Bild:
Buddhismen grundades av Siddharta Gautama efter att han nått upplysning och blivit Buddha. Moral, koncentration och visdom är tre viktiga karaktärsdrag inom buddhismen.

Buddhismen

En filosofi och religion

Buddhismen tillhör en av världsreligionerna men är i grunden en religion utan någon gud. I centrum för kulten står istället Buddha, den upplyste, som är en läromästare och förebild som visar hur buddhisten ska leva.

Bön, offer och tro på gudar är meningslöst enligt Buddha. Det är människan själv som har makten över sina handlingar och sitt liv.

Buddha levde för omkring 2500 år sedan i Indien. Att försöka likna honom och tillämpa hans lära är det väsentliga inom buddhismen.

Buddhas lära handlar om hur vi människor ska leva för att slippa återfödas till ett nytt liv fyllt av begär som enligt buddhismen ses som ett lidande (se nedan).

Enligt Buddha kan människan befria sig från kretsloppet av återfödelse genom att avsäga sig alla begär.

Buddhismen har växt fram ur hinduismen

Buddhismen har sina rötter i hinduismen. Buddha själv var hindu, liksom kristendomens grundare Jesus var jude. Buddhismen har därför mycket gemensamt med hinduismen, däribland tron på karma och återfödelse. Buddha förkastade dock de hinduiska ritualerna och kastväsendet.

Det var först efter Buddhas död som buddhismen blev en självständig religion. Därefter spreds den snabbt över hela Indien, till Sri Lanka och slutligen till länderna i Sydostasien samt trakterna kring Himalaya.

Buddhismen är fortfarande en ganska stor religion i Indien, men de flesta av dess anhängare finns idag i Sydostasien i till exempel Thailand, Burma, Sri Lanka, Kina, Japan och Sydkorea.

Buddhas liv

Enligt traditionen grundades buddhismen av Siddharta Gautama, en fursteson som levde i norra Indien på 500-talet f.Kr. Beteckningen ”Buddha” (den upplyste) fick han först så småningom.

Siddharta växte upp i ekonomiskt överflöd i en trygg tillvaro innanför palatsets murar där han senare gifte sig och fick en son.

Siddharta insåg efter ett tag att lyxen inte gav honom någon tillfredsställelse. Han hade tröttnat på nöjen och andra gagnlösa förlustelser och ville istället söka kunskapen om livet. Enligt traditionen lämnade han därefter trygghet, familj och rikedom för att istället söka sanningen.

Han studerade hinduiska skrifter under berömda guruer (vishetslärare) och lärde sig yoga för att därigenom kunna finna sanningen. Av andra guruer fick han veta att askes är själens seger över kroppen som leder till högre insikt.

Den rätta vägen till upplysning var enligt Buddha en gyllene medelväg som byggde på en enkel balanserad livsstil fylld av självdisciplin och meditation.

Men varken intensiva filosofiska studier eller asketisk levnad gav honom kunskap om tillvarons innersta mening. Siddharta övergav därför dessa vägar för att försöka nå upplysning på andra sätt.

Efter åratal av strävan och meditation lyckades han till slut nå målet. I ett meditativt tillstånd under ett fikusträd blev han till slut en buddha - en upplyst - och nådde fram till nirvana, d.v.s. utslocknandet av begären och återfödelsens slut.

Efter att ha nått upplysning förstod Siddharta, som hädanefter kallades Buddha, att han måste berätta vad han visste. Han begav sig därefter ut och predikade och nådde på så sätt sin berömmelse.

Buddhismens lära

Buddha lärde ut att människans liv är ett enda lidande eftersom livet är så växlande och osäkert samtidigt som vi som människor aldrig blir nöjda utan hela tiden strävar efter mer (ett slags konstant tillstånd av disharmoni).

Människan känner frid först när alla begär och önskningar försvunnit. Det gäller därför att befria sig från alla begär och önskningar. Det är begären, inklusive livsbegäret, som håller oss kvar i återfödelsens kretslopp (samsara). Bakom detta ligger tron på karma - summan av människans goda och dåliga gärningar - som avgör hur man återföds. Många begär ger dålig karma.

