Under perioden mellan 1500-talet och 1700-talet styrdes många av de europeiska staterna av en stark och absolut kungamakt. Målning av Jean-Léon Gérôme.
M

Nya tidens huvudlinjer

Statens makt ökar

Under 1500- och 1600-talen förändrades samhället i Europa. Medeltidens feodalsamhälle gick då stegvis över i ett nytt samhällssystem där kungen och statsmakten fick större inflytande och makt än tidigare. Historiker brukar ofta använda begreppet centralisering för att beskriva fenomenet. Med centralisering av statsmakten menas att statens organisation blir mer effektiv och lättare att styra vilket medför ökad kontroll av landet.

Det var nu som den statliga byråkratin började växa fram i många länder runt om i Europa. Staten - kungamakten inkl. medhjälpare - fick därmed bättre kontroll över folket och kunde på så sätt styra och ställa mer som de ville.

Den ökade kontrollen innebar naturligtvis också att staten kunde ta in mer skatt av folket. Europas stater fick därmed bättre ekonomi.

De ökade skatteinkomsterna medförde en oerhört viktig förändring i den statliga organisationen. Kungamakten behövde nu inte längre enbart dela ut land till sina medarbetare (se feodalismen) för att de skulle vara lojala och hjälpa till att styra riket. Statens medhjälpare kunde istället hädanefter avlönas på andra sätt, främst genom penningbaserad ersättning eller lön.

I en absolut monarki (envälde/diktatur) har kungen eller drottningen i stort sett totala befogenheter.

Det var under den nya tiden som många av Europas nationalstater formades.

Enväldets tid

En viktig orsak till den här utvecklingen var reformationen av kyrkan som hade ägt rum i Nordeuropa under 1500-talet. I samband med reformationen bröts kyrkans politiska auktoritet samtidigt som makten i allt högre grad koncentrerades till kungen eller drottningen som person. Perioden mellan 1500-talet och 1700-talet brukar därför ibland kallas för "absolutismens tid" eller "enväldets tid", eftersom många av de europeiska staterna då präglades av en stark, enväldig och absolut kungamakt. Kungen eller drottningen besatt i stort sett all makt i samhället.

Under nya tiden centraliserades statsmakten i många länder. Det var nu som den statliga byråkratin växte fram. För att sköta byråkratin behövdes mycket folk. De städer som också utgjorde maktcentrum (där de olika myndigheterna fanns) växte därför kraftigt under perioden.

Användbara begrepp

Envälde: Ett statsskick där den offentliga makten utövas av en envåldshärskare med absolut (fullständig) makt, t.ex. en diktatur.

Nation: Ett kollektiv av människor som förenas av gemensamma faktorer såsom språk, religion, etnicitet, härstamning, historia, kultur, traditioner, gemensam styrelseform och sociala normer. En stat uppbyggd runt och förknippad med en nation är en nationalstat.

Feodal: Struktur i ett samhälle med utpräglad över- och underordning.

Privilegier: Företrädesrätt, särskilda förmåner, fördelar

Ämbete: Högre tjänst, befattning, yrke med maktbefogenheter inom staten.

Byråkrati: En struktur och uppsättning regler som skapats för att styra en större organisation.

Arrendera: Ett arrende är när t.ex. en godsägare tillåter någon att använda jord mot ersättning i form av penningar, natura eller dagsverk.

Livegen: Livegenskap syftar på en form av slaveri som främst används för att beteckna vissa bönders ofrihet i förhållande till jordägarna i delar av Europa i medeltidens och nya tidens feodalsamhälle.

Koloni: Ett geografiskt område eller en bosättning som lyder under en regering i moderlandet som vanligtvis ligger i en annan världsdel. När stater på ett organiserat sätt försöker bilda eller upprätthålla kolonier kallas det för kolonialism.

Under den här tiden skaffade sig kungamakten i regel monopol på statens militära maktmedel som ofta baserades på yrkesarméer. Dessa kunde nu finansieras med hjälp av statens ökade skatteinkomster (se ovan). Officerarna i sådana yrkesarméer utsågs för det mesta av kungahuset och var därför lojala mot kungen (eller drottningen om landet styrdes av en drottning, som t.ex. Elisabet I av England).

