Bild:
Grottmålning från Lascauxgrottan i sydvästra Frankrike. Grottan var en betydande bosättningsplats under äldre stenåldern och smyckades med hundratals målningar och ristningar.
M

Människans förhistoria och stenåldern

Jorden bildades för ungefär 5 miljarder år sedan, men människoliknande varelser har bara existerat i några miljoner år.

Tidiga spår efter människoliknande varelser

Det var för nästan fyra miljoner år sedan i ett savannliknande landskap i östra Afrika. Över den glest trädbevuxna slätten höjde sig en vulkan. Sedan någon vecka tillbaka hade den mullrat hotfullt och släppt ifrån sig moln av aska som dalat ner över den omgivande terrängen. Torrtiden närmade sig sitt slut och himlen höll just på att klarna upp efter de första regnskurarna. Nu satte savannens djur sina spår i den fuktiga vulkanaskan.

Bland dem finns också några apliknande varelser - en hane, en hona och en liten unge som skuttade omkring vid deras sida. De gick upprätt på bakbenen. Solen brände snart deras fotspår till stenhårda avtryck som täcktes över av ny aska från vulkanen. På så vis kom avtrycken att bevaras för framtiden ända tills arkeologerna 1976 hittade dem i en uttorkad flodfåra.

Fotspåren vid Laetoli i Tanzania är ett av de fynd som berättar för oss om människans ursprung. Först efter en lång utvecklingsprocess framträdde människan som den varelse hon är idag.

Liksom alla andra djur har människosläktet (latin: homo) utvecklats gradvis i ett samspel med naturen. Våra äldsta förfäder som levde för omkring fem miljoner år sedan skilde sig från sina närmaste släktingar bland aporna genom sin upprätta gång. När händerna blev fria utvecklades finmotoriken, vilket bland annat gjorde det möjligt att använda redskap. Att kunna använda händerna till att t.ex. bruka redskap krävde både omtanke och uppfinningsrikedom. Detta påskyndade hjärnans utveckling bland de upprättgående människoliknande varelserna. Steg för steg ökade därefter hjärnans kapacitet.

Bild:
SO-rummet.se

Neandertalarnas liv var kort; få av dem blev fyrtio år gamla.

Neandertalmänniskan

Neandertalarna har fått sitt namn efter en fyndort i Neanderdalen i Tyskland där det första fossilet efter en rasen upptäcktes vid mitten av 1800-talet.

Neandertalmänniskan uppkom troligtvis för ca 300 000 år sedan och dog ut för omkring 30 000 år sedan. De levde över ett större område som sträckte sig över dagens Europa, Mellanöstern och västra Asien.

Modern forskning har visat att neandertalarna hade ungefär samma hjärnkapacitet som dagens människor. De levde i mindre stammar och var jägare och samlare.

Neandertalarna hade, till skillnad mot sina föregångare, större färdigheter i bruket av redskap. Vi vet inte så mycket om deras religiösa sedvänjor, men arkeologiska utgrävningar har visat att de begravde sina döda och utförde ritualer. Hur och varför neandertalarna dog ut är det ingen som riktigt vet. En teori som nyligen lagts fram är att neandertalarna egentligen aldrig dog ut. De "absorberades" istället av den moderna människan. Med det menas att de fortplantade sig med homo sapiens, men eftersom den moderna människan var mer talrik späddes neandertalarnas gener med tiden ut. Detta förklarar varför neandertalsmänniskan "försvann" och varför vi människor än idag bär på en del gener från neandertalarna. Den moderna människan är enligt den här teorin ett barn av tidigare människoarter där bl.a. neandertalarna ingår.

Homo sapiens

Homo sapiens, människosläktet som vi själva tillhör, vet vi emellertid mer om.

Homo sapiens, uppstod för ca 200 000 år sedan i Afrika och tros ha spridits över resten av världen med början för omkring 100 000 år sedan. Större delen av vår (homo sapiens) existens har vi tillbringat sida vid sida med andra typer av människovarelser som liknade oss i mångt och mycket, främst neandertalmänniskan (se ovan).

