Bild:
M

Litauens historia

Under medeltiden kämpade litauerna mot tyska korsriddare, men antog 1386 kristendomen genom en union med Polen. På 1400-talet bredde ett litauiskt storfurstendöme ut sig från Östersjön till Svarta havet. Det införlivades under 1700-talet i det ryska imperiet. 1918 blev landet självständigt men ockuperades av Sovjetunionen 1940, av Tyskland 1941 och åter av Sovjet 1944. Därefter blev Litauen en delrepublik i det kommunistiska Sovjetunionen.

Forskare beräknar att det område som idag utgör Litauen befolkades omkring 9 000 f Kr. Baltiska stammar bosatte sig kring sydöstra Östersjön cirka 2000 f Kr. Balterna omnämns i romerska krönikor och 1009 e Kr återfinns namnet Litauen för första gången i en krönika i den preussiska staden Quedlingburgs annaler.

Omkring år 1200 utsattes förfäderna till dagens litauer, letter och ester för tyska ordensriddares expansion i området. För att skydda sig mot denna erövringspolitik enade sig de litauiska stammarna under kung Mindaugas (1236–1263) och undgick därmed att som sina grannfolk underkuvas och förslavas under tyska godsherrar.

Under de följande två seklerna rådde krigstillstånd mellan litauerna och ordensriddarna i Preussen och Livland (nuvarande Estland och Lettland), med ständiga räder in på motståndarens territorium. Samtidigt expanderade Litauen österut. Viktiga delar av det gamla Kievryssland (områden i nuvarande Vitryssland och Ukraina) erkände de litauiska furstarnas överhöghet. Därmed lades grunden för Storfurstendömet Litauen. Storfursten Gediminas (1316–1341) grundade huvudstaden Vilnius 1323.

Personalunion med Polen

För att undvika ett tvåfrontskrig – med de tyska riddarna i väster och det expansiva moskovitiska storfurstendömet i öster – ingick Litauen en personalunion med Polen. Det skedde då den litauiske storfursten Jogaila (på polska Jagiełło) gifte sig med den polska drottningen Jadwiga 1386. Samtidigt antogs den romersk-katolska tron. Förenade litauiska och polska härar besegrade tyskarna i slaget vid Grünwald-Tannenberg (på litauiska Žalgiris) 1410, vilket markerade slutet för den medeltida tyska expansionen österut.

Under Jogailas kusin, Vytautas den store (1385–1430), nådde Storfurstendömet Litauen sin största utbredning, från Östersjön till Svarta havet. Riket styrdes som en självständig stat, och Vytautas den store har i modern tid blivit en viktig symbol för litauisk självständighet. 1569 stärktes banden mellan Litauen och Polen genom den så kallade Lublinunionen.

Det polska inflytandet över Litauen blev allt starkare under 1500- och 1600-talen, även om Litauen behöll en egen statsapparat och armé. Riket försvagades genom inre splittring och yttre inblandning, bland annat från Sverige, och kom att helt försvinna genom tre delningar 1772, 1793 och 1795. Storfurstendömet Litauen införlivades i det ryska imperiet.

De ryska härskarna försökte från 1820-talet förryska Litauen. Två litauiska uppror, 1830–1831 och 1863, misslyckades och följdes av ökat ryskt förtryck. Det litauiska språkets existens hotades. 1865 blev det förbjudet att trycka litauisk litteratur med det latinska alfabetet och litauiska försvann som undervisningsspråk i skolorna.

Självständighetsförklaring

Förryskningspolitiken stärkte dock det litauiska nationella självmedvetandet. Böcker på litauiska trycktes i Ostpreussen, där det bodde många litauer, och smugglades in i landet. 1883 kom den första tidskriften ut på litauiska, Aušra (Gryning). Kring sekelskiftet utvandrade många litauer, främst till Nordamerika.

första världskriget kom Litauen under tysk ockupation. Tysk militär, som gav stöd till allt som kunde försvaga Ryssland, tillät 1917 att en litauisk konferens sammankallades i Vilnius. Representanter för flera litauiska organisationer valde ett råd med 22 medlemmar under ledning av Antanas Smetona. Rådet ställde krav på litauiskt oberoende.

Litauen utropade sin självständighet den 16 februari 1918 – numera landets nationaldag. Den självproklamerade självständigheten blev dock verklighet först efter Tysklands kapitulation i november samma år.

1919 invaderade den sovjetiska Röda armén Litauen för att stödja lokala kommunister som utropat ett styre i Litauen och Vitryssland. Men litauerna lyckades, med visst stöd av Tyskland, att driva ut angriparna. Ett år senare anfölls landet av det återuppståndna Polen, som gjorde anspråk på Vilniusområdet. Frågan togs upp i FN:s föregångare Nationernas Förbund, där den avgjordes till Litauens fördel. Trots det annekterade polackerna Vilnius och Litauens regering tvingades flytta till Kaunas som blev huvudstad under mellankrigstiden. 1923 ockuperade Litauen det tyska Memelområdet (Klaipėda).

