Bild:
Järnvägarna gjorde det möjligt att transportera trupper direkt till fronten. Målning av Carl Röchling, 1908.
M

Krig och försvar 1776-1914

Europas arméer ökar i storlek

Under franska revolutionen på 1790-talet förklarade många av Europas stormakter krig mot Frankrike. Målsättningen var att återställa den gamla ordningen i syfte att förhindra att revolutionen spreds utanför Frankrike. Det revolutionära Frankrike ställdes därmed mot en överväldigande militär allians som hotade att krossa revolutionen och dess idéer om bl.a. alla människors lika värde och rätt till medbestämmande. Revolutionsledarna löste problemet genom att införa ett nytt militärt inkallelsesystem som kan liknas vid allmän värnplikt. Frankrike lyckades därefter på kort tid mobilisera (samla) stora arméer som kunde försvara revolutionens folkliga idéer mot dess fiender.

De franska soldaterna slogs nu inte längre för en kung utan för en nation. Detta utnyttjades av Napoleon som också bidrog till att sprida idén genom Europa med sina arméer. De europeiska arméerna blev därefter allt större under 1800-talets gång. Men det var inte folklig nationalism som var den största orsaken till arméernas ökande storlek under perioden – det var teknologin.

Bild:

Mobilisering av franska soldater under fransk-tyska kriget 1870-1871. Skiss av Edouard Detaille (1848-1912).

Militärteknologisk utveckling

Napoleontidens krig i början av 1800-talet skilde sig inte mycket ur teknisk synvinkel från krigen under 1700-talet. Det var först i samband med den teknologiska utvecklingen från och med mitten av 1800-talet som krigföringen och det militära tänkandet förändrades i grunden. De nya förändringarna hade då lett till att arméerna fått bättre kommunikationer, större eldkraft och ökad rörlighet.

Bättre kommunikationer gav bättre stridsledning

Utbyggandet av vägnätet och järnvägarna som följde i samband med industrialiseringen gjorde att arméerna kunde transporteras direkt till fronten. De förbättrade transportmöjligheterna gjorde det också lättare att försörja trupperna vilket förkortade tiden för krigsförberedelser.

Vid 1800-talets mitt gjorde telegrafi – och några årtionden senare telefoni – att trupperna kunde samverka med varandra på ett helt annat sätt än tidigare. Telekommunikationerna medförde också att ledningen av arméerna centraliserades (samlades till ett ställe under en gemensam ledning). Arméledningen flyttades därmed längre bakom stridslinjen samtidigt som de fick bättre helhetsbild och kontroll över de olika frontavsnitten.

Bild:
Skjutvapnens ökade eldkraft medförde bl.a. att trupperna delades in i mindre enheter för att få ökad rörlighet på slagfältet. Preussiska infanterister i eldställning under fransk-tyska kriget 1870-1871. Målning av Christian Sell (1831-1883).

Användbara begrepp

Allians: En överenskommelse och ett förbund mellan t.ex. stater.

Värnplikt: Militärtjänst, när folket har skyldighet att tjänstgöra i ett lands försvar under begränsad tid.

Mobilisera: Att samla och rusta trupper. När en stat omorganiseras och förbereder sig inför ett krig.

Kommunikationer: Olika sätt att transportera varor och människor alternativt information från punkt A till punkt B. Tåg och bussar är exempel på transportkommunikationer, medan post, telegraf och tidningar utgör exempel på kommunikationer som sprider information.

Infanteri: Trupper till fots.

Kavalleri: Beridna trupper.

Artilleri: Trupper med tunga eldvapen som kanoner och mörsare (belägringskanoner).

Effektivare skjutvapen

Under perioden genomgick också eldvapnen en enorm förändring. Gevär och kanoner var långt in på 1800-talet försedda med slätborrade pipor som laddades via mynningen. Skjutvapnen hade därför dålig skottvidd, träffsäkerhet och eldhastighet. Men kring mitten av 1800-talet började räfflade pipor användas vilket förbättrade vapnens räckvidd och precision avsevärt. Något senare infördes också bakladdade skjutvapen som gick snabbare att ladda. Därigenom ökade även eldhastigheten. Handeldvapnen blev dessutom mer finkalibriga vilket gjorde att de kunde förses med lättare ammunition. En stor fördel med det var att soldaterna nu kunde bära med sig fler patroner än tidigare.