Homo sapiens skilde sig från sina föregångare främst genom att använda ett mer utvecklat språkbruk för att kommunicera. Ett mer utvecklat språkbruk gör det bland annat möjligt att föra fler erfarenheter vidare så att mängden av kunskaper och förmågor ökar med tiden. Ett avancerat språk gör det också möjligt att bilda en uppfattning om liv och död och om hur allting hänger samman. Det finns många kvarlevor som visar att homo sapiens tidigt funderade över existentiella frågor och att de utvecklade en egen religiös världsbild.

Vårt eget släktes förhistoria börjar med stenåldern

Homo sapiens utvecklades som nämnts tidigare i Afrika och spred sig sedan över hela världen. Till Europa kom vi för ungefär 40 000 år sedan och trängde efter hand undan neandertalarna.

Vår förhistoria kan sägas börja med stenåldern som är den längsta tidsåldern i människans existens. Den sträcker sig från det att människan lärde sig använda avancerade redskap (bl.a. av sten) för över hundratusen år sedan, fram tills att metaller började användas för omkring 5000 år sedan.

Stenåldern brukar i sin tur delas in i två perioder: äldre stenåldern och yngre stenåldern.

Äldre stenåldern (i Europa ca 40 000 - 10 000 f.Kr)

Under den äldre stenåldern (jägarstenåldern) levde människorna i mindre grupper eller stammar och livnärde sig som jägare och samlare. Små grupper har alltefter årstidernas gång rört sig mellan olika lokala platser i landskapet där man funnit föda. Männen var i regel ansvariga för jakten, medan kvinnornas ansvar i första hand var att ta hand om barnen och att samla in ätliga växter i den närmaste omgivningen. Redskapen som människorna använde tillverkades av trä, ben och sten, främst flinta.

Tillvaron styrdes helt och hållet av jakten på föda vilket gjorde att man levde ett kringflackande liv i bytesdjurens fotspår. Detta framgår tydligt i fornfynd och grottmålningar. Målningarna vittnar också om en religiös världsbild, starkt präglad av den djurvärld som utgjorde grundförutsättningen för människornas existens.

Den yngre stenåldern eller den s.k. bondestenåldern inleddes i samband med att människan började bli jordbrukare och bofasta för omkring 12 000 år sedan.

Viktiga begrepp

Arkeologi: Den vetenskap som sysslar med utgrävningar av gravar, boplatser och andra lämningar från förhistorisk och historisk tid.

Fossil: Förstenade rester av djur eller växter.

Homo sapiens: Artnamnet för den moderna människan. Namnet homo sapiens skapades av Carl von Linné. Utgrävningar har visat att den här typen av människor har funnits i minst 200 000 år. Vi själva tillhör arten homo sapiens.

Neandertalmänniska: Homo neandertalensis eller neandertalare, var en förhistorisk människovarelse med utbredning från och med cirka 350 000 år sedan i Europa och västra delarna av Asien. Utdöd i Europa för cirka 30 000 år sedan, döpt efter dalen Neandertal i Tyskland, där man fann det första fossilet efter en neandertalare år 1856.

Neolitiska revolutionen: Ett annat namn för jordbruksrevolutionen under yngre stenåldern för ca 12 000 år sedan då människan lärde sig odla och blev bofast.

Yngre stenåldern (ca 10 000 - 3000 f.Kr)

Den yngre stenåldern (bondestenåldern) inleddes för omkring 12 000 år sedan då folk i Mellanöstern började odla grödor (olika ätbara växter) av olika slag och hålla sig med tama djur. Människan blev därmed bofast och kunde ordna tillvaron på ett effektivare sätt. Det blev nu möjligt att försörja en större befolkning varefter de första byarna växte fram.

Men övergången till jordbruk medförde också att människorna fick arbeta hårdare och leva mer tätt tillsammans. Därmed blev de mera utsatta för sjukdomar.

Som bofasta växte välståndet och det började så småningom uppstå en skillnad mellan de som var fattiga och de som var rika.

Utvecklingen från jägar- och samlarsamhället till jordbrukssamhället innebar en enorm omställning och förbättring av människans levnadsvillkor. Händelsen kallas därför ofta för jordbruksrevolutionen eller den neolitiska revolutionen.

