M

Irlands historia

Engelska normander inledde på 1170-talet erövringen av det katolska Irland. Ön bestod då av en rad små keltiska kungadömen som ofta stred inbördes. Först i slutet av 1500-talet hade engelsmännen lyckats ta herraväldet över nästan hela ön. I nordöst bjöd befolkningen starkast motstånd, men till sist tog England över även där. Stora markområden konfiskerades och delades ut till skotska, engelska och walesiska protestanter. De katolska irländarna diskriminerades och flera uppror bröt ut. Kraven på självständighet växte, men protestanterna i norr motsatte sig allt tal om självstyre, något som kom att leda till att ön delades.

De äldsta spåren av mänskliga bosättningar på Irland är knappt 9 000 år gamla. Jordbruk började bedrivas på ön kring 3000-talet f Kr. Från ungefär samma tid är de stora stenkammargravarna, varav Newgrange, som ligger i dalen kring floden Boyne, är mest känd. Från bronsåldern (2000–700 f Kr) finns rika fynd av guldsmedsarbeten.

Bland de keltiska stammar som började invandra till Irland omkring 500 f Kr satte gaelerna sin prägel på språk och kultur. Två sekler senare hade de trängt bort de tidigare invånarna, som antas ha varit iberier, ett folk från den Pyreneiska halvön.

Kelternas Irland var uppdelat i flera kungadömen som låg i ständig fejd med varandra. Kungarna byggde herresäten och omgav sig med poeter, musiker och krigare, men i övrigt utgjordes befolkningen till största delen av nomader. En överkung, High King, styrde formellt över ön, men hans makt var mest symbolisk.

Huruvida romarna erövrat Irland eller ej har varit föremål för debatt sedan en arkeolog 1996 upptäckt resterna av ett romerskt fort från 100-talet e Kr utanför Dublin. Många såg dock fyndet som en yttring av det sedan tidigare kända begränsade romerska inflytandet.

På 400-talet kom kristna missionärer till Irland, däribland enligt legenden St Patrick, öns skyddshelgon. Kristendomen vann snabbt insteg och talrika kloster och skolor inrättades.

Mot slutet av 700-talet började vikingarnas härjningar och de splittrade keltiska kungarna blev ett lätt byte. I 200 år ockuperade vikingarna stora områden, främst längs kusterna. Här grundade de Irlands första städer, bland annat Dublin, Cork och Limerick. Kring år 1000 lyckades de keltiska kungarna slutligen enas och besegrade 1014 vikingarna vid Clontarf.

Ungefär 150 år senare fick emellertid inre strider kelterna på fall. Engelska normander var intresserade av den outnyttjade tillgången på bördig mark. På en keltisk kungs begäran kom en normandisk greve, känd som Strongbow, till Irland på 1170-talet för att upprätta en egen monarki på ön. Den engelske kungen, Henrik II, motsatte sig detta och införlivade istället Irland i sitt eget rike. Det direkta engelska väldet inskränkte sig emellertid till områden vid östkusten.

De engelska monarkerna förde en politik som vidgade den kulturella klyftan mellan engelsmän och irländare. När engelsmännen på 1500-talet gick över från katolicismen till protestantismen skärptes motsättningarna undan för undan. Från mitten av 1500-talet började jord som tagits i beslag från katoliker att tas över av engelska protestanter. Irländarna revolterade, men upproren krossades snabbt. I slutet av seklet hade engelsmännen lyckats ta herraväldet över nästan hela ön.

Undantaget var den norra delen av provinsen Ulster, där den irländska befolkningen bjöd starkt motstånd mot de protestantiska kolonisatörerna. Från 1608 konfiskerades stora markområden i norr och delades ut till skotska och engelska protestanter. Men 1641 var fortfarande 59 procent av den irländska jorden i katolsk ägo.

Sedan den engelske härskaren Oliver Cromwell slagit ned ett elva år långt, blodigt uppror kontrollerade den engelska kronan vid mitten av 1600-talet hela ön.

De så kallade strafflagarna, som stiftades under 1700-talets första decennier, fråntog dock katolikerna rätten att köpa mark, hyra den på rimliga villkor eller ens ärva den. 1714 var bara sju procent av marken kvar i katolska händer. Katoliker hade inte heller rätt att rösta, starta egna skolor eller inneha offentliga ämbeten.

Strafflagarna lindrades i etapper, men parlamentet i Dublin, som hade inrättats 1692, förblev stängt för irländare, vilket den nationalistiska rörelsen, United Irishmen, inte kunde godta. Inspirerad av 1789 års franska revolution gjorde rörelsen uppror 1798. Efter ett misslyckat försök att landsätta franska soldater gav dock rebellerna upp. 1801 införlivades Irland formellt med Storbritannien och dess parlament upplöstes.

På 1840-talet beräknades ön ha omkring 8,5 miljoner invånare. 1845–1848 slog potatisskördarna fel och närmare en miljon irländare dog av svält och bristsjukdomar. I hungerkatastrofens spår följde en omfattande utvandring, främst till Nordamerika och andra engelskspråkiga länder. I slutet av 1800-talet hade antalet invånare sjunkit till knappt fyra miljoner.

Liberala brittiska regeringar försökte från andra hälften av 1800-talet i någon mån tillmötesgå irländska nationalisters krav genom förslag om självstyre, så kallade home rule, inom Storbritannien. Den protestantiska minoriteten på Irland motarbetade dessa förslag, men 1914 beslöt det brittiska parlamentet ändå att självstyre skulle införas. Reformen förhalades emellertid och sköts på framtiden då första världskriget bröt ut.