Efter att ha nått nirvana insåg Buddha att vägen till upplysning och utslocknande av alla begär stod att finna mellan överflödets och asketismens ytterligheter. Genom att inte leva i lyx och överflöd, men inte heller alltför enkelt och fattigt, kan människan nå den kunskap och insikt som behövs för befrielse (nirvana). Den rätta vägen till upplysning var enligt Buddha en gyllene medelväg som byggde på en enkel balanserad livsstil fylld av självdisciplin och meditation.

Buddhas lära om ”den gyllene medelvägen” grundar sig i kunskapen om de fyra ädla sanningarna om lidandet.

  1. Den första ädla sanningen betonar att allt är lidande. Födelse, åldrande, sjukdom, bekymmer, olycka, smärta, oro, förtvivlan, död är lidande, att inte få vad man önskar är lidande. Alla mänskliga upplevelser är lidande därför att de är förgängliga.
     
  2. Den andra ädla sanningen beskriver lidandet som en följd av vår livstörst. Buddha menade att det är livstörsten som är orsaken till det onda. Det är vår lust och längtan efter omväxling, njutning och glädje som driver oss.
     
  3. Den tredje ädla sanningen talar om hur lidandet kan upphöra. Det gäller att bekämpa begären och släcka livstörsten. Detta är svårt eftersom man måste kunna kontrollera alla sina sinnen.
     
  4. Den fjärde ädla sanningen skildrar vägen till lidandets upphörande. Buddha berättar här om den åttafaldiga vägen som leder till frigörelse från återfödelse. I den åttafaldiga vägen framställs åtta plikter som beskriver hur människan ska leva för att komma ur återfödelsens kretslopp. Dessa etiska plikter ligger delvis som grund för vilken karma individen samlar under livet.
Bild:
Inom buddhismens största gren mahayana (se nedan) kan det - vid sidan av Siddharta Gautama - förekomma fler mindre betydelsefulla buddhor. En sådan buddhagestalt kallas för bodhisattva och är en person som nått insikt och upplysning men som avstått från nirvana för att istället hjälpa andra människor till upplysning.

Viktiga begrepp

Reinkarnation: Själavandring. Själen dör inte utan återföds istället i nya gestalter.

Karma: Gärningarnas lag (sådd och skörd - handling och konsekvens). Goda gärningar ger positiv karma och vise versa.

Nirvana: En slags tillstånd av mental upplysning. Nirvana uppnås efter att man släckt (lärt sig avstå) alla begär och lockelser i livet. Begärens utslocknande innebär återfödelsens slut (frälsning).

Buddha: En person som nått nirvana (upplysning). För buddhister är Siddharta Gautama den främste bland alla buddhor. Han är den ende som kallas för Buddha. Andra som nått/når upplysning - andra buddhor inom mahayanabuddhismen och vajrayanabuddhismen (se nedan) - blir istället en bodhisattva.

Förutom de fyra ädla sanningarna om lidandet bör fyra grundläggande dygder känneteckna en buddhists liv, nämligen: begärsfri kärlek till allt levande, medlidande, medglädje och sinneslugn.

Kärnan i Buddhismen

Plikterna i den åttafaldiga vägen och de fyra dygderna (se ovan) kan liknas vid den kristna Bibelns budord. Det är framförallt genom sina etiska handlingar, inte sin tro (som t.ex. inom de monoteistiska religionerna), som buddhisten kan nå upplysning.

De fyra ädla sanningarna inklusive den åttafaldiga vägen utgör tillsammans med de fyra dygderna huvudpunkterna för hela den buddhistiska läran.

En ännu bredare sammanfattning av buddhismen finns i buddhismens trosbekännelse de tre juvelerna som förenar alla buddhister. De tre juvelerna utgörs av de viktigaste delarna av buddhismen: Buddha (läraren), dharma (läran) och sangha (gemenskapen eller församlingen som inkluderar alla aktiva buddhister).

Olika riktningar inom buddhismen

Liksom i de flesta religioner finns det inom buddhismen många olika slags varianter av läran. Vissa ser Buddha enbart som en läromästare, medan andra upplever honom som en gud.

Buddhismen kan delas in i tre huvudriktningar: mahayana, hinayana och vajrayana - som var och en i sin tur har utvecklat olika skolor.