För att legitimera styret var det viktigt för kungamakten att kunna kontrollera sina undersåtars tankar, tro och åsikter. Prästerna, i framförallt de reformerade (protestantiska) länderna, hade därför en viktig fostrande roll. Vid sidan av att predika Guds ord, var deras huvuduppgift att se till att folket bevarade sin respekt och sitt förtroende för kungamakten och de styrande i samhället. Personer med avvikande politiska åsikter bestraffades medan rättänkande belönades. Men i samband med upplysningsidéernas spridning under 1700-talet började systemet att ifrågasättas.

Europa tar ledningen i världen

Under nya tiden upptäckte europeerna också den nya världen (Amerika) och sjövägarna till Indien och Kina.

Handeln till sjöss knöt samman världsdelarna samtidigt som kontrollen av handelsvägarna gav Europa väldiga rikedomar. Med hjälp av dem kunde Europa komma ifatt och gå förbi andra kulturer. Detta ledde bland annat till att européerna förstörde och förslavade hela kulturer i Amerika.

Under nya tiden hade infanteriet återigen blivit det viktigaste vapenslaget på slagfältet. Samtidigt växte de europeiska krigen i omfång. Detalj från en målning av Gustaf Cederström (1845-1933).

Nya stormakter med enväldiga kungar som Spanien, England, Holland, Frankrike och till viss del även Sverige, tog nu över makten i världen. Men det europeiska maktspelet skulle till en början domineras av ett kungahus - ätten Habsburg.

Habsburgska riket

Alltsedan senmedeltiden hade Europas kungar försökt stärka sin maktställning och bygga upp mera centraliserade stater. Denna utveckling fortsatte, som vi sett, under nya tiden. Europas mäktigaste stormakt var vid 1500-talet det habsburgska riket. Dess strävanden att bevara och stärka sitt imperium mötte dock motstånd från andra stater. Dessa konflikter utgör huvudlinjen i 1500-talets och 1600-talets europeiska stormaktspolitik.

Under 1500-talet var det den spanska delen av det habsburgska väldet som var Europas mäktigaste stat. Den spanske kungen Filip II var en glödande förespråkare för katolicismen och hamnade därför i konflikt med protestanterna i Holland och England. Han besegrades emellertid av engelsmännen i ett stort sjöslag 1588 (spanska armadans undergång), varefter Spanien gradvis förlorade sin ledande ställning.

Den andra grenen av det habsburgska väldet representerades av Filip II:s bror Ferdinand, som styrde över Österrike och var kejsare i det Tysk-romerska riket. När han ville stärka rikets enhet ytterligare genom att bekämpa protestantismen, så gjorde de reformvänliga furstarna i Nordtyskland revolt. Resultatet blev en europeisk storkonflikt, det trettioåriga kriget, där Spanien stödde kejsaren, medan Holland, Frankrike och Sverige anslöt sig till hans motståndare. En tredjedel av befolkningen i Tyskland dog under den långa konflikten. Kriget slutade 1648 med den Westfaliska freden, som innebar ett stort nederlag för habsburgarna. Maktens centrum flyttades nu västerut till Holland, England och Frankrike.

Nya stormakter i Europa

De ledande staterna efter 1648 var de som anpassade sig efter de nya tendenserna i tiden. I Holland låg makten hos städernas köpmän, skeppsredare och bankirer. Landet blev för en tid den dominerande handelsmakten i Europa.

För England blev 1600-talet en orolig period med hårda konflikter mellan kungamakten och parlamentet. Striden slutade med en kompromiss med stort inflytande för parlamentet, där handelsmän och marknadsinriktade jordbrukare var väl företrädda.

I Frankrike däremot styrde kung Ludvig XIV enväldigt. Både kulturellt och politiskt var Frankrike under hans regeringstid den ledande staten i Europa. I slutet av 1600-talet inleddes en ny period av krig då Ludvig XIV försökte utvidga sitt rike.

Utvecklingen i Östeuropa gick delvis i en annan riktning än i Västeuropa. Godsägarna inriktade ekonomin på spannmålsexport och skärpte livegenskapen för bönderna. Städernas hantverk och köpenskap stagnerade (minskade). Tidigare ledande stater som Österrike och Polen försvagades, medan Ryssland i slutet av 1600-talet framträdde som en ny stormakt under ledning av tsar Peter I (Peter den store).

