Historia
Historia bygger på individuella tolkningar av det förflutna. En person som skapar historia måste göra ett urval bland tillgängliga källor och bestämma själv vad som är viktigt att återberätta. Det är därför viktigt att vara källkritisk.

Historia

Historien påverkar vår uppfattning av samtiden och våra perspektiv på framtiden. Människor har därför i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Kunskaper i historia ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Ordet historia har egentligen en dubbel betydelse. De flesta skulle antagligen säga att historia är samma sak som det förflutna – alltså det som hänt. Men det förflutna består av alldeles för mycket för att kunna behandlas överhuvudtaget.

Det förflutna - det som har hänt genom tiderna fram till nuet - innefattar alla människors liv och leverne fram tills idag. Man kan därför säga att det förflutna täcker allt som ägt rum, inklusive alla människors upplevelser och syn på sin omvärld. Ingen kan emellertid se och minnas allt och ingen anser nog heller att allt är värt att se och minnas. Historia är alltså inte samma sak som det förflutna. Något förenklat kan man istället säga att historia bygger på händelser i förfluten tid och på utforskningen av dessa händelser.

Historieämnet grundar sig på skrifliga källor

Historieämnet grundar sig på den tid i människans historia för vilken det finns skriftliga källor bevarade. Tiden dessförinnan brukar benämnas förhistorisk och utforskas av arkeologer. Vid sidan av användandet av skriftliga källor, hämtar modern historieforskning också stöd från en rad andra vetenskapliga grenar för att kunna komma så nära ”den verkliga historien” som möjligt.

Begreppet historia omfattar i dess vidaste mening allt som lämnat tydbara spår efter sig i det förflutna. De historiska spåren kallas för historiens källor. Man brukar skilja på två olika typer av källor: kvarlevor och berättelser.

Med kvarlevor menas allt det som innefattar materiella lämningar från gångna tider. Med berättelser avses det som finns nedtecknat med skrift. De skriftliga källorna räknas nästan alltid som de viktigaste. Historisk tid är därför ett samlingsbegrepp för den tid från vilken det finns skriftliga källor bevarade.

Historia är alltid någon annans tolkning av det förflutna

Historia bör tolkas som en berättelse om det förflutna. Det innebär att historia alltid är bearbetad av någon som har tolkat det förflutna på sitt sätt med hjälp av egna erfarenheter eller andras nedtecknade skildringar. Denne person, låt oss säga historikern, har anlagt ett perspektiv på det som hänt och själv valt ut vad som är viktigt att få med. Därefter har han eller hon funderat över sammanhangen och sedan pusslat ihop det hela. Det är därför viktigt att alltid ha ett källkritiskt förhållningssätt till historieämnet. Detta gäller både om man själv skriver historia eller tar del av någon annans historiska forskning.

Historia kan liknas vid vårt kollektiva minne av det förflutna. Men historia skulle å andra sidan lika gärna kunna ses som vår kollektiva glömska, om man beaktar allt det i vårt förflutna som inte har fått någon nedtecknad historia.

Historia om allt för alla

Historia är nästan alltid skriven för en större publik och handlar därför i allmänhet om sådant som många människor anser vara intressant. Men historieämnet är nuförtiden bredare och djupare än vad det någonsin har varit. Idag finns alla sorters historia att tillgå.

Historia skrivs numera om allt och alla – för alla. Man kan idag, till skillnad mot för några decennier sedan, hitta all möjlig historia. SO-rummets historiekategorier utgör bra exempel på det. Huvuddelen av materialet fokuserar dock på Europas historia eftersom det berör oss mest.

Under de översta flikarna i historiemenyn hittar du material som främst behandlar historiska huvuddrag, tidstypiska särdrag och viktiga händelser från stenåldern till nutid. Men under fliken Historiska teman hittar du massor av annan historia.


Litteratur:
Keith Jenkins, Re-thinking History, Routledge, 1999
Richard J. Evans, In Defense of History, Norton & Company, 1999
Sven Lilja, Historia i tiden, Studentlitteratur, 1989
Del ur Lgr 11: Kursplan i historia i grundskolan

Text: Robert de Vries (red.)


Exempel på bedömningsgrunder inom historieämnet

I den här filmen (9:57 min) förklarar och förtydligar gymnasieläraren Mattias Stadler de kriterier som elever kan bedömas efter i en jämförande uppgift kring historiska epoker.

 

Kartor

Animerad karta (5:23 min) där du ges en överblick över världshistoriens viktigaste riken och imperier under 5000 år.


 

Historien påverkar vår uppfattning av samtiden och våra perspektiv på framtiden. Människor har därför i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Kunskaper i historia ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Ordet historia har egentligen en dubbel betydelse. De flesta skulle antagligen säga att historia är samma sak som det förflutna – alltså det som hänt. Men det förflutna består av alldeles för mycket för att kunna behandlas överhuvudtaget.

Det förflutna - det som har hänt genom

24 maj 2014

ANNONS

Underkategorier till Historia

Människans förhistoria och stenåldern
Människans förhistoria och stenåldern

Människans allra tidigaste historia. Stenåldern brukar delas in i två perioder: äldre stenåldern (ca 40 000-10 000 f.Kr) och yngre stenåldern (ca 10 000-3000 f.Kr).