Nordens stenålder

En stor del av stenåldern utspelades under den senaste istiden då Norden var täckt av inlandsis. Nordens stenålder följer därför inte samma tidsindelning som stenåldern i resten av världen eftersom människor inte vandrade upp i Norden förrän isarna började smälta för omkring 12 000 år sedan.

De första jägarna som invandrade till Norden livnärde sig främst på renhjordarna som strövade omkring på tundran söder om isranden. Men med tiden blev klimatet varmare och landet täcktes av lövskogar med vildsvin och hjortar som människorna jagade. Vid sidan av jakt grundade de sin försörjning på vad växter och hav eller sjö kunde ge, t.ex. frukt, bär, svamp, fisk, skaldjur och sälkött.

Liksom andra jägar- och samlarfolk rörde sig nordborna över stora områden. Befolkningen var gles. I Skåne levde vid den här tiden förmodligen bara omkring 400 personer.

Pojke i tioårsåldern under yngre delen av stenåldern. Lägg märke till boskapen i bakgrunden. Del av en målning gjord av Horthy Béla (1869-1943).

I södra Skandinavien började man odla jorden för 5000 eller 6000 år sedan. Förutom det karga klimatet, tog det dessutom lång tid för nya idéer och sedvänjor att spridas upp till Norden från de mer bördiga och folkrikare delarna runt Mellanöstern och Asien där jordbruket först uppstod.

Kunskapen om sädesslagen, tamdjuren och hur man skulle gå till väga fick nordborna främst genom kontakter med andra folk. Länge var jordbruket bara en bisyssla till jakten, fisket och insamlandet av vegetabilier, men efter hand fick det större betydelse.

Man brukar säga att Nordens äldre stenålder varade från att människor vandrade upp hit för omkring 12 000 år sedan, fram till att folk började använda jordbruk och blev bofasta för bortåt 5000 till 6000 år sedan. Därefter inträdde den yngre stenåldern i Norden som varade i ungefär 3000 år fram tills att metaller togs i bruk, omkring 1800 f.Kr då bronsåldern börjar.

Lätta fakta om neandertalmänniskan

Visste du att:

  • År 1856 fann arkeologer benfynd i Neanderdalen, strax utanför den tyska staden Düsseldorf, som kom från en typ av förhistorisk människa som levde i Europa för mellan 40 000 och 200 000 år sedan. De kallas neandertalmänniskor, eller neandertalare, efter den första fyndplatsen. Nu har man funnit rester av dessa människor på ytterligare ett 30-tal platser i Europa, Afrika och Asien.
  • Neandertalaren är inte en föregångare till vår tids människa. Hon är snarare att betrakta som ett sidoskott på det stamträd från vilket människan vuxit fram.
  • Neandertalarna var enormt muskulösa, hade breda axlar, kraftig nacke och med korta armar och ben. De var tio centimeter kortare än dagens européer, men vägde ändå ca 100 kg. Deras panna var längre än vår, deras ögonbryn mer markerade och deras huvud mer långsmalt. I den framskjutna munnen fanns stora tänder. Vi hade förmodligen inte tyckt att de var vackra idag, enligt dagens skönhetsideal. Med sin kraftiga kroppsbyggnad var denna människotyp idealiskt rustad för att stå emot det hårda istidsklimatet.
  • Neandertalarna levde i små grupper som bestod av flera familjer. De var ett vandrande folk som levde på den vidsträckta tundran i Asien och Europa, söder om de stora ismassorna. På den tiden var folktätheten låg och i Centraleuropa levde kanske så lite som ett par tusen neandertalare.
  • Neandertalarna var jägare och levde samtidigt med mammuten, den sabeltandade tigern och grottbjörnar som kunde bli 2,75 meter från nos till svans. De var skickliga jägare och deras vapen var vassa skarpslipade stenar och spjut. Däremot tycks de inte haft vare sig yxor eller pilbågar.
  • Tidigare ansåg man att neandertalaren var dummare än homo sapiens, den människotyp vi härstammar från, på grund av neandertalarnas utseende. Nu vet man att neandertalaren hade lika stor hjärnvolym som nutida människor, men den var annorlunda formad. Fynd av tungben och formen hos deras svalg tyder på att de kunde frambringa vissa ljud, men inte lika många som vi och våra förfäder. Forskarna anser att deras talförmåga inte var speciellt god, men de kunde frambringa vokaler och ett begränsat antal konsonanter.
  • Man vet att neandertalarna tog hand om de handikappade i sin närhet. Skelett visar att många handikappade har levt länge och tycks ha blivit väl omhändertagna. De begravde också sina döda. Det är ett tecken på att de kan ha haft någon form av religiösa tankar om ett liv efter döden.
  • Rester av neandertalare har visat att de blev vuxna vid en lägre ålder än moderna människor. De blev inte gamla, 30 till 40 år var en hög ålder. Våra förfäder som mötte neandertalarna blev äldre och hade en lägre barndödlighet.
  • För ca 40 000 år sedan mötte neandertalarna våra egna förfäder. Då hade neandertalarna varit ensamma i Europa under nästan 200 000 år. Förmodligen förekom det sexuella kontakter mellan grupperna. Denna teori stöds av ett fynd i Portugal: ett barnskelett som bär tydliga tecken på att vara en korsning. Om denna teori håller, betyder det att vi allihop går omkring med en aning neandertalare i oss.
  • Neandertalarnas öde är lite av en gåta. De försvann plötsligt för ca 30 000 år sedan. Försvinnandet sammanfaller med den moderna människans ankomst. Det finns flera teorier om varför de försvann. Kanske slog jakten fel när mammutarna dog ut i det allt varmare klimatet. En annan teori är att våra förfäder utrotade de muskulösa men fredliga neandertalarna.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hjärnan hos en människa är mer utvecklad än hos andra djur. Varför?
     
