kortfattat om sjöslaget vid Öland 1676. Under 1660-talet var Sverige indraget i en större konflikt i Europa där det gällde att få ner starka trupper söderut innan danskarna satte i land sina trupper i södra Sverige, som de då nyligen hade förlorat och absolut ville återta. Därför gjordes en svensk flottstyrka om 20 fartyg i ordning på våren 1676, den 1 juni var allt klart och fartygen seglade söderut...

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om sjöfararen James Cook (1728-1779). Han var en brittisk kommendörkapten, navigatör och upptäcktsresande som utforskade Kanadas kust i samband med sjuårskriget och genomförde tre expeditioner till Stilla havet...

Spara som favorit
          

I den här artikeln i tidningen Militär Historia redogör Oskar Sjöström för det blodiga sjöslaget vid Lepanto 1571. Med sex tungt bestyckade tremastare i spetsen gick den Heliga ligan till anfall mot sultanens flotta. Osmanerna hade aldrig sett något liknande och deras galärer krossades under slaget utanför Greklands kust. De nya galeaserna hade tagit över sjökriget...

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om den portugisiske sjöfararen Ferdinand Magellan (1480-1521). Han var den förste att segla från Europa västerut till Asien och han var den som namngav Stilla havet. Han var också den förste att segla jorden runt, om än inte i samma resa; i en tidig resa seglade han från Europa österut till Indonesien och i sin sista resa nådde han samma longitud från andra hållet...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om sjöstriderna som utkämpades mellan den dansk-holländska och den svenska flottan i Öresund 1658, samma år som Danmark hade förlorat Skånelandskapen till Sverige. Freden i Roskilde 27 februari 1658 hade varat endast en kort tid. Den 7 augusti samma år landsteg Karl X:s trupper åter på Själland. Karl X hade startat detta andra danskkrig med siktet inställt på att utplåna Danmark både till namn och rike...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia som handlar om den svenska flottans historia. Den svenska marinen har en lång historia som är intimt förbunden med Sveriges utveckling till ett självständigt rike vid slutet av medeltiden och en stormakt under 1600-talet. Flottan var även mycket betydelsefull på 1700-talet i kampen mot Ryssland och hade så sent som under kalla kriget en viktig roll i vårt kustförsvar...

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Den nya tidens huvudlinjer och viktiga händelser (1500-1776). Läs om den nya tiden ur ett helhetsperspektiv eller om enskilda staters och rikens...

Renässansen och de stora upptäcktsresorna som förändrade världen och gav upphov till en ny tidsepok.

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (1611-1718).

Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första politiska partier.

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.

Slavhandeln (1600-1800) över Atlanten mellan Europa, Afrika och Amerika (triangelhandeln) berövade miljontals människor deras frihet i utbyte mot...

Pirater och kapare på de sju haven under den nya tiden (1500-1776).

Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under den nya tiden.

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under det långa 1800-talet. Här berättas om sjökrig, sjöslag, långväga handel och livet ombord.

Historia om berömda upptäckare och deras upptäcktsresor.