Kring mitten av 1700-talet tillkom ytterligare en medtävlare på den europeiska spelplanen - Preussen, som var en expansiv militärstat som styrdes med järnhand av Fredrik den store. I det s.k. sjuårskriget (1756-1763) - som utkämpades mellan å ena sidan Preussen och Storbritannien–Hannover, å andra sidan Österrike, Frankrike, Ryssland, Sverige och en rad tyska stater - bröts huset Habsburgs politiska dominans i Tyskland. Och i slutet av århundradet ledde maktstriderna mellan Preussen, Österrike och Ryssland till att de delade upp Polen mellan sig.

Men det var inte bara i Europa som de europeiska stormakterna konkurrerade. Under 1700-talet började européerna i de amerikanska kolonierna anlägga storskaliga jordbruk, s.k. plantager, för framställning av exportgrödor. Plantagerna bemannades med slavar från Afrika. Slavhandeln och plantagerna ökade kolonialsystemets lönsamhet vilket bidrog till att öka rivaliteten mellan de ledande kolonialmakterna - särskilt mellan Frankrike och Storbritannien som under perioden genomförde stora krig i Indien och Nordamerika. Den nya tidens krig utkämpades därför inte bara i Europa, utan även på världshaven och i de nya kolonierna.

Fler krig än tidigare

Sammantaget medförde de europeiska ländernas växande statsapparater och ökade militära makt, att det blev fler och större krig än tidigare. Den nya tiden är därför fylld med stora politiska konflikter, särskilt i Europa. Detta ledde till att stora delar av den politiska kartan ständigt fick uppdateras och skrivas om allteftersom länders gränser ändrades och nya europeiska stormakter avlöste varandra som herrar på täppan.
 

Samhälle i förändring

Den nya tiden, eller tidigmodern tid som perioden ibland kallas, utgör en slags övergångsperiod mellan medeltidens feodalsamhälle och det mera moderna samhällssystem som började ta form under upplysningstiden men som förverkligades först i samband med de stora politiska revolutionerna som äde rum i slutet av 1700-talet (den amerikanska revolutionen och den franska revolutionen).

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Förklara hur statens makt ökade i många av de Europeiska länderna under nya tiden. I svaret bör du bland annat använda dig av och förklara begreppen centralisering, byråkrati och skatt.
     
  2. Vad menas med rubriken Enväldets tid?
     
  3. Vad menas med "Europa tar ledningen i världen"?
     
  4. Det habsburgska riket hade länge en dominerande roll i Europas historia under den nya tiden. Förklara hur och varför.
     
  5. Vilka nya stormakter fick Europa vid sidan av och efter det habsburgska riket? Nämn också några fakta kring var och en av dessa nya stormakter.
     
  6. I texten berättas på flera ställen att det förekom många krig under nya tiden. Hitta så många orsaker du kan och utveckla gärna egna resonemang som förklarar varför det blev så många konflikter under perioden.

Ta reda på:

  1. Ge exempel på kungar eller någon drottning i Sverige under perioden som hade mycket makt.
     
  2. Vilka var de främsta orsakerna till det trettioåriga kriget?
     
  3. Varför kallades Ludvig XIV av Frankrike även för "kung Sol"?

Diskutera:

  1. Finns det några enväldiga härskare idag? Varför är de i så fall enväldiga?
     
  2. Tänk dig att du ska skriva en historiebok som endast fokuserar på de fem viktigaste händelserna under den nya tiden. Vilka händelser skulle du ha med? Rangordna dem och motivera varför de är viktiga. Jämför sedan med andra i klassen.
     
  3. I texten nämns att det blev fler krig än tidigare under den nya tiden eftersom staterna i Europa "tävlade" om makten i Europa och i andra världsdelar. Hur ser det ut idag - tävlar Europas stater fortfarande om makten? Motivera ditt svar.
     

Obs! I huvudavsnittet om nya tiden hittar du mer fakta och frågor som behandlar perioden på ett övergripande sätt.

