Liberalismen är en samhällsåskådning som betonar vikten av personlig och ekonomisk frihet i samhället.

Liberalism

Liber betyder fri på latin och frihet är vad liberalismen handlar om. För liberalismen är den enskilda människans frihet och integritet okränkbar.

Liberalismen är en politisk tradition där den centrala frågeställningen alltid handlar om förutsättningarna för den enskilda människan att själv - och i fritt samspel med andra - utforma sitt liv. Liberaler kan ha olika åsikter om mycket men det som alltid har förenat dem har varit deras tro på individens frihet i samhället.

Liberaler tror på människan

Frihet är för liberaler inte bara ett tillstånd där var och en kan göra vad hon vill, utan en förutsättning för att människor ska kunna växa och utvecklas till ansvarskännande medborgare.

All kulturell, vetenskaplig, social och ekonomisk utveckling bygger på enskilda människors skaparkraft och initiativförmåga. Om politiker betraktar människor som offer för opåverkbara krafter, riskerar kraften att förtvina både för den enskilde och för samhället. Om politiken i stället strävar efter ett samhälle med aktiva medborgare som kan och vill ta ansvar, växer engagemanget och solidariteten. Politiken ska bidra till att ge varje människa de redskap som behövs för de ska kunna ta makten över sitt eget liv.

Liberaler har aldrig tänkt färdigt

Liberalismen avvisar alla idéer om ett slutgiltigt idealtillstånd som politikens mål. Ett samhälle av fria medborgare kommer ständigt att erbjuda överraskningar och nya utvecklingsmöjligheter. Någon slutlig harmoni mellan alla önskemål och intressen kan aldrig uppnås. Färdiga och detaljerade lösningar för samhällets organisation leder därför till förtryck av oliktänkande när de ska genomföras. Liberalismen är därför inget slutet system av lärosatser som entydigt anvisar den rätta åsikten i varje fråga. Liberalismen har påverkat och påverkats av människor långt utanför det politiska livet.

Kraven på tolerans har drivits också av religiösa fritänkare. Tilltron till människans förnuft, som inspirerade upplysningstidens liberaler, var en förutsättning för den vetenskapliga revolutionen.

Den ekonomiska liberalismen har utvecklats i nära samspel med de nationalekonomiska teorierna. Liberalismens krav på medborgerliga rättigheter har inspirerat författare och publicister. Många ideella folkrörelser har känt samhörighet med liberalismens människosyn och sociala engagemang.

Liberaler bekämpar all maktkoncentration

Demokratin, rättsstaten och marknadsekonomin är alla nödvändiga instrument för att skydda den enskilde mot okontrollerad maktutövning från andra. Medan socialismen ifrågasätter kapitalet och anarkismen ifrågasätter staten ifrågasätter liberaler varje system som innebär att maktutövning inte kan balanseras och kontrolleras.

Varje koncentration av makt – till stat, företag eller organisationer – kan leda till att individens rättigheter och integritet förtrycks. Dessutom hindras nya idéer, nya produkter och nya lösningar på gamla problem. Fri konkurrens mellan idéer, information, varor och tjänster är grunden för vetenskap, kultur, demokrati och marknadsekonomi. Den är ett kraftfullt redskap för att bekämpa maktkoncentration och stimulera utveckling.

Liberaler är världsmedborgare

Människors rätt till frihet och livschanser måste värnas oavsett var på jorden de befinner sig. Alla bör tillåtas att leva och verka på den plats i världen som de själva vill. Hinder som försvårar för människor, varor, tjänster, kapital eller information att passera nationsgränser bör avskaffas.

Liberalismens politiska utveckling i Sverige

I Sverige har den liberala traditionen i första hand kommit till uttryck genom politiska reformkrav i form av:

  • Demokratisering och politisk frihet. Liberaler drev igenom den första tryckfrihetsförordningen på 1700-talet, avskaffade ståndsriksdagen på 1800-talet samt kämpade för allmän och lika rösträtt under 1900-talet.
     
  • Ekonomisk frihet. Liberaler har alltid arbetat för frihandel och näringsfrihet.
     
  • Sociala reformer. Liberaler har sedan 1800-talet arbetat för att genom välfärdsreformer öka människors livschanser.

