Sveriges historia

Sveriges historia

Ett enhetligt rike med gemensam kung har funnits i landskapen kring de stora sjöarna i söder sedan 1100-talet. Från 1500-talet framträdde en stat med mer centralstyrd förvaltning och ärftlig kungamakt, och på 1600-talet gjordes erövringar utomlands. Stormaktsväldet kollapsade på 1700-talet och i början av 1800-talet förlorade Sverige även Finland, som ingått i riket i 500 år. I slutet av århundradet fick Sverige en tvåkammarriksdag och allmän rösträtt var infört 1921. Från 1930-talet var socialdemokraterna dominerande parti. Sverige lyckades hålla sig utanför 1900-talets båda världskrig.

De första fynden av mänskligt liv i det område som idag utgör Sverige har påträffats i Skåne och är upp till 13 000 år gamla. Den romerske historikern Tacitus är den första som i skrift omkring år 100 e Kr refererar till svenskarna, de vapenföra svionerna i norr, vilka romarna hade handelsutbyte med.  (Läs mer om järnåldern i Norden.)

De arkeologiska lämningarna efter handelsstaden Birka i Mälarregionen ger en bild av den blomstrande handeln på 700- och 800-talen. Svenska vikingar kontrollerade då handelsvägarna i östra Europa ända ner till Konstantinopel. Den förste kristne missionären, Ansgar, hade Birka som bas när han på 830-talet försökte kristna Sverige. (Läs mer om Nordens kristnande.)

Kärnan till dagens Sverige – Svealandskapen, Östergötland och Västergötland – framträdde som en enhet under gemensam kung från 1100-talet. 1350 fick Sverige en landslag som gällde hela riket. Sveriges gränser var dock inte desamma som idag; efter 200 år av expansion längs den finska kusten hade Finland vid början av 1300-talet infogats under den svenska kronan.

År 1397 inlemmades Sverige i en union med de nordiska länderna under danska drottningen Margareta – den så kallade Kalmarunionen. Unionen var främst en försvarsallians riktad mot tyska furstar och de nordtyska städerna i Hansaförbundet, som kontrollerade handeln i Östersjöområdet. Konflikten, som drabbade svensk export, ledde till flera uppror mot unionen under 1400-talet. (Läs mer om Sverige på medeltiden.)

I början av 1520-talet besegrades den danske kungen Kristian II i en resning ledd av Gustav Vasa, som 1523 valdes till Sveriges kung. Det nya kungadömet bestod av Sverige-Finland men däri ingick inte Skåne, Halland och Blekinge samt Bohuslän, Jämtland-Härjedalen och Gotland, som erövrades från Danmark-Norge först under 1600-talet. Gustav Vasa regerade till sin död 1560. (Läs mer om Vasatidens Sverige.)

Under Gustav Vasa, hans söner och framför allt sonsonen Gustav II Adolf (regent 1611–1632) lades grunderna till den svenska riksadministrationen, rättsväsendet, militärorganisationen och utbildningsväsendet. Då inleddes också den svenska expansionen i Baltikum. Vid 1600-talets mitt – efter seger över Danmark och framgångar i det trettioåriga kriget på europeiska kontinenten – kunde man i Stockholm betrakta Östersjön som ett innanhav. (Läs mer om stormaktstidens Sverige.)

År 1700 inleddes det stora nordiska kriget med att Sverige anfölls av koalitionen Ryssland, Sachsen-Polen och Danmark. En lång rad svenska segrar bröts 1709 vid Poltava sedan Karl XII gett sig på att försöka invadera Ryssland. Det svenska stormaktsväldet föll nu samman och besittningarna i Baltikum gick förlorade. Efter Karl XII:s död 1718 skedde en fullständig omorganisering av statsstyret; makten gled över från kungen till riksrådet och riksdagens utskott. Den så kallade frihetstiden präglades av utrikespolitiska motgångar, men också av ekonomisk utveckling och kulturell blomstring.

Maktkamp mellan olika politiska partier ledde till frihetstidens slut 1772. Kungamakten återupprättades under Gustav III, vars viktigaste insatser kom att ligga på det kulturella området. Kritik mot det nya styrelseskicket bidrog dock till att han mördades 1792. Hans son, Gustav IV Adolf, inledde krig mot Napoleons Frankrike 1805. Detta fick till följd att svenskarna först förlorade de nordtyska besittningarna och senare Finland genom kriget 1808–1809 mot Ryssland (allierat med Frankrike). Missnöjet med Gustav IV Adolfs envåldsstyre och misslyckade krigspolitik ledde till att han 1809 tvingades lämna över tronen till sin farbror Karl XIII. Samtidigt upprättades en regeringsform som minskade kungens makt. (Läs mer om gustavianska tiden.)