Under mellankrigstiden var Litauen ett ganska outvecklat jordbruksland, vars export av bacon, smör, ägg och lin ändå gav befolkningen ett visst välstånd. En återuppbyggnad inleddes, men den bräckliga litauiska demokratin tog slut redan 1926 när Antanas Smetona, då ledare för ett litet nationalistparti, kom till makten efter en militärkupp. Smetona, ”Folkets ledare”, införde en auktoritär enpartidiktatur, lät gripa kommunister och avrätta deras ledare.

Ockupationer – sovjetisk delrepublik

Den tyske nazistledaren och diktatorn Adolf Hitler införlivade i mars 1939 åter Memelområdet med Tyskland. När Tyskland och Sovjetunionen genom en icke-angreppspakt, den så kallade Molotov-Ribbentrop-pakten, en månad senare delade upp inflytandet över Östeuropa mellan sig hamnade Litauen först i Tysklands intressesfär, men överfördes senare till den sovjetiska. Litauen tvingades i oktober 1939 acceptera sovjetiska militärbaser på sitt territorium. I gengäld ”skänkte” sovjetledaren Josef Stalin Vilniusområdet till litauerna sedan han erövrat det från Polen.

I juni 1940 invaderade Sovjetunionen Litauen, under förevändningen att de sovjetiska baserna inte hade fått tillräckligt beskydd. President Smetona flydde utomlands. Den fängslade ledaren för det förbjudna kommunistpartiet i Litauen, Antanas Sniečkus, frigavs och blev säkerhetschef. Sniečkus ledde en terrorkampanj inför det val som sovjetmakten iscensatte, och där endast kommunistpartiet tilläts delta. I augusti 1940 blev Litauen formellt en sovjetrepublik, och gripanden och avrättningar av ”antisovjetiska element” följde.

Antanas Sniečkus initierade massdeportationer. I juni 1941 fördes tusentals människor från Litauen till Sibirien. När Tyskland senare samma månad angrep Sovjetunionen föll Litauen under tysk ockupation. Med hjälp av litauer genomförde de tyska nazisterna massakrer på omkring 200 000 litauiska judar. I Röda arméns motoffensiv mot Tyskland besatte sovjetiska trupper åter Litauen 1944. Läs mer om andra världskriget här.

Läs i Landguiden om Litauens historia - tiden efter andra världskriget och framåt.

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om

Under medeltiden kämpade litauerna mot tyska korsriddare, men antog 1386 kristendomen genom en union med Polen. På 1400-talet bredde ett litauiskt storfurstendöme ut sig från Östersjön till Svarta havet. Det införlivades under 1700-talet i det ryska imperiet. 1918 blev landet självständigt men ockuperades av Sovjetunionen 1940, av Tyskland 1941 och åter av Sovjet 1944. Därefter blev Litauen en delrepublik i det kommunistiska Sovjetunionen.

Uppdaterad: 10 januari 2015

Annons

Länkar om Litauens historia

Sortera efter:
          

På Forum för levande historias webbsida finns massor av elevanpassat material som fokuserar på kommunistiska regimers brott mot mänskligheten. Några av 1900-talets värsta brott mot mänskligheten begicks av de kommunistiska regimerna Sovjet, Kina och Kambodja. Här hittar du information om dessa brott...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD där du kan läsa om Litauen och Förintelsen. Litauen fortsätter att bearbeta minnet av massakrerna på 200000 litauiska judar under andra världskriget. Men processen är komplicerad och går långsamt...

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen Populär Historia där professor Hain Rebas reder ut begreppet "Baltikum". Samlingsbegreppet ”Baltikum” togs i bruk efter första världskriget och betecknar fram till i våra dagar Estland, Lettland och Litauen...

Spara som favorit
          

I Landguiden hittar du massor av fakta om Litauen. Faktan är indelad i olika ämnesområden. I gratisversionen ges en kort överblick över det som anses viktigt. De längre avsnitten kräver inloggning. Hör efter med din skola om ni abonnerar på Landguiden. Webbplatsen drivs av Utrikespolitiska Institutet och omfattar lättillgänglig och alltid uppdaterad information om alla världens länder.

Spara som favorit
          

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där du kan läsa om staden Vilnius mörka historia under 1900-talet. Litauens huvudstad Vilnius genomlevde femtio år av nazistisk och sovjetisk ockupation och terror. På några platser i staden kan man fortfarande finna spår från denna period då terrorns flaggor vajade här... Artikeln är skriven av Carl-Henrik Larsson och finns på Nordisk Filatelis hemsida för frimärkssamlare.