 

Litteratur:
Perry Anderson, Den absoluta statens utveckling, A-Z Förlag, 1994
John P McKay m.fl., A History of World Societies, Bedford/St. Martins, 2009
Åke holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Kurt Ågren, Bra Böckers världshistoria, del 8 – Ett nytt Europa, Bokförlaget Bra Böcker, 1985

 

Text: Robert de Vries (red.)
 

Läs mer om

Kartor

Här nedan hittar du material som främst behandlar den nya tiden ur ett helhetsperspektiv. Du kan också läsa om enskilda staters och rikens utveckling under tidsperioden.

Statens makt ökar

Under 1500- och 1600-talen förändrades samhället i Europa. Medeltidens feodalsamhälle gick då stegvis över i ett nytt samhällssystem där kungen och statsmakten fick större inflytande och makt än tidigare. Historiker brukar ofta använda begreppet centralisering för att beskriva fenomenet. Med centralisering av statsmakten menas att statens organisation blir mer effektiv och lättare att styra vilket medför ökad kontroll av landet.

Det var nu som den statliga byråkratin började växa fram i många länder runt om i Europa. Staten - kungamakten inkl. medhjälpare - fick därmed bättre kontroll över folket och kunde på så sätt styra och ställa mer som de ville.

Den ökade kontrollen innebar naturligtvis också att staten kunde ta in mer skatt av folket. Europas stater fick därmed bättre ekonomi.

Uppdaterad: 31 augusti 2016

Annons

Artiklar om Nya tidens huvudlinjer

S
Per G Andreen
2016-03-08
De östeuropeiska länderna hade sedan slutet av medeltiden haft en stor judisk befolkning. Detta efter att judarna blivit utvisade från många av de västeuropeiska länderna. Men i takt med att...
L
Hans Thorbjörnsson
2016-02-27
De stora geografiska upptäckternas tid – så säger vi som bor i Europa om årtiondena runt 1500. Redan på den tiden var vår egen världsdel väl känd och inritad på kartor. Samtidigt visste man att...
S
Per Höjeberg
2014-10-01
Finns det en särskild europeisk identitet? Finns det kanske rent utav en europeisk nationalism? Kommer Europas stater så småningom att bilda en stat, kommer den europeiska unionen att bli likt...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-26
Den skotska nationalismen har sina rötter i sederna och kulturen från tiden före 1745. I slaget vid Culloden 1746 led de skotska klanerna nederlag mot engelsmännen. Följden blev att den skotska...
L
Carsten Ryytty
2014-02-19
Utanför Paris finns slottet Versailles. När Ludvig XIV (även kallad ”Solkungen”) byggde slottet på 1600-talet fanns det över tusen rum i det enorma slottskomplexet, men bara en toalett...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-12
I oktober 1641 reste sig de irländska katolikerna. Resningen började i Ulster (Nordirland). Det var ju där protestanterna hade fördrivit katolikerna från deras jord för att själva bereda sig...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-11
Spänningen växte under 1500-talet ute i Europa mellan den katolska läran och den nya protestantiska trosbekännelsen. Europa var uppdelat i två block. De katolska staterna med bland annat det...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-10
I slutet av maj 1588 avseglade en mäktig örlogsflotta bestående av över 130 skepp från Lissabon, i det spanska väldet. Destinationen var England som skulle invaderas. Spaniens kung Filip II...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-10
Nederländerna tillhörde under 1500-talet det spanska världsväldet. Förutom Spanien omfattade det spanska imperiet Portugal, delar av Italien och hela dagens Latinamerika samt alltså även...

Länkar om Nya tidens huvudlinjer

Sortera efter:
          

Lättförståelig genomgång (20:44 min) där läraren Mattias Södergren berättar om upplysningen, dess idéer och vetenskapsmän. Filmen passar bl.a. till mellanstadiet.

Spara som favorit
          

Första delen (14:06 min) av läraren Tobias Kjellströms föreläsning om nederländsk kolonialism. Här berättas om den holländska kolonialismen i ostasien från 1600-talet till 1800. Fokus ligger på Indonesien.