Mahayana, den stora vagnen, är den absolut största riktningen inom buddhismen. Mahayana är en frälsningsväg för många människor. Namnet syftar på att alla som vill kan få plats i den stora vagnen som leder till nirvana. Detta betyder att alla människor kan bli en buddha i det här livet.

Mahayana räknar Siddharta Gautama som den främste av alla buddhor, men det kan förekomma många andra mindre betydelsefulla buddhor. En sådan buddhagestalt kallas för bodhisattva och är en person som nått insikt och upplysning men som avstått från nirvana för att istället kunna hjälpa andra människor till upplysning. Mahayanabuddhister tror nämligen att det är svårt för en människa att nå upplysning på egen hand. Bodhisattvor vördas därför som om de vore helgon eller ett slags gudar. Mahayana dominerar bland annat i Kina, Sydkorea och Japan.

Hinayana, den lilla vagnen eller theravada (de äldstes skola) som anhängarna själva vill kalla sig, håller fast vid att det bara finns en Buddha och inga gudar. Buddha uppfattas enbart som en läromästare som visar människor den åttafaldiga vägen till upplysning. Vägen går över många återfödslar innan man som munk eller nunna till slut når nirvana.

Möjligheten att nå upplysning i detta livet är därför ytterst begränsad för vanliga människor. Därav namnet ”den lilla vagnen”. Hinayana finns i Sri Lanka, Thailand, Burma, Laos och till viss del i Kambodja och Vietnam.

Vajrayana, diamantvagnen, härstammar från mahayanabuddhismen och är känd sedan 600-talet e.Kr. Vajrayanabuddhismen förekommer främst i länderna i Himalaya och är en blandning mellan mahayanabuddhism och lokala folkliga traditioner.

Inom vajrayana läggs stor vikt vid magiska ritualer, yoga och tantrism (mystiska diagram, religiösa formler, mantran m.m.). I Tibet har en egen form av vajrayanabuddhism utvecklats som kallas tibetansk buddhism eller lamaism. Inom den tibetanska buddhismen tillbeds Buddha som en gud. Den tibetanska buddhismens ledare kallas för Dalai lama, en bodhisattva som uppfattas som en levande gud.

I Japan finns dessutom en buddhistisk tradition som kallas zen som härstammar från mahayanabuddhismen. ”Zen” betyder meditation. Inom zenbuddhismen utgör därför meditation vägen till befrielse. Zen går i likhet med Buddhas ursprungliga lära ut på att koppla bort alla kroppsliga begär och därigenom nå andlig frihet.

Buddhismens klosterväsen

Siddharta Gautama fick många anhängare som vandrade med honom och ville följa hans lära. För dem skapade han en munkorden och en nunneorden.

Det buddhistiska klosterväsendet med dess munkar och nunnor spelar en viktig roll inom buddhismen. Munkidealet hålls högt eftersom munkar och nunnor anses ha nått långt i vägen till upplysning.

Munkar och nunnor lever i frivillig fattigdom och celibat. Det är andra människors uppgift att försörja munkarna och nunnorna med mat. Systemet fungerar eftersom det anses vara hedersamt och samtidigt en religiös plikt att skänka av sin mat till en munk eller nunna.

I klostren ägnas mycket tid åt studier undervisning och meditation.

Inom buddhismen syftar bön till att väcka vår egen inre kapacitet i form av t.ex. styrka, mod och visdom.

I det buddhistiska samhället är det i regel munkarnas uppgift att leda rituella handlingar av olika slag såsom bröllop och begravningar.

Munkar och nunnor utgör därtill viktiga förebilder i det buddhistiska samhället då de med sin livsstil förblir en ständig påminnelse om de buddhistiska livsidealen och vägen till upplysning.

Kvinnan inom buddhismen

Inom buddhistiska samhällen betraktas ofta den självständiga ogifta kvinnans position som respektabel. Både kvinnor och män undervisas i den buddhistiska läran på lika villkor. Buddha grundade även en nunneorden. Det finns därmed en väl etablerad buddhistisk tradition av nunnor, varav många är välkända. Inom mahayana och vajrayana förekommer dessutom många kvinnliga bodhisattvor.
 