  2. Homo sapiens skilde sig från sina föregångare främst genom sin talang att använda sig av språket. Förklara kortfattat på vilket sätt språket har bidragit till människans utveckling.
     
  3. Varför kallas epoken för stenåldern?
     
  4. Stenåldern delas vanligtvis in i två perioder - den äldre stenåldern (ca 40 000-10 000 f.Kr) och den yngre stenåldern (ca 10 000-3000 f.Kr). Anledningen till att man valt den tidsindelningen är att det inträffade något mycket viktigt i människans utveckling för omkring 12 000 år sedan. Vad hände då och på vilket sätt förändrades livet för dessa människor jämfört med deras förfäders liv?
     
  5. Hur gick det till när de första människorna kom till Norden?
     
  6. Neandertalarna var mycket lika oss, men vi skilde oss också åt på flera sätt. Gör en kort jämförelse och beskriv några likheter och skillnader.
     
  7. Det finns många olika teorier om varför neandertalarna försvann, men ingen vet helt säkert vad det berodde på. Varför tror du att neandertalarna dog ut?

Ta reda på:

  1. Hur såg Norden ut på istiden?
     
  2. Vad är kol 14-metoden?

Diskutera:

  1. Nämn några viktiga ord och meningar som de första talande människorna borde ha använt i sitt språk.
     
  2. Ett viktigt steg i människans utveckling var när hon lärde sig handskas med elden. Varför?
     
  3. Hur kan man veta hur människorna levde på stenåldern?
     
  4. Hur förändrade jordbruket människornas levnadssätt?
     
  5. Varför tog det längre tid för jordbruket att nå Norden än övriga Europa?
     
  6. Evolutionen (utvecklingen) av oss människor har pågått i miljontals år. Jämför vårt sätt att leva (livsstil) under stenåldern (som varade i flera hundra tusen år) och idag (på 2000-talet). Försök hitta fördelar och nackdelar med vår livsföring då och nu. Är vi t.ex. skapade till att sitta framför en digital skärm hela dagen?
     
  7. Evolutionen av oss människor - och alla andra arter - kommer fortsätta så länge vi finns på jorden. Resonera kring hur framtidens människor kommer utvecklas. Vilka fysiska och psykiska egenskaper hos människan blir sämre och vilka blir bättre? Motivera.

 

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världshistoria, Natur och Kultur, 1995
Bergström m.fl., Alla tiders historia, Gleerups, 1995
Bo Huldt, Bra böckers världshistoria Bd 1, Bra Böcker, 2001
Harald Gustafsson, Nordens Historia, Studentlitteratur, 2007


Text: Robert de Vries (red.) och Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums Gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.

