Industrialiseringen har också haft stora sociala och politiska konsekvenser i form av ökade klasskillnader, tillkomsten av en stor arbetarklass och uppkomsten av den socialistiska ideologin som har varit av stor betydelse för den världspolitiska utvecklingen under 1900-talet.
ANNONS
ANNONS
En befolkningsexplosion
Sedan den industriella revolutionen har världens folkmängd ökat som aldrig förr. År 1700 fanns det ca 700 miljoner människor i världen. År 1800 var det 950 miljoner. År 1900 hade antalet nästan fördubblats till 1,6 miljarder. Och år 2000 hade den siffran nästan fyrfaldigats till 6 miljarder. Idag 2024 är vi över 8 miljarder människor [Worldometer].
Bild: Wikimedia Commons Befolkningskurva som visar befolkningstillväxten på jorden de senaste 12 000 åren, från ca 10 000 f.Kr (jordbruksrevolutionen) fram till år 2000. Lägg märke till den stora befolkningsökningen som inleddes under 1800-talet i samband med att industrialiseringen spreds över stora delar av världen.
Klassamhället förändras
Samhället förändrades också politiskt och socialt. Kungamakten minskades successivt genom hela perioden, samtidigt som adeln och prästerna, som tidigare utgjort den gamla överklassen, förlorade alla sina privilegier (förmåner). Industrisamhällets nya maktelit utgjordes istället av förmögna företagare och handelsmän.
Under 1800-talet växte också en borgerlig medelklass fram i Europa och USA vars kultur och bildningsideal satte sin prägel på samhället.
Samtidigt medförde industrialiseringen att en arbetarklass uppstod som ökade i storlek i takt med att folk flyttade från landsbygden till industrierna i städerna. Arbetarklassens levnadsförhållanden var ofta eländiga och präglades av fattigdom, trångboddhet, dålig arbetsmiljö, långa arbetstider och barnarbete. Arbetarna kände sig därför utnyttjade vilket ledde till klassmotsättningar där arbetarna ställdes mot fabriksägarna.
Arbetarnas livsvillkor förbättrades först under andra halvan av 1800-talet i samband med arbetarrörelsens och fackföreningarnas tillkomst. Arbetarna blev då bättre organiserade och fick mer att säga till om.
Socialismens framväxt
1848 publicerade Karl Marx och Friedrich Engels boken Kommunistiska manifestet. Där manades arbetarklassen att ta makten. Efterhand delades arbetarklassen i två grupper, de som ville ta makten med våld och de som menade att det kunde ske med demokratiska metoder.
I en rad länder växte partier fram som valde den fredliga vägen, exempelvis Socialdemokraterna som bildades 1889 i Sverige. 1920 blev Hjalmar Branting Sveriges förste socialdemokratiska statsminister.
I andra länder ledde arbetarklassens krav till revolution, bland annat i Ryssland 1917.
ANNONS
ANNONS
Industrialiseringen höjde folks levnadsstandard
Industrialiseringen av samhället ledde också till att samhällets ekonomiska uppbyggnad förändrades. I det gamla bondesamhället hade folk livnärt sig på att själva framställa det mesta av vad som behövdes för att överleva. Men i takt med industrins utveckling övergick samhällsekonomin i allt större omfattning från naturahushållning till lönearbete och penningekonomi (som vi har idag).
Masstillverkningen inom industrin gjorde så att varorna blev billigare och lättare att tillgå än tidigare. Folk kunde nu köpa mer och bättre kläder vilket med tiden bidrog till att minska de synliga skillnaderna mellan samhällsklasserna.
Bättre hygien bidrog till kraftig befolkningsökning
Jordbrukets förbättring och industrialismen gjorde så att Europa genomgick en väldig befolkningstillväxt under 1800-talet. Andra bidragande orsaker till folkökningen var förbättrad hygien och sjukvård. Tvålen slog igenom under perioden och inom textilindustrin tillverkades kläder av bomull som var lätta att tvätta. Bomullskläderna var dessutom billiga att köpa vilket ledde till att folk kunde byta kläder oftare än tidigare. Därtill blev det vanligt i städerna att bygga med tegel och lägga tak av skiffer som minskade ohyran och spridandet av sjukdomar.
Förbättringar inom sjukvård, vatten, avlopp och annan infrastruktur bidrog också till att öka folkhälsan under periodens senare del.
Ökad statlig kontroll
Under 1800-talet ökade statens makt och kontroll i samhället. Det tidigare ståndssamhället hade baserats på folklig lydnad inför kungen, adeln och kyrkan vars vilja var lag. Men industrialismen och nya liberala politiska idéer hade förändrat samhället i grunden och minskat de gamla myndigheternas inflytande och tillsyn av folket. Dessutom hade industrialiseringen gjort att skillnaderna mellan fattiga och rika hade ökat.