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD där du kan läsa om upproret i Baltikum 1991 som bidrog till Sovjetunionens kollaps. i januari 1991 gick sovjetisk militär gick till angrepp mot den baltiska självständighets­rörelsen. Aktionen var ett uttryck för den hårdnande politiska striden mellan det gamla Sovjet och Jeltsins nya Ryssland...

Spara som favorit
          

Essä i pdf-format (7 sid) där Curth Sjöholm berättar om Polens och Litauens gemensamma och separata historia från medeltiden fram till idag. Sett med dagens ögon kan det tyckas märkligt att Polen och Litauen skulle vara förenade i en gemensam statsbildning, men så var fallet i flera hundra år. Materialet är hämtat från CCRESOR som arrangerar temaresor kring historia och kulturgeografi till centrala och östra Europa.

Spara som favorit
          

Artikel i SvD där du kan läsa om de litauiska partisanernas fortsatta motstånd mot den sovjetiska ockupationsmakten efter andra världskrigets slut. I Litauen var motståndet mot Sovjetregimen starkare än i något annat land, delvis beroende på partisanrörelsens naiva tro att Väst skulle hjälpa Baltikum...

Spara som favorit
          

Sveriges ambassads landfakta om Litauen. Här kan du läsa kortfattat om landets samhälle, politik, ekonomi, historia m.m.

Spara som favorit
          

På YouTube hittar du massor av filmklipp av varierande längd och kvalité som handlar om Tyska orden och dess historia. Är du intresserad av religion och historia så är YouTube en guldgruva. Om inte annat så kanske du får inspiration till att utforska ämnet vidare. Pröva även att söka med andra sökord eller specificera din sökning om du letar efter något särskilt. Tänk dock på att vara extra källkritisk eftersom filmklippen ibland är personliga och kan ge en vinklad och förenklad bild av ämnet de skildrar.

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om Litauens historia. Litauen var kanske det sista landet i Europa att kristnas. Den litauska staten, som grundats under 1200-talet, övergick till kristendomen 1387…

Kategorier:
Spara som favorit
          

På Lars Hammaréns hemsida kan du läsa om de baltiska ländernas historia. Här berättas om den medeltiden, kampen om Östersjön, den goda svensktiden, ryska tiden, mellankrigstiden, andra världskriget m.m.

Spara som favorit
          

Faktasida där du kan läsa om kommunismens mörka sidor betraktat ur historisk synvinkel. Här berättas om planekonomi, fånglägersystemet, propaganda, kommunismen i Östeuropa m.m. Webbsidan drivs av UOK – Upplysning om kommunismen, en partipolitiskt oberoende förening som verkar för att sprida grundläggande kunskaper om kommunismens brott mot mänskligheten.

Spara som favorit
          

I den här artikeln i Wikipedia kan du läsa om Tyska orden som var en av de mest kända riddarordnarna under medeltiden.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du får veta hur Sverige förlorade sina provinser i Baltikum. Historieskrivningen om det stora nordiska kriget 1700–1721 har dominerats av de dramatiska händelserna vid Narva, Poltava och Fredrikshald. Här är historien om hur Estland och Livland steg för steg gick förlorade och förvandlades till ryska provinser, något som de skulle förbli tills en bit in på 1900-talet…

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Claes Carlsson berättar om Tyska orden och slaget vid Tannenberg 1410. Tyska ordens makt i norra Europa bröts i och med en mytomspunnen och blodig drabbning…

Spara som favorit
          

På Lars Hammaréns hemsida hittar du fakta om svärdsriddarna, Tyska orden och den livländska ordenstaten. Från 1200-talet ökade kampen om inflytande i både Estland och området söder därom, d.v.s. det som senare kom att kallas Lettland. Tyskar, danskar, polacker och svenskar samt senare även ryssar deltog i kampen...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Tyska orden och dess högkvarter. Ännu vittnar tegelborgen Marienburg om Tyska ordens makt. Här i Preussen byggde riddarna en mäktig stat av frukterna från ett av medeltidens mest framgångsrika korståg...

Spara som favorit

Relaterade ämneskategorier

Andra världskriget (1939-1945) är det mest omfattande kriget och en av de värsta katastroferna i människans historia. Andra världskriget ledde...

Här hittar du material som behandlar Estlands historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser och...

Här hittar du material som behandlar Lettlands historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser och...

Fördjupa dig i Litauens geografi. Här hittar du texter och faktamaterial som behandlar landets geografi ur olika perspektiv.

Aktuell samhällsfakta om Litauen. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat material med anknytning...

Relaterade taggar