Om ordet liberalism

De första politiska tänkare och rörelser som går att känna igen som liberala framträdde under slutet av 1600-talet (John Locke i England) och under 1700-talet (de franska upplysningstänkarna och de första liberala nationalekonomerna med Adam Smith som viktigaste namn). Ordet liberal dök upp i allmänt politiskt språkbruk under 1800-talet. I Sverige användes det redan 1809 om en riksdagsklubb som förordade politisk frihet, näringsfrihet och social utjämning genom avskaffande av ståndsprivilegierna. (Läs mer om 1800-talets Sverige)

Liberalismens reformkrav betydde att liberalerna från början definierades som vänster – i kontrast till högern som höll på kungamakt, ståndsriksdag och skråväsende. Några socialistiska rörelser av betydelse fanns då ännu inte. Senare har också uttrycket borgerlig vänster förekommit. I Norge och Danmark går detta språkbruk alltjämt igen i namnet på de liberala partierna – Venstre och Radikale Venstre.

I Norden, Storbritannien, Canada, USA och många andra länder har begreppet liberal alltid syftat på politiker och rörelser som velat förena demokrati, marknadsekonomi och sociala reformer.

I en del andra länder har beteckningen liberal i partipolitiska sammanhang främst tagit fasta på liberalismens ekonomiska innehåll. Ofta har också ordet radikal (reformvänlig) använts som benämning på liberalt inriktade partier - t.ex. i Frankrike.

Några av liberalismens riktningar

Begreppet manchesterliberalism har sitt ursprung i England under 1800-talet där en grupp liberala ekonomer och företagare med anknytning till handelskammaren i Manchester förde en framgångsrik kamp mot spannmålstullarna, som avskaffades 1846. Numera syftar ordet oftast på en ekonomisk liberalism som förordar fri konkurrens och tar avstånd från statsingripanden.

På 1930-talet infördes benämningen socialliberalism i Sverige för den politik som företräds av folkpartiet. Socialliberalismen kännetecknas främst av social reformvilja och avvisande av socialistiska förslag om förstatligande.

Ordet nyliberalism har använts vid olika historiska tidpunkter av liberaler som velat markera att de står för en annan form av liberalism än den som just då dominerat. Termen har alltså inget eget historiskt innehåll. Under senare år har dock uttrycket nyliberalism ibland använts som uttryck för en samhällsåskådning som lägger stor vikt vid ekonomisk frihet och som förhåller sig kritisk till många av de politiska åtgärder som görs inom bl.a. social- och kulturpolitiken. I en del fall är det dock snarare fråga om en ”kapitalistisk anarkism” än om liberalism i ordets rätta mening.


Text: Håkan Holmberg och Anders Johnson

Liber betyder fri på latin och frihet är vad liberalismen handlar om. För liberalismen är den enskilda människans frihet och integritet okränkbar.

Liberalismen är en politisk tradition där den centrala frågeställningen alltid handlar om förutsättningarna för den enskilda människan att själv - och i fritt samspel med andra - utforma sitt liv. Liberaler kan ha olika åsikter om mycket men det som alltid har förenat dem har varit deras tro på individens frihet i samhället.

Uppdaterad: 08 januari 2015

Annons

Bild: Maktfaktorn

Lärarmaterial om Liberalism

Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Gymnasiet
Den här skriften handlar om frihandel. Det var fri handel med omvärlden som gjorde det möjligt för Sverige att lämna fattigdom och skapa välfärd. På samma sätt förändrar frihandel i dag levnadsvillkoren för miljoner människor i länder som först nu börjar delta på allvar i världsekonomin.

Artiklar om Liberalism

Leif Löwegren
2014-01-05
Nyliberalismen betraktas av sina anhängare som en återuppväckelse av den ursprungliga liberalismen. Nyliberaler brukar förespråka en så kallad nattväktarstat, där statens och lagstiftarnas roll...

Länkar om Liberalism

Sortera efter:
          

Pedagogisk genomgång (9:20 min) där läraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om vad som kännetecknar en politisk ideologi samt om de tre klassiska ideologierna: konservatism, liberalism och socialism.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (11:47 min) av SO-läraren David Geiser som fortsätter berätta om den industriella revolutionen. Industrialiseringen fick inte bara effekter inom teknik och effektivisering. Människors sätt att tänka kom också att förändras. I denna presentation tittar vi närmare på de ideologier som växte fram under 1700- och 1800-talet och vilka effekter det fick på samhället. Här berörs också folkrörelsernas framväxt.

Spara som favorit
          

Föreläsning (17:09 min) där läraren Mattias Denkert berättar kortfattat om olika ekonomiska teorier. Här behandlas merkantilism, ekonomisk liberalism och marxism.

Spara som favorit
          

Föreläsning (7:32 min) där  gymnasieläraren Mattias Stadler ger en jämförande översikt gällande 1800-talets tre största politiska ideologier: liberalism, konservatism och socialism.

