Bild:
Nuförtiden står många kyrkor tomma. I dagens Sverige har mycket annat ersatt religionen. Samtidigt upplever många människor en rotlöshet i tillvaron.
M

Sekularisering

Begreppet sekulariserad är svårtolkat eftersom det betyder att människan inte längre är religiös. Tolkningen av begreppet beror därför på vilken religionsdefinition som används. På senare tid har sekulariseringsbegreppet mest använts för att belysa avståndstagande från etablerade offentliga religioner. För oss i Norden handlar det i första hand om frigörelse från kristendomen.

Vår absoluta tro på vetenskapen har inneburit en enorm förändring i 1900-talets kulturklimat och har hela tiden betraktats som ett intellektuellt

framsteg. För den sekulariserade människan är den vetenskapliga tolkningen av tillvaron lika verklig och påtaglig som religionens tolkning av verkligheten var för människor förr. Religionen genomsyrade då individens verklighetsuppfattning på ett mera allomfattande plan som inkluderar både psykologiska och kulturella sidor.

I det tomrum som uppstått efter att kristendomen tappat sin dragningskraft har vi idag blivit allt mera medvetna om vetenskapens otillräcklighet när det gäller andligt välbefinnande och livsfrågor. Vår religiositet finns kvar, men i förändrad form. Aktuell forskning har visat att tron istället har tagit sig många nya vägar i det svenska samhället. Vårt samhälle bör därför inte betraktas som helt sekulariserat.

Historiska orsaker till vår tids sekularisering

En teori som skulle kunna förklara vår tids sekularisering är vetenskapens frigörelse från religionen som började redan under upplysningstiden. Ett led i denna frigörelse var de naturvetenskapliga forskningsresultaten som förändrade dåtidens världsbild och ledde till att samhället började avmystifieras. När sedan läskunnigheten bland folket ökade vann den vetenskapliga världsbilden fler anhängare bland befolkningen. Sekulariseringen av samhället påbörjades därför redan för flera hundra år sedan.

Andra avgörande faktorer som har bidragit till att minska det religiösa engagemanget bland befolkningen är urbaniseringen och den geografiska rörligheten som uppstod i samband med industrialiseringen under 1800-talet och början av 1900-talet. Även specialisering och uppdelning inom staten och samhället har legat bakom sekulariseringen. Kyrkan har med tiden frånskiljts från statliga sysslor och fått lämna ifrån sig nästan alla av de samhälleliga och mera världsliga uppgifterna som de tidigare ansvarade för. Idag ansvarar Svenska kyrkan endast för begravningar.

En annan teori är att den protestantiska kristendomen själv har burit fröet till samhällets avmystifiering och sekularisering då denna gjorde sig kvitt så mycket som möjligt av de tre äldsta och mest betydelsefulla kännetecknen hos det heliga - mysteriet, miraklet och magin. Att den här teorin stämmer för Sveriges del kan ses mot den bakgrunden att den protestantiska kyrkan redan före stormaktstiden lät avmystifiera religionen. Det har ända sedan dessa dagar funnits en tilltro till dogmatism och rätt lära inom den svenska kyrkan. Det rationella har framhävts på mystikens bekostnad vilket har lett till att mystiken har försvunnit. Detta fenomen skulle kunna vara en av förklaringarna till varför vi i Sverige är så sekulariserade.

En annan infallsvinkel inom samma resonemang är att sekulariseringen som har skett i slutet av 1900-talet i Sverige delvis kan ses som en protest mot religiösa representanters uttalanden och krav på underkastelse. Sekulariseringen kan troligtvis även relateras till demokratiseringsprocessen som har pågått i det svenska samhället under hela efterkrigstiden.

Den sekulariserade svensken

Sverige uppfattas ibland ur ett internationellt perspektiv som ett socialt laboratorium. Sverige avkristnas i snabb takt och anses vara ett av de mest sekulariserade länderna i världen. Även villigheten att underkasta sig kollektiva normer har minskat. Man intresserar sig inte längre i lika stor utsträckning som tidigare för samhällets normer. En orsak till det är att kyrkan inte längre fungerar som vägledare i etiska frågor. Kyrkan ger heller inte längre svar på de flesta av våra livsfrågor. Vi har slutat vallfärda till kyrkoportarna varje söndag. Endast på någon större mässa vid stora helgdagar eller vid mera världsliga tillställningar som skolavslutningar, är det numera fullt i kyrkan och då har det stora flertalet anlänt i andra intressen än rent religiösa.