Indisk kejsare bidrog till buddhismens spridning

Buddhismen spreds till en början relativt långsamt över Indien och de närliggande länderna. Men på 200-talet f.Kr blev den indiske kejsaren Ashoka (304-232 f.Kr) buddhist och lät införa läran i hela sitt rike.

Ashoka bidrog också till buddhismens spridning i Indien genom att skicka ut missionärer och bygga helgedomar.

Uppgifter och frågor

  1. Buddhismen kan betraktas både som en filosofi och en religion. Förklara.
     
  2. Hur uppstod buddhismen?
     
  3. Nämn några likheter och skillnader mellan buddhismen och hinduismen.
     
  4. Varför ville Siddharta Gautama lämna sitt liv i lyx innanför palatsets murar och bege sig ut i världen?
     
  5. Vad menade Buddha med att "livet är ett lidande"?
     
  6. Förklara begreppen karma och reinkarnation.
     
  7. Förklara begreppen (en) buddha och nirvana.
     
  8. Hur kan man enligt Buddha nå upplysning?
     
  9. Sammanfatta buddhismens kärna (viktigaste delar).
     
  10. Vad utmärker mahayanabuddhism?
     
  11. Vad utmärker hinayanabuddhism?
     
  12. Förklara vad vajrayanabuddhism är och hur den tillämpas i Tibet.
     
  13. Vilken betydelse har munkar och nunnor för det buddhistiska samhället? Vad gör de och varför anses de vara viktiga?

 

Litteratur:
Niels C. Nielsen, Religions of the World, St. Martins Press, 1993
Heinz Bechert och Richard Gombrich, The world of Buddhism, Thames and Hudson Ltd, 1995
Damien Keown, Buddhism –  a Very Short Introduction, Oxford University Press, 1996
Görel Byström m.fl., Gudastyrd vardag – världsreligionerna i människors dagliga liv, Utbildningsförlaget Brevskolan, 1998
 

Text: Robert de Vries (red)
 

Kartor

En filosofi och religion

Buddhismen tillhör en av världsreligionerna men är i grunden en religion utan någon gud. I centrum för kulten står istället Buddha, den upplyste, som är en läromästare och förebild som visar hur buddhisten ska leva.

Bön, offer och tro på gudar är meningslöst enligt Buddha. Det är människan själv som har makten över sina handlingar och sitt liv.

Buddha levde för omkring 2500 år sedan i Indien. Att försöka likna honom och tillämpa hans lära är det väsentliga inom buddhismen.

Buddhas lära handlar om hur vi människor ska leva för att slippa återfödas till ett nytt liv fyllt av begär som enligt buddhismen ses som ett lidande (se nedan).

Uppdaterad: 19 april 2016

Annons

Podcast om Buddhismen

SO-rummet podcast icon
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-12-02

Julia, Kristoffer och Mattias diskuterar de fem världsreligionernas gudsuppfattning. Hur ser man på Gud inom de monoteistiska religionerna: judendomen, kristendomen och islam? Vilken gudsuppfattning råder inom hinduismen? Och tror man på gudar överhuvudtaget inom buddhismen?

Artiklar om Buddhismen

av:
Carsten Ryytty
2016-02-07
Matreglerna varierar inom de fem världsreligionerna. Kristendomen och buddhismen saknar i stort sett matregler. Flest bestämmelser gällande matvanor finns inom judendomen och islam...

Länkar om Buddhismen

Sortera efter:
          

Genomgång (8:04 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om Dalai Lama.

Spara som favorit
          

Tredje avsnittet (27:56 min) av Världens religioner - buddhism, med Christer Hedin, religionshistoriker.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:59 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om Buddha och buddhismens uppkomst och centrala tankar.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:43 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar kortfattat om högtider samt om levnadsregler för munkar och nunnor inom buddhismen.

Spara som favorit
          

Genomgång (7:44 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om buddhismens skrifter samt tre inriktningar inom buddhismen.