Ökad rörlighet på slagfältet

Den vapentekniska utvecklingen ledde till att den taktiska slagordningen förändrades. Under Napoleonkrigen och dessförinnan hade slagen utkämpats av soldater i tätt packade led. Det var då viktigt att komma så nära fienden som möjligt för att kunna skjuta koncentrerade och förödande skottsalvor. Därefter söktes i regel ett avgörande genom bajonettanfall som skulle splittra de fientliga leden och driva dem på flykten. Men i samband med införandet av de nya snabb- och långskjutande gevären blev den gamla taktiska slagordningen ohållbar. Bataljonskolonnen (ca 500 man) ersattes av kompanikolonnen (ca 100 man) som infanteriets viktigaste taktiska enhet. I och med det ökade infanteriets rörlighet vilket gav bättre möjligheter att utnyttja terrängen på slagfältet.

Eldkraften motverkade den militära rörligheten

I samband med att eldkraft ersatte stötkraft (t.ex. bajonettanfall eller kavallerianfall med blanka vapen) som stridens huvudform, minskades också kavalleriets användningsområde på slagfältet. De nya vapnens eldhastighet och skottvidd gjorde att kavalleriets uppgifter så småningom begränsades till spaning.

När kulsprutan togs i bruk förändrade taktiken på slagfältet för alltid. Brittisk kulspruteskytt under det andra boerkriget 1899-1902.

När man sedan började använda kulsprutan på 1880-talet hamnade eldkraft och förflyttning på slagfältet i fullständig disharmoni. Det var inte förrän en bit in i första världskriget, då stridsvagnen introducerades i strid, som man lyckades förena eldkraft med förflyttning på ett någorlunda effektivt sätt. Men det skulle dröja ända till andra världskriget innan denna nya taktik slog igenom i praktiken, då i form av tyskarnas s.k. blixtkrigstaktik med vilken de nådde stora framgångar i andra världskrigets inledningsskede.

Ländernas befolkningsantal fick större betydelse

Men den teknologiska utvecklingen förändrade inte bara slagfältet. Under senare delen av 1800-talet hade industrin gjort det möjligt att utrusta miljonarméer. Industriländernas befolkningsantal fick därmed större militär betydelse än tidigare. Detta ledde till förändringar inom den världspolitiska maktbalansen där det folkrika Tyskland snart skulle få en avgörande roll. Samtidigt medförde den tekniska utvecklingen att klyftan mellan stormakter och småstater vidgades. Detta bekräftades inte minst under de båda världskrigen.
 

Visste du att:

  • Baron Dominique-Jean Larrey var en snabb kirurg. Efter ett enda fältslag amputerade han 200 lemmar. Idag är han mer känd för att han uppfann ambulansen. Han införde 1792 en lätt vagn som kunde dras av ett par hästar.
  • Hiram Maxim lyckades 1884 framställa den första kulsprutan genom att utnyttja rekylenergin för att kasta ut det använda skottets hylsa och ladda med det nya skottet.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilka två orsaker lyfts fram i texten som förklaring till att arméerna ökade i storlek under 1800-talet?
     
  2. Nämn exempel på nya kommunikationer som kunde användas i krig under slutet av 1800-talet?
     
  3. På vilka sätt förändrade de förbättrade och nya kommunikationerna krigen?
     
  4. På vilka sätt blev skjutvapnen effektivare och vilka följder fick det för krigföringen?

Ta reda på:

  1. I texten omnämns 1800-talets industrialisering som den viktigast orsaken till att krigföringen förändrades under perioden. Ta reda på vilka vapen som användes under Napoleonkrigen i början av 1800-talet och jämför med de vapen som användes hundra år senare - under första världskriget. Använd t.ex. Googles bildsök.

Diskutera:

  1. Systemet med värnplikt växte fram under 1800-talet och var bl.a. i bruk i Sverige 1901-2010. Idag utgörs Sveriges försvar av en mindre styrka med yrkesmilitärer. Tycker du att Sverige borde införa allmän värnplikt igen? Motivera.

 

Litteratur:
Alf W Johansson, Europas krig - Militärt tänkande, strategi och politik från Napoleontiden till andra världskrigets slut, Rabén Prisma, 1998
J.F.C. Fuller, De avgörande slagen, del 3 – Från 1789 till 1870, Historiska Media, 2003
J.F.C. Fuller, De avgörande slagen, del 4 – Från cirka 1870 till 1920, Historiska Media, 2003

 

Text: Robert de Vries (red.)
 