En orsak till att många svenskar inte anser sig vara troende kan vara att de förknippar religion med institutionaliserad religion (traditionella religioner) och tron på Gud eller gudar. I Sverige har tron på Guds existens minskat kraftigt sedan andra världskrigets slut.

Sekularisering och privatreligiositet

Till skillnad mot människor som levde för omkring hundra år sedan så har vi idag möjlighet att själva välja vad vi ska tro på. Tron och därmed även åsikten om vad som anses vara heligt har blivit en privat angelägenhet. Den privatiserade religionen är således uppbyggd på individens egna initiativ och medverkan.

Tända ljus för avlidna nära och kära. Ett rofyllt kyrkobesök ger möjlighet till en stunds avkoppling under en stressig vardag.

Sekulariseringsbegreppet bör endast användas i samband med att etablerade officiella religioner diskuteras. Annars skulle all religiös verksamhet i samhället reduceras till tron på Gud eller andra himmelska makter och kyrkligt engagemang. Men i Sverige finns även en utbredd privatreligiositet som inte har mycket med kristendomen att göra. Det är en privatreligiositet som saknar yttre ritualer och som ofta bara är medveten för individen själv. Det är fördenskull inte självklart att individen själv betraktar sig som religiös.

I Sverige finns följaktligen en slags religiositet utanför kyrkan som inte har mycket med den traditionella religionen att göra. Svensken är därmed sekulariserad i den meningen att den traditionella religionen har obetydlig betydelse och inflytande.

Sekulariseringen har inte inneburit att vi har förlorat vårt religiösa intresse eller att vi inte skulle vara religiösa. Vissa religionsvetare kallar det för privatreligiositet eller folkreligion medan andra benämner det osynlig religion. Gemensamt är att det fortfarande finns kvar en religiös övertygelse som inte uttrycks i officiella, organiserade former, men ändå existerar.

Religionspsykologer menar att en förklaring till den allmänt utbredda privatreligiositeten är att vi lever i ett mångkulturellt informationssamhälle där vi hela tiden tvingas ifrågasätta vårt eget sätt att uppfatta den andliga världen. Den sociala rörligheten i samhället är stor och hela tiden möter vi alternativa andliga verkligheter - både i skolan och på fritiden. Den förut så ensidiga kyrkliga verkligheten har idag ersatts av ett religiöst smörgåsbord.


Litteratur:
Göran Gustafsson, Tro samfund och samhälle - Sociologiska perspektiv, Libris förlag, 2000
Owe Wikström, Om heligheten - Religionspsykologiska perspektiv, Natur och kultur, 1997
Peder Thalén, ”Perspektiv på sekulariseringen” i Postsekulariserat interregnum?, Delsbo Åsak, 1990
Susan Budd, Sociologists and Religion, Collier-Macmillan, 1973
Peter L. Berger, The Sacred Canopy; Elements of a Sociological Theory of Religion, Anchor, 1990
Åke Daun, Svensk mentalitet, Norstedts Akademiska Förlag, 1998
Mircea Eliade, Heligt och profant, Verbum, 1968
 

Text: Robert de Vries (red)

Begreppet sekulariserad är svårtolkat eftersom det betyder att människan inte längre är religiös. Tolkningen av begreppet beror därför på vilken religionsdefinition som används. På senare tid har sekulariseringsbegreppet mest använts för att belysa avståndstagande från etablerade offentliga religioner. För oss i Norden handlar det i första hand om frigörelse från kristendomen.

Vår absoluta tro på vetenskapen har inneburit en enorm förändring i 1900-talets kulturklimat och har hela tiden betraktats som ett intellektuellt

Uppdaterad: 08 januari 2015

Annons

Podcast om Sekularisering

SO-rummet podcast icon
L
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-09-21

Julia, Mattias och Kristoffer reder ut vad religion är och vad vetenskap är samt hur relationen dem emellan ser ut.

Länkar om Sekularisering

Sortera efter:
          

Genomgång (15:42 min) av läraren Tobias Kjellström som gör en jämförelse mellan religion och fotboll. Det är inte så originellt eller ovanligt att jämföra religion med just fotboll, men det är tacksamt! Mina elever har som regel en relation till ett herrfotbollslag, mer sällan är de aktiva i något religiöst sammanhang.