Karl XIII saknade legitima arvingar. Den franske marskalken Jean-Baptiste Bernadotte utsågs därför till tronföljare. Han ledde den svenska slutstriden mot Napoleon men blev kung först 1818. Genom freden i Kiev 1814 tvingades Danmark, som stod på fransmännens sida, avträda Norge till Sverige. Dessa förenades i en personalunion under den svenske kungen. Unionen bestod fram till 1905. (Läs mer om Sverige under 1800-talet.)

Det politiska systemet förändrades när den gamla ståndsriksdagen (med fyra stånd: adel, präster, borgare och bönder) avlöstes av en tvåkammarriksdag 1865–1866. Kring sekelskiftet bildades de moderna politiska partierna: Socialdemokratiska arbetarpartiet 1889, Liberala samlingspartiet 1900 och Högerpartiet 1904. Kungen hade successivt retirerat från sina maktbefogenheter. Den så kallade borggårdskrisen 1914 blev sista gången som en svensk regering föll därför att den inte hade kungens förtroende. Krisen växte fram ur motsättningar om försvarspolitiken och utmynnade i en konstitutionell konflikt mellan regeringen under ledning av den liberale Karl Staaff och kung Gustav V. Krisen ledde slutligen till regeringens avgång. Samtidigt bidrog den till utvecklingen av parlamentarismen, som liksom allmän rösträtt för män och kvinnor infördes under perioden 1917–1921. (Läs mer om demokratins historia.)

Under första världskriget stod Sverige neutralt. År 1920 tillträdde den första socialdemokratiska regeringen under Hjalmar Branting. Det blev en kortlivad ministär och perioden 1920–1936 karakteriserades av minoritetsregeringar och skiftande politiska allianser. Under 1930-talets första år drabbades Sverige av den internationella ekonomiska krisen. Samma årtionde utarbetades också riktlinjer för den framtida reform– och välfärdspolitiken, då sammanfattad i begreppet ”folkhemmet”. (Läs mer om Sverige under 1900-talet.)

Andra världskrigets utbrott ledde till en samlingsregering under socialdemokraten Per Albin Hansson. Sverige ställde sig neutralt. Samlingsregeringen lyckades hålla Sverige utanför kriget inte minst genom eftergifter till Hitlertyskland. Sverige exporterade järnmalm till Tyskland, som behövde råvaran för sin krigsindustri. Dessutom tilläts obeväpnad tysk trupp att resa genom Sverige till Norge och den fullt utrustade tyska Engelbrechtdivisionen fick 1941 transporteras från Norge till Finland genom norra Sverige. (Läs mer om Sverige under andra världskriget.)

Läs i Landguiden om Sveriges historia - tiden efter andra världskriget och framåt.

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om

Ett enhetligt rike med gemensam kung har funnits i landskapen kring de stora sjöarna i söder sedan 1100-talet. Från 1500-talet framträdde en stat med mer centralstyrd förvaltning och ärftlig kungamakt, och på 1600-talet gjordes erövringar utomlands. Stormaktsväldet kollapsade på 1700-talet och i början av 1800-talet förlorade Sverige även Finland, som ingått i riket i 500 år. I slutet av århundradet fick Sverige en tvåkammarriksdag och allmän rösträtt var in

22 maj 2014

ANNONS

Lärarmaterial om Sveriges historia

Svenskt Näringsliv
Gymnasiet
Sverige har upplevt en enorm utveckling under de senaste 150 åren. Den ekonomiska tillväxten har gjort Sverige till ett rikt land där invånarna på många sätt har det ganska bra. Men det finns så klart...