Forntiden och antiken
Forntiden och antiken (9)

Tidiga civilisationer och imperier från forntiden till slutet av antiken (3000 f.Kr - 500 e.Kr).

Medeltiden
Medeltiden (15)

Medeltiden (500-1500) var en händelserik period då en europeisk kultur framträdde med kristendomen som enande faktor.

Nya tiden
Nya tiden (16)

Den nya tiden, ibland kallad tidigmodern tid (1500-1776), inkluderar flera epokgörande händelser som gjorde världen större.

Det långa 1800-talet
Det långa 1800-talet (16)

Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades.

Det korta 1900-talet
Det korta 1900-talet (12)

Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av bakomliggande ideologiska drivkrafter.

Historiska teman
Historiska teman (20)

Historia indelad i olika ämnen. Här finns intressant historia för alla smaker.

Världens länder - historia
Världens länder - historia (7)

Intressant och spännande historia som handlar om världsdelarna och världens länder. Välj en världsdel så visas länderna som hör till den.

Historiska kartor och statistik
Historiska kartor och statistik

Samlingar med historiska kartor och statistik för historieämnet. Historiska kartor och statistik ger en snabb överblick av historiska skeenden och fenomen.

Film- och radioarkiv
Film- och radioarkiv

Program och dokumentärer (film och radio) som handlar om historia.

Historieforskning och historiesyn
Historieforskning och historiesyn

Historievetenskap handlar om historieämnets vetenskapliga och källkritiska bakgrund och de metoder som används för att framställa och betrakta historia. Det finns bl.a. olika sätt att se på historien och framställa den för andra.

Arkeologi
Arkeologi

Arkeologi är den vetenskap som utforskar människans äldsta kulturer. Här berättas också om marinarkeologi som är arkeologi under vattnet på sjö- och havsbottnar.

Okategoriserad historia
Okategoriserad historia

Material med innehåll som inte passar in någon annanstans.

ANNONS

Prenumerera på innehåll

Om SO-rummet

SO-rummet är en gratis digital lärresurs och Sveriges mest välsorterade länkbibliotek för skolans samhällsorienterade ämnen: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.
 
Webbplatsen ger dig snabb och enkel tillgång till ämnestexter och SO-länkar som kan användas i undervisningen och skolarbeten. Länksamlingen hänvisar endast till granskade artiklar och webbsidor på svenska.
 
SO-rummet riktar sig främst till elever och lärare på högstadiet och gymnasiet, men även till högskole- och universitetsstuderande samt alla andra som är intresserade av de fyra SO-ämnena.

Syftet med SO-rummet är att förenkla arbetet i skolan för elever och lärare, dels genom SO-rummets egna faktatexter kring olika ämnen, dels genom att samla merparten av alla bra och fria SO-resurser som finns utspridda på Internet på ett och samma ställe. Målet med sajten är skapa inspiration, öka intresset och öka kunskaperna inom SO-ämnena.

Läs om vilka som står bakom webbplatsen >>

Hur man använder SO-rummet

Webbplatsen innehåller massor med material och nästan sextusen länkar som är fördelade efter olika teman i hundratals kategorier, allt inom ramarna för de fyra SO-ämnena: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.
 
Om du behöver hjälp med att hitta material eller orientera dig på webbplatsen så kan du läsa om hur man hittar på SO-rummet. Här finns all hjälp du behöver samt beskrivningar av webbplatsens funktioner och uppbyggnad.

 

Användning av material

För bildmaterialet på SO-rummet gäller i allmänhet olika typer av licenser. Många av bilderna är upphovsrättsskyddade medan andra har Creative Commons-licenser eller andra liknande licenser. Några av bilderna är helt fria att använda. Om du vill bruka en bild i eget syfte, så måste du själv ta reda på om bilden är fri att använda eller vilka villkor som gäller. Detta gör du genom att klicka på bildlänken som finns under de flesta bilderna. Om en bildlänk saknas är bilden i regel upphovsrättsskyddad och kan inte användas utanför SO-rummet.

SO-rummet ansvarar inte för andras användning av webbplatsens material. Om du är upphovsrättsinnehavare och anser att SO-rummets användning av ditt material bryter mot upphovsrätten och bör plockas bort, så är du välkommen att meddela oss så att vi kan ta bort materialet.

Vi vill gärna att SO-rummet används som kunskapskälla, till exempel av elever och lärare i skolundervisningen. Det är därför fritt fram att använda webbplatsen som grund eller underlag för skolarbete. SO-rummets texter* får skrivas ut och användas i skolan och för privat bruk, men uppge alltid källa! Det måste framgå tydligt vem som skrivit texten och varifrån materialet kommer (inkl. länk/ar). Vi tycker så klart att det är kul om texterna kommer till så stor användning som möjligt så länge nyttjandet inte missbrukas. Kontakta oss om du har frågor.

*För användning av texterna i avsnitten om Världens länder (hi, ge och sh) hänvisar vi till Landguiden som drivs av Utrikespolitiska institutet.