Läs mer om

Europas arméer ökar i storlek

Under franska revolutionen på 1790-talet förklarade många av Europas stormakter krig mot Frankrike. Målsättningen var att återställa den gamla ordningen i syfte att förhindra att revolutionen spreds utanför Frankrike. Det revolutionära Frankrike ställdes därmed mot en överväldigande militär allians som hotade att krossa revolutionen och dess idéer om bl.a. alla människors lika värde och rätt till medbestämmande. Revolutionsledarna löste problemet genom att införa ett nytt militärt inkallelsesystem som kan liknas vid allmän värnplikt. Frankrike lyckades därefter på kort tid mobilisera (samla) stora arméer som kunde försvara revolutionens folkliga idéer mot dess fiender.

De franska soldaterna slogs nu inte längre för en kung utan för en nation. Detta utnyttjades av Napoleon som också bidrog till att sprida idén genom Europa med sina arméer. De europeiska arméerna blev därefter allt större under 1800-talets gång. Men det var inte folklig nationalism som var den största orsaken till arméernas ökande storlek under perioden – det var teknologin.

Uppdaterad: 25 augusti 2016

Annons

Artiklar om Krig och försvar 1776-1914

S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-14
Både britter och boer gick in i kriget med tillförsikt. Boerna visste, att det skulle dröja veckor för engelsmännen att få över trupper till Sydafrika. Till dess var de i numerärt underläge och...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-07-29
Tyskland bestod av ett antal större och mindre stater. De två största var Preussen och Österrike. Dessa två stater konkurrerade om att vara den ledande makten bland de tyska staterna....
M
Bengt Almgren och Hans Thorbjörnsson
2014-03-17
Hong Xiuquam hette en ung man som startade en religiös kristen väckelse i Kina. Ganska snart bestämde sig myndigheterna för att stoppa denna rörelse. Hong organiserade då sina anhängare till en...
S
Per Höjeberg
2014-02-27
Franska revolutionskrigen är en sammanfattande benämning på de krig som Frankrike och dess allierade förde mot skilda koalitioner 1792–1815. Här berättas om inledningsfasen i samband med att den...
S
Per Höjeberg
2014-02-23
Spanien och Frankrike stod först på samma sida mot Storbritannien. När franska trupper väl var i Spanien svängde dock den spanska inställningen till de allierade fransmännen. Mer och mer...
S
Per Höjeberg
2014-02-23
Under Napoleon Bonapartes ledning kom Frankrike att besätta stora delar av Europa. På sina håll hälsades de franska trupperna som befriare från det gamla samhällets orättvisor. På de flesta...
M
Tommy Eriksson
2012-08-17
Ska någon händelse fokuseras i år så är det ur indiansk synvinkel 150-årsminnet av "det stora siouxupproret" i Minnesota. I den här artikeln berättar författaren Tommy Eriksson...

Länkar om Krig och försvar 1776-1914

Sortera efter:
          

Genomgång (24:58 min) om USA:s historia där du får veta mer om både det amerikanska frihetskriget (1775-1783) och det amerikanska inbördeskriget (1861-1865).

Spara som favorit
          

Militärhistorisk artikel i tidningen Pennan & Svärdet där du kan läsa om Krimkriget och Lätta brigadens anfall i slaget vid Balaklava 1854. Den 25 oktober 1854 ryckte brittiska Lätta brigaden fram genom en dal vid Balaklava på Krimhalvön. Runt omkring fanns ryska trupper som massakrerade det galopperande kavalleriet med kanonkulor och granater. Korselden var så förödande att platsen har gått till historien som Dödens dal. Varför genomfördes denna huvudlösa operation?

Spara som favorit
          

Militärhistorisk artikel i tidningen Pennan & Svärdet där du bl.a. kan läsa om vapen och krigföring under de franska revolutionskrigen och Napoleonkrigen. Här berättas bl.a. om slaget vid Trafalgar 1805, Leipzig 1813 och Waterloo 1815.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där Anders Fager berättar om den stora lokomotivjakten under det amerikanska inbördeskriget. Planen var att stjäla ett tåg tjugo mil in i fiendeland och sedan förstöra så mycket som möjligt. Jagade av dressiner och backande lok lyckades ett gäng nordstatare genomföra kuppen, som var så fräck att den filmats två gånger...