Spara som favorit
          

Artikel i den katolska kulturtidningen Signum där du kan läsa om det heliga och det religiösa i det sekulariserade postmoderna samhället. Författaren gör här en jämförelse mellan fotbollens väsen och religion. Den som betraktar fotboll rätt och slätt som en idrottsgren, som underhållning eller som en affärsverksamhet förbiser dock dess sociala och i viss mån religiösa karaktär...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Fokus där Linda Eriksson resonerar kring vårt tids sekularisering och religionens återkomst. Sekulariseringen av det svenska samhället verkar ha avstannat. I det postmoderna samhällets krav på identitetsskapande har religionen snarare blivit ett hjälpmedel att uttrycka sin identitet med, än självklart förknippat med något som man måste göra uppror mot...

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen Forskning och Framsteg där världens mest religionskritiska länder finns listade. I västeuropeiska länder, med Sverige i topp, är kritiken mot religionens roll i samhället som starkast...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Fokus där du kan läsa om hur populärkulturen nu är på väg in i kyrkrummet. Technomässa i Svenska kyrkan och internationella soulstjäronor hos Filadelfia. Kyrkorummet är popkulturens nya hem...

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit
          

Essä på det existentiella magasinet Sans hemsida där den amerikanske sociologen Phil Zuckerman resonerar kring religiositet och samhällsutveckling. Gudstro kan vara en tröst för den troende individen men på samhällsnivå är den mindre fördelaktig i jämförelser med mer sekulära samhällsskick. Söker man en medborgerlig, rättvis, trygg, human och sund samhällsordning, är det mer troligt att man finner den bland de länder som rankas som de minst religiösa – oavsett vad de religiösa predikar...

Spara som favorit
          

Avsnitt på religionsfröknarnas hemsida där du kan läsa kortfattat om religiositet. Vem blir religiös? Finns det någon Gud? Webbsidan drivs av två religionskunskapslärare.

Spara som favorit
          

Essä i tidningen DN där du kan läsa om sekularisering och religion idag. Religion är inte det enkla fenomen debatten kan ge sken av. Den går väl ihop med det moderna livet och är inte mer irrationell än mycket annat vi säger oss tro på...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Svenska kyrkans allt mer problematiska förvaltning av Sveriges kyrkor. Svenska kyrkan har blivit ett trossamfund bland andra. Och ändå inte. De historiska kopplingarna till staten är så många att de två inte helt och fullt kan särskiljas. Många kyrkor har stått i det svenska landskapet i nära tusen år. De har ofta byggts och finansierats av bygdens folk...

Spara som favorit
          

Artikel på Evangelisk-lutherska kyrkan i Finlands hemsida där du kan läsa kortfattat om sekularisering förr och idag inom kristendomen. Sekulariseringen innebär inte nödvändigtvis att man avstår från kristendomen eller religionen i allmänhet eller motarbetar religionen...

Kategorier:
Spara som favorit
          

Artikel i SvD som handlar om sekularisering och privat gudomlighet. Samtidsmänniskans religiositet är av ett personligt snitt; vi är i dag främmande för statiska trosuppfattningar och är hellre religiösa "på vårt eget sätt". Men i denna privata religion är individens möjligheter att kontrollera sitt liv ingen självklarhet…

Kategorier:
Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Arbetaren där två ateister och två troende diskuterar religion och politik. En religiös våg sveper över världen. Konflikter som förut beskrevs som en kamp mellan arbete och kapital, beskrivs i dag som etniska eller religiösa. Medan USA:s president tar order från sin kristna gud, motiverar hans värsta fiender sin kamp med islam. Samtidigt växer en sekulär motreaktion. Vad händer?...

Spara som favorit
          

På Komvux Gotlands hemsida hittar du massor av fakta om kristendomen. Här kan du fördjupa dig i de ämnen som ingår i deras B-kurs i religion såsom syndabekännelsen, Augustinus, Thomas av Aquino, katolicismen, den ortodoxa kyrkan, Luther, protestantismen, kvinnosyn, familjen, sekulariseringen m.m.

Spara som favorit
          

På Owe Wikströms hemsida hittar du massor av intressanta essäer och texter ur religionspsykologiska och religionssociologiska perspektiv. Här kan du läsa om samhällets sekularisering, New Age, det heliga, tystnaden och mycket annat. Owe Wikström är professor i religionspsykologi vid Uppsala universitet.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där det reflekteras kring hur sekulariserade vi egentligen är i Sverige. Om man ser till kyrkligt medlemskap och deltagande i livsriter är Sverige inte avkristnat…

Kategorier:
Spara som favorit

Relaterade ämneskategorier

Humanismen är en idéströmning som växte fram i slutet av medeltiden. Humanismen betonar den enskilda människans värde och vikten av att beakta...