Artiklar om Sveriges historia

Hans Thorbjörnsson
2014-03-13
Vid mitten av 1600-talet väcktes i Sverige planer om att skaffa kolonier på liknande sätt som Spanien, Portugal, Holland och England gjort. En svensk expedition bestående av två mindre fartyg...
Migrationsverket
2014-03-03
När vi läser svensk historia kan vi se hur grupper av människor invandrat till landet sedan flera hundra år tillbaka i tiden. I den här texten kan du läsa kortfattat om svensk invandring och...
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-26
1809 var ett avgörande år i Sveriges historia. Ute i Europa rasade napoleonkrigen. Kriget och revolutionerna hade omformat Europas karta ordentligt. Revolutionens ideal och Napoleons krig och...
Carsten Ryytty
2014-02-18
Den 10 augusti 1628 hade tusentals åskådare samlats längs med kajer och stränder för att bevittna det kungliga skrytbygget Vasa påbörja sin jungfrufärd mot Polen där den svenska armén befann sig...
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-11
I svensk historia är det framförallt Karl XII som står för den svenska krigsäran. Hjältedyrkan och offret för nationen är viktiga inslag i historieskrivningen kring honom. En mer eller mindre...
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-10
Vid tiden för Gustav Eriksson Vasas äventyr i Dalarna behärskades Sverige av unionskungen Kristian II:s styrkor. Gustav hade beslutat sig för att söka stöd i Dalarna för motstånd mot det danska...
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-09
Under den nationalromantiska eran vid senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet fördes många historiska gestalter fram i rampljuset runt om i Europa med syfte att stärka den nationella...
Torbjörn Nilsson
2014-02-08
En resa i Gustav Vasas fotspår, eller skidspår, från hans s.k. äventyr i Dalarna 1520-1521 blir också en resa i fantasin. Uppviglingsresan varade bara ett par månader men gav upphov till ett...
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-08
I januari 1520 bröt Kristian II:s utländska legosoldater in i Västergötland. Sten Sture mötte den danska hären på Åsundens is utanför Ulricehamn där han blev dödligt sårad och hans bondehär gick...
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-08
Kristian II av Danmark hade stora planer för Norden. I Danmark ville han skydda bönderna och allmogen från stormännens övergrepp. Tyska Hansans handelsövervälde skulle brytas. Sverige skulle...
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-08
År 1471 utkämpades slaget vid Brunkeberg mellan anhängare och motståndare till Kalmarunionen. Makten över Sverige stod på spel. Sten Sture vann slaget och kom att använda segern i sin...
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-01-11
I början av 1430-talet pyrde oron hos den svenska allmogen. Även de svenska stormännen kände sin makt hotad av den danske unionskungen Erik och hans utländska fogdar. Missnöjet blev snart så...
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-01-11
I 1800-talets historieskrivning beskrivs Engelbrekt som en nationalhjälte. Engelbrektupproret vände sig förmodligen inte mot Kalmarunionen som sådan, utan hade sin spets riktad mot fogdeväldet....
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-01-04
I början av november 1520 blev Kristian II krönt och hyllad som Sveriges och Danmarks kung, vilket också medförde att han blev Kalmarunionens regent. Kröningen följdes av stora festligheter. Det...
Lilian O. Montmar
2013-10-30
Påverkade den svenska regeringens balansgång att hålla Sverige neutralt under andra världskriget händelseförloppet? Hade utrotningen av sex miljoner judar kunnat förhindras om den svenska...

Webbsidor om Sveriges historia (224 st)

Sortera efter:
          
Popularitet (1 vote)

Pedagogisk genomgång (10:03) där historieläraren Mattias Axelsson ger en kortfattad genomgång av Sveriges historia 1905-1945. Här berörs bl.a. kampen om rösträtt, oro på arbetsmarknaden samt neutralitet under krigen.

          
Popularitet (2 votes)

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där historieläraren Carl-Henrik Larsson berättar om Uppåkra. Upptäckten av järnåldersbyn i Uppåkra, belägen cirka fem kilometer sydväst om Lund i Skåne, måste anses som bland det mest spännande som någonsin har hänt den svenska och inte minst nordiska arkeologi- och historieforskningen! Uppåkra är inte enbart Nordens största och mest fyndrika järnåldersby...

          
Popularitet (4 votes)

Föreläsning (11:55 min) av gymnasieläraren Mattias Axelsson som berättar om Sveriges politiska och ekonomiska utveckling under 1800-talet. I den här delen fokuseras på första hälften av 1800-talet. Här berättas om Karl XIV Johan Bernadotte, befolkningsökningen, jordbrukets effektivisering och liberalismens genombrott.