Lätta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
 

Kartor

Jorden bildades för ungefär 5 miljarder år sedan, men människoliknande varelser har bara existerat i några miljoner år.

Tidiga spår efter människoliknande varelser

Det var för nästan fyra miljoner år sedan i ett savannliknande landskap i östra Afrika. Över den glest trädbevuxna slätten höjde sig en vulkan. Sedan någon vecka tillbaka hade den mullrat hotfullt och släppt ifrån sig moln av aska som dalat ner över den omgivande terrängen. Torrtiden närmade sig sitt slut och himlen höll just på att klarna upp efter de första regnskurarna. Nu satte savannens djur sina spår i den fuktiga vulkanaskan.

Bland dem finns också några apliknande varelser - en hane, en hona och en liten unge som skuttade omkring vid deras sida. De gick upprätt på bakbenen. Solen brände snart deras fotspår till stenhårda avtryck som täcktes över av ny aska från vulkanen. På så vis kom avtrycken att bevaras för framtiden ända tills arkeologerna 1976 hittade dem i en uttorkad flodfåra.

Uppdaterad: 31 oktober 2016

Annons

Artiklar om Människans förhistoria och stenåldern

L
Hans Thorbjörnsson
2016-07-24
Homo sapiens - den moderna människan - uppkom för omkring 200 000 år sedan i Afrika. När de första moderna människorna lämnade Afrika för cirka 70 000 år sedan, vandrade de mot nya och okända...
L
Hans Thorbjörnsson
2016-02-17
Forntiden brukar vi kalla den långa period som omfattar stenåldern, bronsåldern och järnåldern. Det är tiden från de första människornas ankomst till Sverige ca 10 000 f.Kr. fram till slutet av...
L
Carsten Ryytty
2014-02-18
Om cirka 5000 år bildas ett tusen meter tjockt istäcke i den skandinaviska fjällkedjan. Det är starten på en ny istid som kommer att drabba Sverige hårt. När istäcket är som störst når det långt...
L
Hans Thorbjörnsson
2014-01-30
I Europa och västra Asien levde en art av den upprättgående människan kvar länge. Vi kallar dessa människor neandertalare efter orten Neanderthal i Tyskland, där de första fynden av dem gjordes...
L
Hans Thorbjörnsson
2014-01-24
År 1994 hittade forskare från USA, Japan, Etiopien och Storbritannien benbitar av en förmänniska, en hominid, som levde i Etiopien för 4,4 miljoner år sedan. Ardi kallas hon, var cirka 120 cm...

Länkar om Människans förhistoria och stenåldern

Sortera efter:
          

Webbföreläsning (9:57 min) där NO-läraren Andreas Sandqvist berättar om människans utveckling och förhistoria.

Spara som favorit
          

Lättförståelig genomgång (12:30 min) där läraren Mattias Södergren berättar kortfattat om stenåldern, bronsåldern och järnåldern. Filmen fokuserar på periodens kvarlevor och källor. Vilka spår finns kvar från perioderna? Filmen passar bl.a. till mellanstadiet.

Spara som favorit
          

I det här avsnittet (43:32 min) om stenåldern behandlas tiden 13 000–1800 f.Kr, alltså från istidens slut till brytningen mellan sten- och bronsålder. Sveriges historia är en svensk dokumentärserie i 12 delar som visades under våren 2010 och hösten 2011 (6 delar per omgång) på TV4 och är producerad av bolaget Svea Television. Målet med serien är att ge en ny bild av Sveriges historia baserad på aktuell forskning. Programledare är Dick Harrison och Martin Timell.

Spara som favorit
          

På gymnasieläraren Björn Westerströms webbsida kan du läsa om människans förhistoria och om forntiden. Här berättas bl.a. om stenåldern och flodkulturen i Egypten.

Spara som favorit
          

Genomgång (14:44 min) om de första människorna i Afrika. Här berättas bl.a. om människans utveckling, uppfinningar, ekonomi och könsroller, . Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran". 

Spara som favorit
          

Genomgång (14:57 min) om jägarstenåldern och utvandringen från Afrika till resten av världen. Här berättas bl.a. om jakt, neandertalarna och konst. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran". 