Den växande fattigdomen skapade ökad oro och kriminalitet i samhället. Under 1800-talet infördes därför många nya lagar och förordningar som gjorde det lättare för makthavarna att kontrollera medborgarna. Det var nu som det moderna polisväsendet växte fram. Folket kunde också fostras via utbildning vilket ledde till att det blev vanligt att gå i skola.
Staten började ta ansvar för befolkningen
Med den ökade kontrollen följde också ett större statligt ansvar. Runt om i Europa diskuterades hur de sociala problemen i samhället skulle lösas och hur klassmotsättningarna skulle kunna minskas. Under slutet av perioden gjorde staten till sin plikt genom att förbättra samhället. Därigenom knöts också arbetarklassen närmare den bestående samhällsordningen. Men det var först en bit in på 1900-talet, då allmän rösträtt infördes runt om i Europa, som de stora sociala förändringarna i samhället ägde rum.
För hundra år sedan beslutade riksdagen att införa allmän och lika rösträtt. Hur gick det till när Sverige blev en demokrati? Vilken roll vill du spela i folkstyrets framtid?
Materialet ger en bild av hur dagens arbetsmarknad fungerar, vad man ska tänka på som arbetstagare och förklarar saker som den svenska modellen och hur lön sätts. En ökad förståelse för samtiden ges också genom en historisk beskrivning och en internationell utblick. Till textmaterialet finns även fyra kortfilmer.
Syftet med det här materialet är att erbjuda fördjupande uppgifter i samhällsfrågor kopplade till arbetsliv och arbetsmarknad. Det handlar till exempel om hur den svenska välfärden vuxit fram, hur jämställd den svenska arbetsmarknaden är med mera.
De senaste årtiondena har olyckor på jobbet som leder till att människor dör minskat kraftigt. Det beror på att arbetsplatserna har blivit säkrare för anställda, men också på att jobbens karaktär har förändrats. De tunga och farliga jobben i ojusterat bullriga dammiga fabriker finns inte längre i Sverige, även om det på vissa delar av arbetsmarknaden fortfarande finns yrken och arbetsplatser där det förekommer många olyckor. I många delar av världen liknar arbetsmiljön den vi hade i Sverige i början av 1900-talet...
Vid början av 1700-talet hade Sverige 1,8 miljoner invånare och 200 år senare kring sekelskiftet 1900 närmare 5,5 miljoner. Till att börja med fick befolkningsökningen störst betydelse på landsbygden. Bara en tiondel av svenskarna bodde 1820 i städer. Andelen 1865 var en sjundedel, 1910 en fjärdedel. De svenska städerna var länge obetydliga. År 1810 var bara Stockholm (66 000 invånare) något av en stad i europeiskt perspektiv. Göteborg hade 14 300, Karlskrona 10 600 och Malmö 5 800 invånare. År 1870 hade Stockholms befolkning fördubblats (136 000), Göteborgs (56 300) och Malmös fyrdubblats (25 600)...
Del 2 av 3 i en artikelserie och fördjupning om marxismen som livsåskådning. I den här artikeln kan du läsa om marxismens samhällssyn. En grundtanke i marxismen är att varje samhälle ska förstås i sitt historiska sammanhang. För att kunna råda bot på människans alienation, måste man förstå vilka lagar som driver historien framåt och kunna tillämpa sina insikter på det samhället man lever i...
För ungefär 150 år sedan bestämde arbetsgivarna i stort sett allting på arbetsplatserna i Sverige. Om någon blev dåligt behandlad på sin arbetsplats fanns det ingen att vända sig till. Men genom gemensam organisering lyckades arbetarna vända maktfördelningen. I den här artikeln kan du läsa om framväxten av den svenska modellen. Vad hände på vägen och hur arbetar fackförbunden idag?
I början av 1800-talet utbröt ett stort uppror i textilbältet i mellersta England. Detta uppror var dock av ett helt annan slag än tidigare uppror. Det var ett krig mot maskinerna! Upproret leddes av yrkesskickliga hantverkare inom textilbranschen som kallades ludditer. Ludditerna var en samhällsrörelse bland engelska arbetare som protesterade mot den industriella revolutionens samhällsförändringar. Protesterna uttrycktes ofta genom att förstöra textilmaskiner eftersom de tog ifrån dem deras yrkesstolthet och gjorde dem överflödiga på arbetsmarknaden. Resningen startade i Nottingham 1811 och spred sig snabbt över landet...
