Klädmode från 1600-talet till början av 1800-talet.
M

Historia om mode, utseende och hygien

Modehistoria och hygienhistoria. Klädstilar, skönhetsideal och renlighet genom historien från forntid till nutid.

 


 

 


Intressanta fakta om mode, utseende och hygien

Visste du att:

  • Mot slutet av 1300-talet förbjöd de italienska myndigheterna de så kallade snabelskorna. Prästerna ansåg att dessa skor var påhittade av djävulen eftersom de var så långa och spetsiga att de utgjorde ett hinder för att knäböja vid bönen i kyrkorna.
  • Första gången tandborsten nämns i svenska texter är 1649 men någon borstning att tala om förekom knappast förrän i slutet av 1700-talet. Vanligt blev det först på 1920-talet. Tandborsten förblev verkligen länge, som Albert Engströms Kolingen sa, "ett njutningsmedel för överklassen". Idag borstar 99 % av svenska kvinnor i 25-årsåldern tänderna varje dag.
  • Det fanns platåskor på 1600-talet. Höjden på sulan berättade om personens sociala status. Ju högre sula, desto finare var man.
  • Det fanns 1000 hovmän och 4000 tjänare på det franska slottet Versailles, men slottet saknade sanitära bekvämligheter. Det fanns inga badrum på slottet. Man hade ett badkar, men det placerades ute i parken och användes som fontän. Dessutom fanns det bara ett avträde, men det var avsett för kungen och hans anhöriga. År 1746 klagades det över att korridorer, gångar, parken och trädgården var fulla av urin och avföring.
  • År 1631 blev Ludvig XIII av Frankrike skallig. Han var endast 30 år gammal och dolde sin skallighet med en peruk. Hans son, Ludvig XIV, hade inte mindre än 40 perukmakare som helt ägnade sig åt att tillverka peruker åt kungen. Snart blev det mode i hela Europa att bära peruk. Det ansågs så småningom ociviliserat att bära naturligt hår på huvudet.
  • Det var populärt med stora invecklade peruker under den franske kungen Ludvig XVI:s tid. En del frisyrer var över en halv meter höga och pyntade med fågelbon eller fartygsmodeller. Drottning Marie-Antoinettes peruk var så hög att hon tvingades ta av sig den när hon färdades i en vagn med tak.
  • Världens populäraste klädesplagg, jeansen, uppfanns av en segelmakare vid namn Levi Strauss i San Francisco 1850.
  • I början av 1900-talet blev kjolarna kortare. Det ansågs inte längre oanständigt att visa vristerna, och en läkare ansåg att de långa kjolarna var ohygieniska eftersom de sopade ihop smuts på gatorna och drog in den i hemmen.
  • Ärkebiskop Nathan Söderblom var bekymrad över de allt kortare kjolarna som han fann anstötliga. I en predikan sade ärkebiskopen: ”Vore det inte, både ur hygienens, anständighetens och det praktiska livets krav, långt bättre att man överginge till bruket av byxor och använde kjolen endast som ett prydnadsföremål?”
  • Under 1920-talet blev kjolarna allt kortare, midjan åkte ner på höften och det blev modernt med läppstift och kosmetika. De som inte hade råd med silkesstrumpor kunde köpa lika tunna i rayon som genom massproduktion blivit billigt.
  • Under 1920-talet blev det populärt med små bröst. Idealet bland tonårsflickorna var att ha en figur som en planka så att de långa pärlhalsbanden skulle falla rakt utanpå de löst sittande tunikorna. Nu blev det populärt med bh:ar som plattade till brösten och gav en pojkaktig siluett.
  • Under 1950-talet började ungdomar få mer pengar till sitt förfogande, vilket gjorde att designers kunde skapa speciella ungdomskollektioner. Tidigare hade klädmodet sett likadant ut för alla åldersgrupper, men nu uppstod tydliga uppdelningar i åldrarna. . Förutom jeansen så blev läderjackan ett populärt ungdomsplagg.
  • Cool var ett av 1960-talets favoritord. Var man nu inte precis född cool kunde man uppnå detta förhållande med rätt tillbehör. Absolut mest cool var svarta solglasögon.
  • 1970-talet har med rätta kallats 60-talets baksmälla. I mitten av 1970-talet var mode närmast ett fult ord. Men naturligtvis fanns ett mode, även om ingen ville låtsas om det. De utsvängda jeansen (V-jeans) blev mycket populära. Som mest mätte benvidden nertill 70 centimeter.
  • Glasögon blev också en modesak under 1970-talet. Det blev inne att bära runda ”mormorsbågar”. Då såg man intellektuell ut. Platåskorna gjorde stor comeback omkring 1972, de var avsedda både för män och kvinnor. De fick en rejäl skjuts av ABBA som vann Schlager-EM i sådana 1974. Som värst mätte platåerna 12 centimeter.
  • Kvinnorörelsen påverkade modet under 1970-talet och nyckelordet var naturlighet. Man kastade BH:n och ersatte strumpor och höfthållare med strumpbyxor. Naturligtvis avstod man från makeup och tillkrånglade frisyrer.
  • Under 80-talet växte en grupp med målmedvetna, framgångsrika affärsmän och kvinnor som fick smeknamnet "yuppies". Dessa klädde sig i "flashiga" kläder mer stora logotyper som Ralph Laurens polohäst och Lacostes krokodil. Männen bar även kraftfulla kostymer a´la Michael Douglas.  Kvinnorna bar elegant bred blazer, snäv kjol och pumps.

Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler fascinerande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.

Modehistoria och hygienhistoria. Klädstilar, skönhetsideal och renlighet genom historien från forntid till nutid.

 


 

 


Uppdaterad: 21 augusti 2015

Annons

Lärarmaterial om Historia om mode, utseende och hygien

av:
Sveriges Utbildningsradio (UR)
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
TV-serie från UR i sex delar som tar oss med genom olika epoker för att ta reda på hur människors vardag har sett ut genom tiderna. Hur luktade man på medeltiden? Hur var det att vara kär under vikingatiden? Och innan det fanns några klockor - hur kom man i tid då?

Artiklar om Historia om mode, utseende och hygien

L
Hans Thorbjörnsson
2016-08-17
Till Roms tre hamnar, av vilka Ostia var störst, seglade lastfartygen från väldets alla provinser – och från länderna bortom dem. De kom med tegel, frukter och vin från Syditalien. Hjortkött,...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-04-06
Romarna har gått till historien som duktiga arkitekter och mästare inom vattenförsörjningskonsten. Många av de romerska byggnaderna, akvedukterna, fontänerna och badhusen står kvar än idag, två...

Länkar om Historia om mode, utseende och hygien

Sortera efter:
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om tvålens historia.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Johannes Heuman berättar om Joséphine de Beauharnais. Hon var kejsarinnan som vann folkets hjärtan genom sin charm och elegans. Napoleon Bonapartes livslånga kärlek stod i händelsernas centrum när Europas karta ritades om.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Magnus Västerbro berättar om synen på fetma och användningen av speciella dieter genom historien från antiken till idag. Att försöka bli smal är dock inget nytt påfund. Redan under antiken försökte man gå ner i vikt genom att följa särskilda dieter...

Spara som favorit
          

Programserie från UR (ca 9 min per avsnitt). Fanny rensar bland sina småprylar, men en liten grej behöver inte vara någon småsak! Kungar och presidenter må ha sina givna platser i historieböckerna, men alla små vardagsprylar i våra hem kan förmodligen lära oss mycket mer om oss själva, våra behov och vår historia. Här får vi förklaringen till varför vi har vardagliga ting som exempelvis glasögon, plåster, sax, gaffel, nagellack, boll och tandborste. När behövdes grejen för första gången i historien? Hur blev den till? Vad skulle hända om den inte fanns?
 

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om den moderna toalettens historia. Hur länge har vi haft vattentoaletter i våra hem, och varför kallas bekvämlighetsinrättningen ofta wc?

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om slipsens historia.

Spara som favorit
          

Program (14:42 min) från UR. Ann och Henrik ser ett historieprogram på tv och börjar fundera över det där med smuts och hygien. Hur gjorde man för att tvätta sig förr? Hur illa luktade det egentligen, och när upptäckte man bakterierna? Ann och Henrik färdas till en medeltida stad för att se om det faktiskt var så där smutsigt som man tänker sig. De besöker också ett badhus innan de färdas vidare till Ludvig XIV:s hov där smutsen doldes under puder och peruker. På 1800-talet träffar de Florence Nightingale och tar reda på hur det där med hygien växte fram...
Lärarhandledning hittar du här >

Spara som favorit
          

Program (14:38 min) från UR. Ann och Henrik ser ett historieprogram på tv och börjar fundera över kläder och mode. Hur blev kläder mer än bara något man har på sig för att slippa frysa? Har man alltid fått ha på sig vad man vill? Och varför har kvinnor ofta haft så opraktiska kläder? Henrik och Ann beger sig till stenåldern och uppfinner nålen. Var det nu det första modet uppstod? De reser sig vidare till medeltiden men har inte riktigt koll på lagarna som reglerade vad man fick ha på sig. Vid den franske kung Ludvig XIV:s hov betydde kläderna allt för hur man bedömdes. Ann och Henrik provar klänningar, smink och klackskor, och får också se hur klädindustrin växer fram på 1800-talet...
Lärarhandledning hittar du här >

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen Populär Historia där Birgitta Olsson berättar om människors kroppshygien i äldre tider. Stämmer det t.ex. att folk under tidigare århundraden enbart badade en gång per år, till jul? Varför heter i så fall lördagen som den gör, efter den dag man ”lögade sig”?

