Liberalism
Liberalismen är en samhällsåskådning som betonar vikten av personlig och ekonomisk frihet i samhället.

Liberalism

Liber betyder fri på latin och frihet är vad liberalismen handlar om. För liberalismen är den enskilda människans frihet och integritet okränkbar.

Liberalismen är en politisk tradition där den centrala frågeställningen alltid handlar om förutsättningarna för den enskilda människan att själv - och i fritt samspel med andra - utforma sitt liv. Liberaler kan ha olika åsikter om mycket men det som alltid har förenat dem har varit deras tro på individens frihet i samhället.

Liberaler tror på människan

Frihet är för liberaler inte bara ett tillstånd där var och en kan göra vad hon vill, utan en förutsättning för att människor ska kunna växa och utvecklas till ansvarskännande medborgare.

All kulturell, vetenskaplig, social och ekonomisk utveckling bygger på enskilda människors skaparkraft och initiativförmåga. Om politiker betraktar människor som offer för opåverkbara krafter, riskerar kraften att förtvina både för den enskilde och för samhället. Om politiken i stället strävar efter ett samhälle med aktiva medborgare som kan och vill ta ansvar, växer engagemanget och solidariteten. Politiken ska bidra till att ge varje människa de redskap som behövs för de ska kunna ta makten över sitt eget liv.

Liberaler har aldrig tänkt färdigt

Liberalismen avvisar alla idéer om ett slutgiltigt idealtillstånd som politikens mål. Ett samhälle av fria medborgare kommer ständigt att erbjuda överraskningar och nya utvecklingsmöjligheter. Någon slutlig harmoni mellan alla önskemål och intressen kan aldrig uppnås. Färdiga och detaljerade lösningar för samhällets organisation leder därför till förtryck av oliktänkande när de ska genomföras. Liberalismen är därför inget slutet system av lärosatser som entydigt anvisar den rätta åsikten i varje fråga. Liberalismen har påverkat och påverkats av människor långt utanför det politiska livet.

Kraven på tolerans har drivits också av religiösa fritänkare. Tilltron till människans förnuft, som inspirerade upplysningstidens liberaler, var en förutsättning för den vetenskapliga revolutionen.

Den ekonomiska liberalismen har utvecklats i nära samspel med de nationalekonomiska teorierna. Liberalismens krav på medborgerliga rättigheter har inspirerat författare och publicister. Många ideella folkrörelser har känt samhörighet med liberalismens människosyn och sociala engagemang.

Liberaler bekämpar all maktkoncentration

Demokratin, rättsstaten och marknadsekonomin är alla nödvändiga instrument för att skydda den enskilde mot okontrollerad maktutövning från andra. Medan socialismen ifrågasätter kapitalet och anarkismen ifrågasätter staten ifrågasätter liberaler varje system som innebär att maktutövning inte kan balanseras och kontrolleras.

Varje koncentration av makt – till stat, företag eller organisationer – kan leda till att individens rättigheter och integritet förtrycks. Dessutom hindras nya idéer, nya produkter och nya lösningar på gamla problem. Fri konkurrens mellan idéer, information, varor och tjänster är grunden för vetenskap, kultur, demokrati och marknadsekonomi. Den är ett kraftfullt redskap för att bekämpa maktkoncentration och stimulera utveckling.

Liberaler är världsmedborgare

Människors rätt till frihet och livschanser måste värnas oavsett var på jorden de befinner sig. Alla bör tillåtas att leva och verka på den plats i världen som de själva vill. Hinder som försvårar för människor, varor, tjänster, kapital eller information att passera nationsgränser bör avskaffas.

Liberalismens politiska utveckling i Sverige

I Sverige har den liberala traditionen i första hand kommit till uttryck genom politiska reformkrav i form av:

  • Demokratisering och politisk frihet. Liberaler drev igenom den första tryckfrihetsförordningen på 1700-talet, avskaffade ståndsriksdagen på 1800-talet samt kämpade för allmän och lika rösträtt under 1900-talet.
     
  • Ekonomisk frihet. Liberaler har alltid arbetat för frihandel och näringsfrihet.
     
  • Sociala reformer. Liberaler har sedan 1800-talet arbetat för att genom välfärdsreformer öka människors livschanser.