Spara som favorit
          

Genomgång (15:01 min) om nya tiden med fokus på 1500-talet och 1600-talet. Här berättas om den nya tidens starka kungar/drottningar/furstar (som en följd av reformationen) samt om den vetenskapliga revolutionen (som en följd av boktryckarkonsten, kyrkans minskade makt och den framväxande nya världsbilden). Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (14:51 min) om handelsmönster under nya tiden. Här berättas bl.a. om tidens sjöfart, upptäckten av nya handelsvägar bl.a. till Indien, men fokus ligger på upptäckten av Amerika och dess konsekvenser för både urinvånarna och Europa. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (14:53 min) om handelsmönster under nya tiden. Här berättas om koloniseringen av Central- och Sydamerika och hur det påverkade den europeiska handeln. Fokus ligger på slaveriet och triangelhandeln. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (4:42 min) om handelsmönster under nya tiden. Här berättas bl.a. om fjärrhandeln och handelskapitalism. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (6:28 min) av SO-läraren Christopher Sköld som på ett lättförståeligt sätt sammanfattar perioden 1500-1750. 

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om huset Habsburg som på 1500-talet och 1600-talet var Europas mäktigaste familj. Men detta var långt före de moderna kommunikationernas utveckling. Inte kunde väl en eller två kungar i Österrike och Spanien kontrollera det vidsträckta imperiet?

Spara som favorit
          

Fantastiskt bra genomgång (30:00 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om orsakerna till att Europa kunde ta ledningen i världen under nya tiden. Här ges en översikt över Europas utveckling 1250-1750.

Spara som favorit
          

Föreläsning (23:48 min) av SO-läraren Lisa Eklund som ger en sammanfattning av den tidigmoderna tiden, även kallad nya tiden.

Spara som favorit
          

Föreläsning (10:19 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar kortfattat om den tidigmoderna tiden. Fokus ligger på absolutismen. Filmen riktar sig till gymnasiet.

Spara som favorit
          

Föreläsning (11:22 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar kortfattat om den tidigmoderna tiden ur ett ekonomiskt perspektiv. Fokus ligger på de geografiska upptäckterna och kapitalismens uppkomst. Filmen riktar sig till gymnasiet.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (38:28 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om Kina under Ming- och Qingdynastierna, perioden fr.o.m. 1368 fram till början av 1800-talet. Varför industrialiserades inte Kina?

Spara som favorit
          

En kortfattad genomgång (12:12) av gymnasieläraren Mattias Axelsson som berättar om den s.k. tidigmoderna tiden (ca 1500-1789) med fokus på den första delen: Reformationen, upptäcktsresor och vetenskapliga revolutionen.

Spara som favorit
          

Animerad karta (3:44 min) som visar det osmanska väldets uppgång och fall.

Spara som favorit
          

Animerad karta (7:41 min) som visar det habsburgska imperiets uppgång och fall 1278/1282 till 1918.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (8:02 min) där Haydar Atreus (lärare hi/re) ger en introduktion till den Nya tiden - då världen blev större.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Folke Schimanski berättar om hur Nederländerna vann sin självständighet vid mitten av 1600-talet. Ett av Westfaliska fredens många viktiga resultat var att Nederländerna då blev en suverän stat. Det fredsfördrag som satte punkt för den långdragna konflikten mellan den spanska tronen och de upproriska undersåtarna i norr undertecknades i Münster den 15 maj 1648...

Spara som favorit
          

Essä i Tidningen Kulturen där du kan läsa om några storpolitiska händelser i Europas utkant under 1400- och 1500-talet. I utkanten av Västeuropa fanns flera stormakter som kunde konkurrera med de Europeiska kungadömena, framför allt de mäktiga mamlukerna i Egypten och det osmanska riket i mindre Asien...

Spara som favorit
          

Avsnitt på Historia 2 där du kan läsa om Preussens framväxt som nationalstat och som en av Europas stormakter under 1700-talet. Webbsidan drivs av gymnasieläraren Joakim Wendell.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Reformationen (1500-talet) var en tid då kyrkans makt minskade och många länder blev protestantiska.

Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens idéer förändrade världen.

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under den nya tiden. Här berättas om sjökrigföring, sjöslag, långväga handel och livet ombord.

Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under den nya tiden.

Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.

Få en överblick av Europas historia. Här hittar du material som behandlar den europeiska kontinentens historia i stora drag.

Relaterade taggar