          
Popularitet (4 votes)

Temaavsnitt på Nordiska muséets webbplats där du hittar massor av fakta om det svenska folkhemmet. Folkhemmet är en politisk term som socialdemokratin använde för att beskriva en samhällsvision. Begreppet fick sin spridning efter att den socialdemokratiske ledaren Per Albin Hansson använt det i ett berömt riksdagstal från 1928...

          
Popularitet (1 vote)

100 års ekonomisk historia på fem minuter, med Johan Norberg som ciceron. Ur Ekonomifaktas föreläsning "Det har blivit bättre". Filmen (4:50 min) är producerad av Svenskt Näringsliv. Passa på att boka en gratis föreläsning till din klass
Här kan du annars ladda ner Ekonomifaktas material "Det har blivit bättre" samt ett tillhörande bildspel
 

          
Popularitet (6 votes)

En presentation (18:46 min) i 14 bilder som kort och översiktigligt vill fånga några centrala drag i Sveriges modernisering, från 1809 - 1932. Filmen är gjord av Hans Strömhäll som är gymnasielärare i historia och svenska.

          
Popularitet (3 votes)

Presentation (3:40 min) där du får veta hur veckodagarna fick sina namn. Materialet presenteras av Studi.se.

          
Popularitet (1 vote)

I den här filmen (56:31 min) berättar Herman Lindqvist om svenska symboler och högtider. Tre kronor, svenska flaggan, midsommarstången, dalahästen, kronor och ören - var kommer de ifrån och hur har de blivit symboler för Sverige? Herman Lindqvist söker våra mer eller mindre officiella symbolers ursprung och berättar historien om hur de kom att företräda det svenska riket...

          
Popularitet (2 votes)

Porträtt av kung Karl XII (1:08:37). Herman Lindqvist berättar om Karl XII i kronologisk ordning. Han besöker platser som spelat stor roll i kungens liv. I Sverige är det förutom Stockholm och Karlbergs slott Karlskrona och Lund. I utlandet är det Poltava, Bender, Istanbul (fd Konstantinopel) och Halden (fd Fredrikstad) med fästningen Fredriksten. Ett flertal tavlor illustrerar också framställningen...

          
Popularitet (1 vote)

Svensk dramadokumentär (1:06:01) om midsommarkrisen 1941. Natten till den 22 juni 1941 gick Tyskland till anfall mot Sovjet. Anfallet, som planlagts under kodnamnet Barbarossa, var det väldigaste krigsutbrottet någonsin. Tidigt samma morgon krävde Nazityskland att få transitera en stridande tysk division om 18 000 man från Norge till Finland - på svensk järnväg. Det blev upptakten till den mest dramatiska krisen i Sverige under andra världskriget...

          
Popularitet (3 votes)

I två program (totalt 1:57:47) berättar Herman Lindqvist om Gustav III, som var långt ifrån en uppsminkad teaterfjolla. Han var en intelligent och bildad man, som dessutom var mycket modig. I första programmet berättas om hur kungen växte upp, hur han genomförde sin första djärva statskupp och hur han blev en upplyst despot, gynnare av konst och kultur. Programmet är inspelat i Sverige, Italien och Frankrike...

          
Popularitet (4 votes)

I den här filmen (58:34 min) berättar Herman Lindqvist om Karl X Gustav (1622-1660). Han var "krigar-kungen" som bara hann regera i sex år. Under tiden ödelade han hela Polen och efter en blixtmarsch över Stora och Lilla Bälts frusna isar besegrade han danskarna...

          
SO-rummet.se
Popularitet (8 votes)

Pedagogisk genomgång (9:44 min) för mellanstadiet som handlar om Sverige på medeltiden. Filmen är gjord av SO-läraren Johan Arnell och fokuserar på politisk makt och handel. Här berättas om böndernas roll, kungar och Hansan.

          
Popularitet (5 votes)

Pedagogisk genomgång (6:23 min) för mellanstadiet om Vasatidens början. Filmen är gjord av SO-läraren Johan Arnell och fokuserar på Gustav Vasas liv och gärningar.

          
Popularitet (8 votes)

En kortfattad genomgång (9:17 min) av historieläraren Mattias Axelsson som berättar om huvudlinjerna i Sveriges historia under perioden 1500-1800. Anpassad för gymnasiekursen Historia 1.

          
Popularitet (2 votes)

Föreläsning (18:01 min) av SO-läraren David Gesier som berättar utförligt om demokratins och folkrörelsernas framväxt i Sverige.