Om ordet liberalism

De första politiska tänkare och rörelser som går att känna igen som liberala framträdde under slutet av 1600-talet (John Locke i England) och under 1700-talet (de franska upplysningstänkarna och de första liberala nationalekonomerna med Adam Smith som viktigaste namn). Ordet liberal dök upp i allmänt politiskt språkbruk under 1800-talet. I Sverige användes det redan 1809 om en riksdagsklubb som förordade politisk frihet, näringsfrihet och social utjämning genom avskaffande av ståndsprivilegierna. (Läs mer om 1800-talets Sverige)

Liberalismens reformkrav betydde att liberalerna från början definierades som vänster – i kontrast till högern som höll på kungamakt, ståndsriksdag och skråväsende. Några socialistiska rörelser av betydelse fanns då ännu inte. Senare har också uttrycket borgerlig vänster förekommit. I Norge och Danmark går detta språkbruk alltjämt igen i namnet på de liberala partierna – Venstre och Radikale Venstre.

I Norden, Storbritannien, Canada, USA och många andra länder har begreppet liberal alltid syftat på politiker och rörelser som velat förena demokrati, marknadsekonomi och sociala reformer.

I en del andra länder har beteckningen liberal i partipolitiska sammanhang främst tagit fasta på liberalismens ekonomiska innehåll. Ofta har också ordet radikal (reformvänlig) använts som benämning på liberalt inriktade partier - t.ex. i Frankrike.

Några av liberalismens riktningar

Begreppet manchesterliberalism har sitt ursprung i England under 1800-talet där en grupp liberala ekonomer och företagare med anknytning till handelskammaren i Manchester förde en framgångsrik kamp mot spannmålstullarna, som avskaffades 1846. Numera syftar ordet oftast på en ekonomisk liberalism som förordar fri konkurrens och tar avstånd från statsingripanden.

På 1930-talet infördes benämningen socialliberalism i Sverige för den politik som företräds av folkpartiet. Socialliberalismen kännetecknas främst av social reformvilja och avvisande av socialistiska förslag om förstatligande.

Ordet nyliberalism har använts vid olika historiska tidpunkter av liberaler som velat markera att de står för en annan form av liberalism än den som just då dominerat. Termen har alltså inget eget historiskt innehåll. Under senare år har dock uttrycket nyliberalism ibland använts som uttryck för en samhällsåskådning som lägger stor vikt vid ekonomisk frihet och som förhåller sig kritisk till många av de politiska åtgärder som görs inom bl.a. social- och kulturpolitiken. I en del fall är det dock snarare fråga om en ”kapitalistisk anarkism” än om liberalism i ordets rätta mening.


Text: Håkan Holmberg och Anders Johnson
 

Liber betyder fri på latin och frihet är vad liberalismen handlar om. För liberalismen är den enskilda människans frihet och integritet okränkbar.

Liberalismen är en politisk tradition där den centrala frågeställningen alltid handlar om förutsättningarna för den enskilda människan att själv - och i fritt samspel med andra - utforma sitt liv. Liberaler kan ha olika åsikter om mycket men det som alltid har förenat dem har varit deras

05 januari 2014

ANNONS

Artiklar om Liberalism

Leif Löwegren
2014-01-05
Nyliberalismen betraktas av sina anhängare som en återuppväckelse av den ursprungliga liberalismen. Nyliberaler brukar förespråka en så kallad nattväktarstat, där statens och lagstiftarnas roll...

Webbsidor om Liberalism (22 st)

Sortera efter:
          
Popularitet (3 votes)

Föreläsning (17:09 min) där läraren Mattias Denkert berättar kortfattat om olika ekonomiska teorier. Här behandlas merkantilism, ekonomisk liberalism och marxism.

          
Popularitet (2 votes)

Föreläsning (7:32 min) där  gymnasieläraren Mattias Stadler ger en jämförande översikt gällande 1800-talets tre största politiska ideologier: liberalism, konservatism och socialism.

          
Popularitet (2 votes)

Föreläsning (12:28 min) av gymnasieläraren Mattias Axelsson som berättar kortfattat om de politiska ideoligierna förr och idag: konservatism, liberalism och socialism.

          
Popularitet (5 votes)

Föreläsning (9:12 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar kortfattat om de tre stora ideologierna: liberalism, konservatism och socialism. Här presenteras även en några nyckelbegrepp som hör till ämnet om ideologier. Filmen riktar sig i första hand till gymnasiet.