Mitt under kriget, annandag påsk 1916, ockuperade irländska nationalister flera viktiga byggnader i Dublin och utropade Irland till en självständig republik. Under ledning av poeten Padraig Pearse och Labourpartiets ledare James Connolly upprättade de sitt högkvarter i huvudpostkontoret. De små rebellstyrkorna lyckades hålla stånd mot den brittiska övermakten i en vecka, men revolten slogs ned och flera av ledarna avrättades. Det till synes misslyckade och illa förberedda upproret fick en stark symbolisk laddning för många irländare.

1919 bildade de irländska ledamöter som valts in i det brittiska parlamentet ett eget parlament på Irland och utropade landet till en oavhängig republik. Det nya parlamentet valde Eamon de Valera till president. Han var en av få ledare från påskupproret som inte hade avrättats. Det irländska parlamentet förbjöds och ledamöterna måste mötas i hemlighet. Parallellt inledde Irländska republikanska armén (IRA) ett gerillakrig mot det brittiska styret.

Protestanterna i nordöst motsatte sig allt tal om irländskt självstyre och hotade att använda våld om de skulle tvingas in i en ny statsbildning. De övervägde även att bryta sig loss från Storbritannien och bilda en självständig stat.

I slutet av 1921 gick irländarna motvilligt med på ett brittiskt fredsförslag som innebar att ön delades. Sex av Irlands 32 grevskap (Nordirland), där en majoritet av befolkningen var protestanter, förblev brittiska medan de återstående bildade Irländska fristaten. Självstyret hade en rad begränsningar och för många blev avtalet en besvikelse. En känslig fråga var att regeringen och parlamentet måste svära en trohetsed till den brittiska kronan. Det irländska parlamentet splittrades och president de Valera avgick i protest. Inbördeskrig bröt ut. I maj 1923 hade motståndarna till avtalet besegrats. Fristatens regering avrättade fler och bestraffade ett större antal än vad britterna gjort med rebellerna 1916. Inbördeskriget skapade djupa sprickor i samhället som det tog många år att överbrygga.

Läs i Landguiden om Irlands historia fr.o.m. 1930-talet och framåt.

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om

Engelska normander inledde på 1170-talet erövringen av det katolska Irland. Ön bestod då av en rad små keltiska kungadömen som ofta stred inbördes. Först i slutet av 1500-talet hade engelsmännen lyckats ta herraväldet över nästan hela ön. I nordöst bjöd befolkningen starkast motstånd, men till sist tog England över även där. Stora markområden konfiskerades och delades ut till skotska, engelska och walesiska protestanter. De katolska irländarna diskriminerades och flera uppror bröt ut. Kraven på självständighet växte, men protestanterna i norr motsatte sig allt tal om självstyre, något som kom att leda till att ön delades.

Uppdaterad: 10 januari 2015

Annons

Artiklar om Irlands historia

S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-13
Vid Irlands självständighet 1921 blev sex grevskap i norr undantagna och fick utgöra Nordirland som skulle förbli under brittiskt styre. Irländska republikanska armén (IRA) motsatte sig detta...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-13
1914 bröt första världskriget ut. Många tusen irländare tog värvning i den brittiska armén. Men de irländska nationalisterna menade att man borde utnyttja Englands trångmål och göra uppror mot...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-12
Hungersnöden bar fröet till den nationella revolutionen på Irland. På sikt ledde den till uppkomsten av enande nationalistiska politiska partier och undergång för det brittiska styret på ön...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-12
Den stora hungersnöden var den stora vattendelaren i Irlands historia och en av 1800-talets största katastrofer i Europa. Orsaken till svältepidemin var dåliga potatisskördar som i kombination...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-12
I oktober 1641 reste sig de irländska katolikerna. Resningen började i Ulster (Nordirland). Det var ju där protestanterna hade fördrivit katolikerna från deras jord för att själva bereda sig...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-11
Spänningen växte under 1500-talet ute i Europa mellan den katolska läran och den nya protestantiska trosbekännelsen. Europa var uppdelat i två block. De katolska staterna med bland annat det...

Länkar om Irlands historia

Sortera efter:
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om Irlands skyddshelgon sankt Patrick.

Spara som favorit
          

I Landguiden hittar du massor av fakta om Irland. Faktan är indelad i olika ämnesområden. I gratisversionen ges en kort överblick över det som anses viktigt. De längre avsnitten kräver inloggning. Hör efter med din skola om ni abonnerar på Landguiden. Webbplatsen drivs av Utrikespolitiska Institutet och omfattar lättillgänglig och alltid uppdaterad information om alla världens länder.

Spara som favorit
          

I gratisversionen av Landguiden hittar du kortfattad och aktuell information om den numera avslutade konflikten på Nordirland. Webbsidan drivs av Utrikespolitiska Institutet.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Dick Harrison berättar om hur Storbritannien kom till. Utvecklingen i Storbritannien är en viktig påminnelse om nationalstaternas – inklusive Sveriges – karaktär av konstgjorda enheter…

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan fördjupa dig i Irlands historia. De första säkra spåren av mänsklig bosättning på ön har daterats till 7000 – 7500 år före vår tideräkning. Vid den tiden fanns det fortfarande en landförbindelse med Storbritannien…

Spara som favorit

Relaterade ämneskategorier

Historia om Storbritannien (England, Skottland, Wales och Nordirland). Här finns material som behandlar Storbritanniens historia i små och stora...

Aktuell samhällsfakta om Irland. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat material med anknytning...

Här hittar du texter och annat faktamaterial som fokuserar på Irlands geografi ur olika perspektiv.