I slutet av 1800-talet hade kungens makt försvagats. Mer makt låg hos riksdagen, och ståndssamhället var nu historia. Kvinnorna hade fått något större friheter. Men den största frågan väntade fortfarande på sin lösning. Det handlade om kampen för lika rösträtt och valbarhet för alla vuxna svenskar...
Avsnitt (19:47 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om socialismen. Socialismen växer fram under industrialisering, då fabriksarbetare sluter sig samman och tar intryck av tankar om att samhället behöver förändras och utvecklas på ett annat sätt. Men hur fick dessa egentligen spridning? Vilka var de största tänkarna? Och hur utvecklades ideologin i världen - och i Sverige? Vi förklarar hur det gick till när socialismen som idé växte fram - och vilka konsekvenser den fick.
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Lektionsfilm (7:12 min) där SO-läraren Patrik Kaati går igenom marxismen. Del 3 av 4. I det här klippet berättas om produktivkrafter, produktionsförhållanden och dialektiken.
Läxhjälpsfilm (23:06 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om folkrörelserna. Vilka var folkrörelserna och vad kämpade de för? Här berörs väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen samt nämner idrottsrörelsen och kvinnorörelsen. I samband med nykterhetsrörelsen granskas också alkoholstatistik, och du får veta mer om motboken och Systembolaget.
Läxhjälpsfilm (15:10 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om fackföreningar, arbetsgivarföreningar, arbetarrörelsen, Sundsvallsstrejken, storstrejken, skotten i Ådalen och Saltsjöbadsavtalet.
Läxhjälpsfilm (19:55 min) där SO-läraren Lena Tegström arbetsmarknadskonflikter och politik under 1900-talet. Här berörs strejker, politik och folkhemsbygge från 1879 och fram till idag.
Pedagogisk genomgång (20:51 min) där historieläraren Joakim Wendell ger en introduktion till "revolutionernas tid". Vad var viktigt och varför var det viktigt? Vilka förändringar ledde revolutionerna till?
Avsnitt (17:47 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om industriella revolutionen. Den industriella revolutionen har bidragit till en av de största förändringarna i mänsklighetens historia. Omvandlingen från jordbrukssamhälle till industrisamhälle börjar i England i mitten av 1700-talet för att sedan sprida sig vidare. Men varför startade den just där, och varför misslyckades den till en början i Sverige? Vi förklarar förutsättningarna för den industriella revolutionen och hur den förändrade livet för människor i världen - och i Sverige.
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Lektionsfilm (34:37 min) av gymnasielärarna bakom YouTube-kanalen "Tänkvärt" som berättar om orsaker till den industriella revolutionen samt följder. I klippet får du kunskap om de förutsättningar som behövdes för att industriella revolutionen kunde dra igång. Vidare får du en översikt om revolutionens framfart och hur den kom att förändra både samhällsbilden och människors vardag.
På SR:s webbplats hittar du en artikel och ett radioprogram (ca 6 min) om storstrejken 1909. Den 4 augusti 1909 utbröt den största strejken i Sveriges historia. Storstrejken 1909 skakade ett Sverige som led av en djup lågkonjunktur med konkurser, avskedanden av anställda , kortad arbetstid och lägre löner. Den politiska och sociala oron ökade och efter arbetsgivarnas hot om stor-lockout utlyste LO en generalstrejk. 300 000 arbetare lade ned arbetet, men storstrejken blev ingen seger för facket, tvärt om...
Folk i rörelse är en webbplats där man samlat arkivdokument från Sveriges föreningsarkiv. Urvalet är gjort med tanke på gymnasieskolan, men är givetvis öppet att använda för såväl allmänt intresserade som studiecirklar och andra lärandemiljöer. Här finns massor av material om folkrörelser: politiska rörelser, nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och väckelsrörelsen.
Pedagogisk genomgång (22:37 min) där SO-läraren Elisabeth Karlström berättar om tre av 1800-talets mest tidstypiska företeelser: nationalism, industriella revolutionen och imperialism. Här berörs bl.a. begrepp, Wienkongressen, Tysklands enande, orsaker till den industriella revolutionen, konsekvenser av den industriella revolutionen, konsekvenser av imperialismen.
Genomgång (3:54 min) där SO-läraren Björn Andersson förklarar kort hur de tre grundläggande ideologierna uppstod i samband med den industriella revolutionen i England.
Stockholmskällan innehåller mer än 30 000 bilder, kartor, dokument samt mängder med faktatexter som främst handlar om vanligt folks historia under 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Här finns också massor med skolanpassade övningar i bl.a. källkritik. Syftet är att materialet på sajten ska kunna användas i historia- och svenskundervisning, men även i andra samhällsorienterande eller estetiska ämnen. Stockholmskällan drivs av Stockholms stad.