          
Popularitet (4 votes)

Föreläsning (7:20 min) där gymnasieläraren Anders Larsson fortsätter berätta om de tre stora ideologierna (liberalism, konservatism och socialism) och om deras koppling till dagens riksdagspartier. Filmen riktar sig till gymnasiet.

          
Popularitet (3 votes)

Pedagogisk film i form av en Power Point-presentation (14:53 min) där läraren Anders Brogren går igenom de tre klassiska ideologierna: liberalismen, konservatismen och socialismen. Här berättas om det sammanhang de växer fram i och innebörden av dem under 1800-talet.

          
pear83
Popularitet (1 vote)

På SR:s hemsida kan du lyssna på ett program (ca 97 min) ur Filosofiska rummet som handlar om liberalismen. Många partier, kanske de flesta, kan kallas just liberala eller socialliberala. Idéhistoriskt handlar liberalismen om att individen ska vara fri att bestämma över sig själv, sitt liv och sin egendom och bara begränsas av andra människors lika rättigheter. Men här finns också stora skillnader mellan den klassiska liberalismen och mer moderna grenar som exempelvis socialliberalism...

Idéhistoria | Ideologier | Liberalism | Radioprogram
          
Popularitet (2 votes)

Webbföreläsning (8:21 min) där läraren Kenny Kvarnström berättar kortfattat om socialismens, konservatismens, liberalismens och ekologismens grundläggande idéer.

          
Popularitet (1 vote)

Avsnitt på Sören Odensåkers hemsida där du kan lära dig mer om liberalismens historia och utveckling. Här berättas om liberalismens bakgrund, liberalismens grundtankar, socialliberalismen, Manchesterliberalismen, nyliberalismen och libertarianismen.

Idéhistoria | Ideologier | Liberalism
          
Popularitet (2 votes)

På Folkpartiets hemsida kan du läsa om liberalism ur olika perspektiv. Här får du veta vad liberalismen går ut på. Men du kan också lära dig lite om liberalismens historia och en del annat.

Idéhistoria | Ideologier | Liberalism | Människosyn
          
Popularitet (1 vote)

Artikel i tidningen SvD där Stefan Björklund berättar om Adam Smith och hans liberala teorier. Adam Smith menade att fri konkurrens leder till ökat välstånd och rättvisa för hela samhället. Detta sker dock inte automatiskt, det måste också till förnuftigt tänkande och moraliskt ansvar hos de styrande...

Idéhistoria | Ideologier | Liberalism
          
Popularitet (1 vote)

Artikel och bokrecension i SvD där du kan läsa lite om liberalismens rötter och historia. Med rötter i upplysningens ideal växte sig liberalismens idétradition stark i både Nordamerika och Europa...

Idéhistoria | Ideologier | Liberalism
          
Popularitet (2 votes)

Avsnitt på Historia 2 där Joakim Wendell berättar om de politiska ideologiernas framväxt under 1800-talet.

          
Popularitet (1 vote)

Essä i tidningen DN där Svante Nycander klarlägger några av de liberala upplysningsfilosofernas syn på människan. Det brukar sägas att liberalismens tro på mänsklig frihet är optimistisk. I själva verket var liberalismens fäder djupt pessimistiska om människan och ville därför bygga ett samhälle som begränsar maktinnehavets frestelser, skriver Svante Nycander...

          
wmc
Popularitet (1 vote)

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om liberalismens ideologi och olika inriktningar. Liberalism (av latin liber, fri) är en samhällsåskådning och politisk ideologi med individens frihet som grundläggande värde. Betydelsen av ordet varierar med tidsepok och världsdel och det är därför svårt att ge en exakt definition...

Idéhistoria | Ideologier | Liberalism
          
Popularitet (1 vote)

På webbsidan Marknadskraften.com kan du läsa artiklar i olika ämnen ur nyliberal synvinkel. Nyliberalismen eftersträvar ett samhälle med individuell frihet, kapitalistisk ekonomi, fri invandring och begränsad statsmakt. I grunden är nyliberalismen ett återupplivande och en vidareutveckling av den klassiska, frihetliga liberalismen, med företrädare som bl.a. John Locke och Adam Smith…

Idéhistoria | Ideologier | Liberalism | Människosyn
          
wmc
Popularitet (1 vote)

På Sören Odensåkers hemsida kan du läsa om några liberala filosofer. Här berättas om John Stuart Mill, Herbert Spencer, John Rawls, Milton Friedman och Robert Nozick.