          
Popularitet (2 votes)

Pedagogisk genomgång (6:07 min) för mellanstadiet som handlar om Sverige under unionstiden och Gustav Vasas väg till makten.

          
SO-rummet.se
Popularitet (26 votes)

Här kan du titta på Elisabet Bergs lättförståeliga pedagogiska bildspel (9 min) om livet i Sverige under medeltiden. Materialet presenteras av Teacher on Demand.

          
Popularitet (1 vote)

I det här avsnittet (43:43 min) berättar Herman Lindqvist om slaget vid Visby 1361. Här avslöjas myten om Valdemar Atterdags brandskattning av Visby, som egentligen var något mycket värre.

          
Popularitet (1 vote)

I den här filmen (58:34 min) berättar Herman Lindqvist om den mytomspunne Gustav Vasa, som faktiskt kan jämföras med den tyranniske Pol Pot. Gustav Vasa försänkte Sverige i kulturell skymning, när han stängde de flesta utbildningsvägarna. Han lät slå ihjäl fler svenskar än vad Kristian Tyrann hann med. Men han var också den kung som till slut enade Sverige. Gustav Vasa var en fruktad men ändå omtyckt kung...

ANNONS

Prenumerera på innehåll

Om SO-rummet

SO-rummet är en gratis digital lärresurs och Sveriges mest välsorterade länkbibliotek för skolans samhällsorienterade ämnen: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.
 
Webbplatsen ger dig snabb och enkel tillgång till ämnestexter och SO-länkar som kan användas i undervisningen och skolarbeten. Länksamlingen hänvisar endast till granskade artiklar och webbsidor på svenska.
 
SO-rummet riktar sig främst till elever och lärare på högstadiet och gymnasiet, men även till högskole- och universitetsstuderande samt alla andra som är intresserade av de fyra SO-ämnena.

Syftet med SO-rummet är att förenkla arbetet i skolan för elever och lärare, dels genom SO-rummets egna faktatexter kring olika ämnen, dels genom att samla merparten av alla bra och fria SO-resurser som finns utspridda på Internet på ett och samma ställe. Målet med sajten är skapa inspiration, öka intresset och öka kunskaperna inom SO-ämnena.

Läs om vilka som står bakom webbplatsen >>

Hur man använder SO-rummet

Webbplatsen innehåller massor med material och nästan sextusen länkar som är fördelade efter olika teman i hundratals kategorier, allt inom ramarna för de fyra SO-ämnena: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.
 
Om du behöver hjälp med att hitta material eller orientera dig på webbplatsen så kan du läsa om hur man hittar på SO-rummet. Här finns all hjälp du behöver samt beskrivningar av webbplatsens funktioner och uppbyggnad.

 

Användning av material

För bildmaterialet på SO-rummet gäller i allmänhet olika typer av licenser. Många av bilderna är upphovsrättsskyddade medan andra har Creative Commons-licenser eller andra liknande licenser. Några av bilderna är helt fria att använda. Om du vill bruka en bild i eget syfte, så måste du själv ta reda på om bilden är fri att använda eller vilka villkor som gäller. Detta gör du genom att klicka på bildlänken som finns under de flesta bilderna. Om en bildlänk saknas är bilden i regel upphovsrättsskyddad och kan inte användas utanför SO-rummet.

SO-rummet ansvarar inte för andras användning av webbplatsens material. Om du är upphovsrättsinnehavare och anser att SO-rummets användning av ditt material bryter mot upphovsrätten och bör plockas bort, så är du välkommen att meddela oss så att vi kan ta bort materialet.

Vi vill gärna att SO-rummet används som kunskapskälla, till exempel av elever och lärare i skolundervisningen. Det är därför fritt fram att använda webbplatsen som grund eller underlag för skolarbete. SO-rummets texter* får skrivas ut och användas i skolan och för privat bruk, men uppge alltid källa! Det måste framgå tydligt vem som skrivit texten och varifrån materialet kommer (inkl. länk/ar). Vi tycker så klart att det är kul om texterna kommer till så stor användning som möjligt så länge nyttjandet inte missbrukas. Kontakta oss om du har frågor.

*För användning av texterna i avsnitten om Världens länder (hi, ge och sh) hänvisar vi till Landguiden som drivs av Utrikespolitiska institutet.