Spara som favorit
          

Utförlig fakta om Georg Carl von Döbeln (1758-1820) och finska kriget. Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om Slaget vid Leipzig 1813. Det varade i fyra dagar och var en av de blodigaste och mest betydelsefulla drabbningarna i världshistorien.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (16:46 min) av SO-läraren David Geiser som berättar om den amerikanska revolutionen - bakgrund och följder.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Sveriges försvarspolitik under 1800-talet. Krisen i det svenska försvaret tvingar ÖB att prioritera. Så var det även 1809, när ett förändrat utrikespolitiskt läge ledde fram till en ny försvarsprincip: centralförsvarstanken...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om den första av 1900-talets stora konflikter på Balkanhalvön som blev något av en upptakt till första världskriget. När det osmanska riket föll sönder i slutet av 1800-talet började en rad nya nationalstater kämpa om sultanens forna territorier. Men när han väl var besegrad uppstod nya konflikter – nu mellan de rivaliserande länderna på Balkan...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD där du kan läsa om slaget vid Gettysburg, som ofta beskrivs som det amerikanska inbördeskrigets stora vändpunkt.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD där du kan läsa om George Washington och det amerikanska frihetskriget. Den amerikanska revolutionen var en relativt idyllisk affär, jämfört med dagens krigföring. En ny biografi reviderar den gängse bilden av George Washington, som gång på gång ställde sig i skottlinjen.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där Dan Öberg berättar om Rysk-japanska kriget 1904-05. Från att ha varit ett stängt samhälle med blicken riktad inåt var Japan 1904 redo att utmana det mäktiga ryska tsardömet. Världens ögon riktades mot Port Arthur där de japanska imperie­drömmarna skulle få ytterligare näring...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där Olle Larsson berättar om Napoleonkrigen och slaget vid Leipzig 1813 där även svenska trupper var med. 450 000 man deltog i det väldiga fältslag som utkämpades vid Leipzig mellan den 16 och 18 oktober 1813. Det var den största drabbningen dittills i Europas historia och dess utgång kom att innebära början till slutet för Napoleon Bonaparte och det franska väldet...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om zulukriget 1879. Vid Isandhlwana i Sydafrika inträffade 1879 det ofattbara – en brittisk armé närmast förintades av afrikaner. Men i längden tog britternas moderna vapen ut sin rätt och zuluerna förlorade både kriget och sitt land...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om slaget vid Omdurman som inledde en ny era i krigets historia. En liten brittisk styrka stod emot en muslimsk upprorsarmé bestående av fler än 50 000 krigare. Då visade det sig vad artilleri, kulsprutor och snabbskjut-ande gevär kan göra mot en enkelt utrustad fiende...

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om hur man gjorde med alla döda soldater efter ett slag förr i tiden. Hanteringen av de stupade soldaterna har varit en central del av den militära vardagen i alla krig. Ofta har det varit väldigt bråttom att begrava de döda för att undvika smittspridning bland de överlevande, eller för att de stridandes moral inte skulle påverkas negativt av åsynen av döda kamraters kroppar...

Spara som favorit
          

Presentation (9:29 min) av gymnasieläraren Thomas Björkander som berättar om den franska revolutionens efterdyningar och den följande Napoleontiden.

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen Populär Historia där Lars Ericson Wolke berättar om slaget vid Trangen i Solör, Norge, den 25 april 1808 då ett stort antal svenskar miste livet. Åren 1808–09 utkämpade Sverige det ödesdigra kriget mot Ryssland, som ledde till att den östra riksdelen, Finland, övergick i rysk ägo. Men i skuggan av detta pågick också, som så ofta i Sveriges äldre historia, ett parallellt krig mot det dansk-norska riket..

Spara som favorit
          

I den här artikeln i tidningen Populär Historia berättar Andreas Marklund om de många svenskarna som stred på nordstaternas sida i det amerikanska inbördeskriget och då inte minst under slaget vid Gettysburg. Över 3 000 svenskar deltog som soldater i det amerikanska inbördeskriget. Många värvades direkt efter att de stigit av emigrantfartygen i New York. De stred för politiska ideal, men också för pengar och status...

Spara som favorit
          

Föreläsning (9:44) av SO-läraren Peter Johannesson som berättar om bakgrunden och orsaker till den amerikanska revolutionen.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under den nya tiden.

Det långa 1800-talets huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (1776-1914).

Amerikanska frihetskriget eller den amerikanska revolutionen (1776-1783), då USA blev en självständig stat.

Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige återigen styrdes av enväldiga...

Den händelserika tiden (1799-1815) som inkluderar Napoleonkrigen då Napoleon styrde Frankrike och nästan hela Europa stod i brand.

Det finska kriget 1808-1809 utkämpades mellan Sverige och Ryssland och slutade med att Sverige fick avträda den finska rikshalvan till Ryssland....

Nationalismens och imperialismens tidevarv (1815-1914) då Europa styrde världen.

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under det långa 1800-talet. Här berättas om sjökrig, sjöslag, långväga handel och livet ombord.