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan lära dig mer om 1700-talets skönhetsideal. 1700-talet gav oss den moderna tidens tankar om individens frihet och alla människors lika värde. Men samtidigt användes utseendet mer än någonsin för att markera positionen i samhället. Det var en tid av välspända korsetter och färgstarkt smink…

Spara som favorit
          

Programledaren Ahmed Berhan dras med in i en spännande resa tillbaka i tiden. I tio olika avsnitt (ca 14 min per avsnitt) träffar Ahmed arkeologen Johanna Bergqvist som ger honom nya infallsvinklar om medeltiden. Och han får snart veta att medeltiden är så mycket mer än bara mörker, pest och halshuggning. Frågor som mode, mat, yrken, tro, brottslighet, hygien och kärlek tas upp och Ahmed stöter på en vardag som på många sätt påminner om vår egen tid...

Spara som favorit
          

Avsnitt i pdf-format (25 sid) ur bokenserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om mat, dryck och textil under järnåldern och vikingatiden. OBS! Vid den här länken hittar du andra avsnitt som handlar om jordbrukets första femtusen år - från yngre stenåldern fram till och med vikingatiden. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.

Spara som favorit
          

Avsnitt i pdf-format (23 sid) ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om jordbrukets produkter under yngre stenåldern och bronsåldern uppe i Norden. OBS! Vid den här länken hittar du andra avsnitt som handlar om jordbrukets första femtusen år - från yngre stenåldern fram till och med järnåldern. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.

Spara som favorit
          

Välkommen till det glada 20-talet! Detta årtionde är känt som en tid av modernitet och nöjen. Efter ett tungt världskrig var människorna inställda på att njuta av livet! 1920-talet har också sin skuggsida - politisk extremism till höger och vänster, gangsters i USA, börskrasch m.m.. På den här finska webbsidan presenteras kortfattat olika fenomen som hör ihop med den glada sidan av 20-talet.

Spara som favorit
          

Byxornas och kjolarnas historia uppmärksammas i det här programmet (24 min) i Vetenskapsradion Historia med anledning av två aktuella franska böcker i ämnet. Dessutom berättas historien om kostymen, plagget som formade den moderna manligheten kring sekelskiftet 1900, och som nu blivit föreml för en historisk avhandling. Programledare är Tobias Svanelid.

Spara som favorit
          

I det här avsnittet (21 min) i SR:s programserie "Stil" görs nedslag i fyra färgstarka frisyrer som inte bara fångat tidsandan de uppstod i, utan som även blivit till slitstarka samtida favoriter. I programmet berättas om bakgrunden till den frigjorda pagen, den politiskt laddade afron, den uppkäftiga tuppkammen och det praktiskt rakade huvudet som gett mången tunnhårig man ett lättskött alternativ.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om de romerska baden. De stora kejserliga badhusen, termerna, visar hur romarna förenade nytta, nöje och politik. De var kompletta rekreationsanläggningar där man träffades, diskuterade, tränade och blev ren...

Spara som favorit
          

På SR:s hemsida kan du lyssna på ett reportage (ca 16 min) som handlar om synen på fetma bland män sett i ett historiskt perspektiv. Feta män har sedan åtminstone 150 år betraktats som lata, opatriotiska och giriga. Det menar etnologen Fredrik Nilsson som kartlagt de feta männens historia med fokus på den senare delen av 1800-talet. Programmet går att ladda ner (22 MB).

Spara som favorit
          

På SR:s webbsida kan du lyssna på ett radioprogram (ca 58 min) om Jeanne d’Arc (1412-1431) och hennes inverkan på modets utveckling genom historien. Jeanne d’Arc är troligen världens mest trendsättande helgon. Hon brändes på bål. Ett av de tyngsta argumenten för att ta kål på henne var hennes provocerande stil - manskläder och kortklippt hår...

Spara som favorit
          

Hur ska cykelkläder egentligen se ut? I P1:s program Livsstil tas du med ut bland cyklar, och modet som har följt i dess hjulspår. Redan med det sena 1800-talets velocipeder kom råd om lämplig klädsel vid framfart med detta nya transportmedel. För vad ska man ha på sig när man cyklar?

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Kvinnohistoria handlar bl.a. om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden. Genushistoria fokuserar på könsroller och betraktar dem som...

Mathistoria som handlar om maträtter, kryddor och folks matvanor genom historien.

Relationer, romantik, kärlek, äktenskap, skilsmässor, erotik och sexualitet genom historien.