Idéhistoria | Ideologier | Liberalism
          
oddsock
Popularitet (1 vote)

På den här webbplatsen kan du fördjupa dig i liberalismens filosofi och historia. Här finns också fakta om en rad liberala tänkare och deras idéer. Webbplatsen drivs av Frihetsfronten - nätverket för Sveriges libertarianer och nyliberaler.

Idéhistoria | Ideologier | Liberalism | Människosyn
          
Zenit
Popularitet (1 vote)

Faktatext på Komvux Gotlands hemsida där du kan läsa om liberalismens ideologi. På sidan berättas om klassisk liberalism, Manchesterliberalism och socialliberalism.

Idéhistoria | Ideologier | Liberalism
          
Popularitet (1 vote)

Artikel i Wikipedia om nyliberalism där du kan läsa om dess filosofi, politiska ståndpunkter, den nyliberala rörelsen och kritik. Nyliberalism eller libertarianism är en politisk ideologi som bygger på det klassiskt liberala idéarvet från 1600- och 1700-talet.[1] Begreppet introducerades under sista fjärdedelen av 1900-talet och kan anses stå i kontrast till socialliberalismen...

Liberalism

ANNONS

Prenumerera på innehåll

Om SO-rummet

SO-rummet är en gratis digital lärresurs och Sveriges mest välsorterade länkbibliotek för skolans samhällsorienterade ämnen: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.
 
Webbplatsen ger dig snabb och enkel tillgång till ämnestexter och SO-länkar som kan användas i undervisningen och skolarbeten. Länksamlingen hänvisar endast till granskade artiklar och webbsidor på svenska.
 
SO-rummet riktar sig främst till elever och lärare på högstadiet och gymnasiet, men även till högskole- och universitetsstuderande samt alla andra som är intresserade av de fyra SO-ämnena.

Syftet med SO-rummet är att förenkla arbetet i skolan för elever och lärare, dels genom SO-rummets egna faktatexter kring olika ämnen, dels genom att samla merparten av alla bra och fria SO-resurser som finns utspridda på Internet på ett och samma ställe. Målet med sajten är skapa inspiration, öka intresset och öka kunskaperna inom SO-ämnena.

Läs om vilka som står bakom webbplatsen >>

Hur man använder SO-rummet

Webbplatsen innehåller massor med material och nästan sextusen länkar som är fördelade efter olika teman i hundratals kategorier, allt inom ramarna för de fyra SO-ämnena: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.
 
Om du behöver hjälp med att hitta material eller orientera dig på webbplatsen så kan du läsa om hur man hittar på SO-rummet. Här finns all hjälp du behöver samt beskrivningar av webbplatsens funktioner och uppbyggnad.

 

Användning av material

För bildmaterialet på SO-rummet gäller i allmänhet olika typer av licenser. Många av bilderna är upphovsrättsskyddade medan andra har Creative Commons-licenser eller andra liknande licenser. Några av bilderna är helt fria att använda. Om du vill bruka en bild i eget syfte, så måste du själv ta reda på om bilden är fri att använda eller vilka villkor som gäller. Detta gör du genom att klicka på bildlänken som finns under de flesta bilderna. Om en bildlänk saknas är bilden i regel upphovsrättsskyddad och kan inte användas utanför SO-rummet.

SO-rummet ansvarar inte för andras användning av webbplatsens material. Om du är upphovsrättsinnehavare och anser att SO-rummets användning av ditt material bryter mot upphovsrätten och bör plockas bort, så är du välkommen att meddela oss så att vi kan ta bort materialet.

Vi vill gärna att SO-rummet används som kunskapskälla, till exempel av elever och lärare i skolundervisningen. Det är därför fritt fram att använda webbplatsen som grund eller underlag för skolarbete. SO-rummets texter* får skrivas ut och användas i skolan och för privat bruk, men uppge alltid källa! Det måste framgå tydligt vem som skrivit texten och varifrån materialet kommer (inkl. länk/ar). Vi tycker så klart att det är kul om texterna kommer till så stor användning som möjligt så länge nyttjandet inte missbrukas. Kontakta oss om du har frågor.

*För användning av texterna i avsnitten om Världens länder (hi, ge och sh) hänvisar vi till Landguiden som drivs av Utrikespolitiska institutet.