Spara som favorit
          

Genomgång (14:56 min) om jägarstenåldern och övergången till bondestenåldern. Här berättas bl.a. om matvanor, bagravningsseder, senaste istiden, klimatförändringar och jordbruk. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (14:53 min) om den s.k. jordbruksrevolutionen - när människan blev bofast. Här berättas bl.a. om nya matvanor, religion, byar blir städer, hantverk, yrken och den nya användningen av metaller. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran". 

Spara som favorit
          

Genomgång (13:45 min) av instuderingsfrågor (inkl svar) gällande arbetsområdet "stenålder och flodkulturer". Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

  1. Hur levde de första människorna?
  2. Vad hade människorna som gav dem "herravälde" över hela jorden?
  3. Varför uppstod jordbruket, och varför "uppfanns" det på olika håll i världen oberoende av varandra?
  4. Hur förändrades människornas liv i och med jordbruket?
  5. Förklara sambandet mellan överskott och urbanisering (man flyttar till byar och städer) och specialisering (uppkomsten av olika yrken).
Spara som favorit
          

En introduktion till när människan lärde sig odla jorden och hålla boskap. Kallas även för den första jordbruksrevolutionen. Videoklippet är gjort av David Orkan Cetinkaya - Utbildad lärare för högstadiet och gymnasiet med inriktning historia och samhällskunskap.

Spara som favorit
          

Lättförståelig genomgång (4:30 min) som handlar om istiden och de spår som isen lämnat efter sig i naturen. Filmen är gjord av några lärare på Bollebygdskolan och riktar sig främst till de yngre barnen.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (16:34 min) som riktar sig till mellanstadiet där läraren Jonas Kallberg berättar om stenåldern i Norden.

Spara som favorit
          

Bildspel (10:03 min) om hur människor bodde och levde under äldre stenåldern, första delen. Producerad av Pogo Pedagog 1969.

Spara som favorit
          

Bildspel (10:13 min) om hur människorna bodde och levde under yngre stenåldern, andra delen. Producerad av Pogo Pedagog 1969.

Spara som favorit
          

Bildspel (15:00 min) om istiden i form av en resa med fantasins jetplan hundratusentals år tillbaka i tiden. Eleverna får också besöka perioden före nedisningen och lära känna det rika växt och djurlivet. Producerad av Pogo Pedagog 1971. Bildspelen riktar sig främst till barn på mellanstadiet.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (28:33 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om jordbruksrevolutionen då människan blev bofast och började odla jorden och ha boskap.

Spara som favorit
          

Läxhjälpsfilm (4:57 min) där det berättas kortfattat om livet på stenåldern i Norden. Den första perioden av forntiden kallas för stenåldern. Och den varade väldigt länge. Ungefär från det att isen började smälta i Norden och cirka och cirka 10 000 år framåt. Man har hittat många verktyg och föremål från stenåldern och de flesta av dem är gjorda av sten och därför fick hela den här perioden heta stenåldern... Materialet presenteras av Studi.se

Spara som favorit
          

Presentation (13:16 min) där läraren Björn Westerström berättar om neolitiska revolutionen då människan blev bofast och jordbrukare.

Spara som favorit
          

Faktasida på Historiska museets webbsida där du kan läsa om stenåldern. Sidan finns även i en sammanfattad och lättläst version.

Spara som favorit
          

Avsnitt på Joakim Wendells hemsida Historia 2 där du kan läsa om människosläktets utveckling och stenåldern. De första klart urskiljbara människorna, homo erectus, uppkom i östra Afrika för cirka 2 miljoner år sedan. Homo erectus skilde sig från sina släktingar, gorillor och schimpanser, genom att hon gick på två ben...

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Arkeologi är den vetenskap som utforskar människans äldsta kulturer. Här berättas också om marinarkeologi som är arkeologi under vattnet på sjö-...

Tidiga civilisationer och imperier från forntiden till slutet av antiken (3000 f.Kr - 500 e.Kr).

Samlingar med historiska kartor och statistik för historieämnet. Historiska kartor och statistik ger en snabb överblick av historiska skeenden och...

Program och dokumentärer (film och radio) som handlar om historia.