Spara som favorit
          

I podcasten "Det ska gudarna veta" kan du lyssna på ett avsnitt (47:17 min) om buddhismen. Hur skiljer sig egentligen anatman från atman? Är buddhismen en religion? Om inte, vad är det då? Podcasten görs av tre religionslärare från Göteborg: Julia Matsson (lärare i samhällskunskap och historia), Kristoffer Larsson (lärare i samhällskunskap och religionskunskap) och Mattias Axelsson (lärare i samhällskunskap, religionskunskap och historia).

Spara som favorit
          

Lättförståelig genomgång (29:25 min) där läraren Mattias Södergren berättar om buddhismen ur olika perspektiv. Här görs även en enkel jämförelse med hinduismen. Filmen passar bl.a. till mellanstadiet.

Spara som favorit
          

Genomgång (14:03 min) där SO-läraren Morgan Andersson gör en enkel jämförelse mellan hinduismen och buddhismen.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (4:01 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar om hur man ser på döden i de fem stora världsreligionerna.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (11:44 min) där religionsläraren Mattias Axelsson berättar om buddhismen och dess grunder.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (9:57 min) där läraren Mattias Axelsson berättar kort om människosynen inom buddhismen och hinduismen.

Spara som favorit
          

Genomgång (14:35 min) där gymnasieläraren Camilla Andersson sammanfattar hinduismens och buddhismens grunder.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:16 min) av SO-läraren Petra Stark som berättar om hur man en ser på gud inom hinduismen och buddhismen. För år 7-9.

Spara som favorit
          

En kort beskrivning (9:33 min) av hur buddhismen grundades. Presentationen är gjord av Jakob Björkengren, Ljungenskolan.

Spara som favorit
          

SO-läraren Perry B:s minikurs inkl. instuderingsfrågor om buddhismen. Inom buddhismen dyrkar man ingen Gud. Visserligen ansåg Buddha att det fanns gudar, men det är meningslöst att be och offra, eftersom ingen Gud lyssnar till bönerna. Varje människa kunde bestämma sitt eget öde genom att på egen hand befria sig från återfödelsen...

Kategorier:
Spara som favorit
          

På NE hittar du en användbar interaktiv översikt över världsreligionerna där du också kan se jämförelser. Klicka dig fram och jämför.

Spara som favorit
          

Överskådlig powerpoint-lektion (32:01 min) från SO-läraren David Geiser som tar upp centrala begrepp, historia, levnadsregler och riktningar inom buddhismen. Här görs även en jämförelse mellan hinduismen och buddhismen.

Spara som favorit
          
Bild:

Föreläsning (13:06 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar om buddhismens grunder. Filmen riktar sig till gymnasiet.

Spara som favorit
          

Hemföreläsning (6:20 min) där gymnasieläraren Katarina Lycken Rüter berättar kortfattat om buddhismens olika riktningar och dess likheter och skillnader. Genomgången riktar sig till elever på gymnasiet.

Spara som favorit
          

Läxhjälpsfilm (13:08) för högstadiet där SO-läraren Laila Westergren berättar om buddhismens huvuddrag. Filmen fokuserar på Buddas liv, den buddhistiska läran och buddhismens roll i samhället.

Spara som favorit

Sidor

Annons

Relaterade ämneskategorier

Om religion som fenomen, religionens ursprung och människors religiositet. Religion och religiositet har i alla tider hjälpt människan att tolka,...

Hinduismen är Indiens största religion och en av världsreligionerna. En central tanke är tron på reinkarnation och att de handlingar som utförs i...

Taoismen, eller daoismen, är en gammal kinesisk livsfilosofi som bär stora likheter med buddhismen.

Jainismen härstammar från 500-talet f.Kr i Indien och bär likheter med både buddhismen och hinduismen.

Shinto är Japans inhemska religion. Utmärkande för shintoismen är dess många ritualer och vördnad inför naturen.

Nya religiösa rörelser är ett begrepp som rymmer stor mångfald och variation. Gemensamt för samtliga nyreligiösa rörelser är att de skapar mening...

New Age är en strömning av idéer med inslag av teosofi, ekosofi och astrologi som förespråkar en holistisk världsbild med tonvikt på människans...

Enighetskyrkan, Moonrörelsen, grundades i Sydkorea 1954 av Sun Myung Moon. Rörelsen är inspirerad av kristendomen men betraktar Moon som Messias...