Spara som favorit
          

Föreläsning (9:12 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar kortfattat om de tre stora ideologierna: liberalism, konservatism och socialism. Här presenteras även en några nyckelbegrepp som hör till ämnet om ideologier. Filmen riktar sig i första hand till gymnasiet.

Spara som favorit
          

Föreläsning (7:20 min) där gymnasieläraren Anders Larsson fortsätter berätta om de tre stora ideologierna (liberalism, konservatism och socialism) och om deras koppling till dagens riksdagspartier. Filmen riktar sig till gymnasiet.

Spara som favorit
          

Pedagogisk film i form av en Power Point-presentation (14:53 min) där läraren Anders Brogren går igenom de tre klassiska ideologierna: liberalismen, konservatismen och socialismen. Här berättas om det sammanhang de växer fram i och innebörden av dem under 1800-talet.

Spara som favorit
          

På SR:s hemsida kan du lyssna på ett program (ca 97 min) ur Filosofiska rummet som handlar om liberalismen. Många partier, kanske de flesta, kan kallas just liberala eller socialliberala. Idéhistoriskt handlar liberalismen om att individen ska vara fri att bestämma över sig själv, sitt liv och sin egendom och bara begränsas av andra människors lika rättigheter. Men här finns också stora skillnader mellan den klassiska liberalismen och mer moderna grenar som exempelvis socialliberalism...

Spara som favorit
          

Webbföreläsning (8:21 min) där läraren Kenny Kvarnström berättar kortfattat om socialismens, konservatismens, liberalismens och ekologismens grundläggande idéer.

Spara som favorit
          

Avsnitt på Sören Odensåkers hemsida där du kan lära dig mer om liberalismens historia och utveckling. Här berättas om liberalismens bakgrund, liberalismens grundtankar, socialliberalismen, Manchesterliberalismen, nyliberalismen och libertarianismen.

Kategorier:
Spara som favorit
          

På Folkpartiets hemsida kan du läsa om liberalism ur olika perspektiv. Här får du veta vad liberalismen går ut på. Men du kan också lära dig lite om liberalismens historia och en del annat.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD där Stefan Björklund berättar om Adam Smith och hans liberala teorier. Adam Smith menade att fri konkurrens leder till ökat välstånd och rättvisa för hela samhället. Detta sker dock inte automatiskt, det måste också till förnuftigt tänkande och moraliskt ansvar hos de styrande...

Kategorier:
Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i SvD där du kan läsa lite om liberalismens rötter och historia. Med rötter i upplysningens ideal växte sig liberalismens idétradition stark i både Nordamerika och Europa...

Kategorier:
Spara som favorit
          

Avsnitt på Historia 2 där Joakim Wendell berättar om de politiska ideologiernas framväxt under 1800-talet.

Spara som favorit
          

Föreläsning (12:28 min) av gymnasieläraren Mattias Axelsson som berättar kortfattat om de politiska ideoligierna förr och idag: konservatism, liberalism och socialism.

Spara som favorit
          

Essä i tidningen DN där Svante Nycander klarlägger några av de liberala upplysningsfilosofernas syn på människan. Det brukar sägas att liberalismens tro på mänsklig frihet är optimistisk. I själva verket var liberalismens fäder djupt pessimistiska om människan och ville därför bygga ett samhälle som begränsar maktinnehavets frestelser, skriver Svante Nycander...

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om liberalismens ideologi och olika inriktningar. Liberalism (av latin liber, fri) är en samhällsåskådning och politisk ideologi med individens frihet som grundläggande värde. Betydelsen av ordet varierar med tidsepok och världsdel och det är därför svårt att ge en exakt definition...

Kategorier:
Spara som favorit
          

På webbsidan Marknadskraften.com kan du läsa artiklar i olika ämnen ur nyliberal synvinkel. Nyliberalismen eftersträvar ett samhälle med individuell frihet, kapitalistisk ekonomi, fri invandring och begränsad statsmakt. I grunden är nyliberalismen ett återupplivande och en vidareutveckling av den klassiska, frihetliga liberalismen, med företrädare som bl.a. John Locke och Adam Smith…

Spara som favorit
          

På Sören Odensåkers hemsida kan du läsa om några liberala filosofer. Här berättas om John Stuart Mill, Herbert Spencer, John Rawls, Milton Friedman och Robert Nozick.

Kategorier:
Spara som favorit
          

På den här webbplatsen kan du fördjupa dig i liberalismens filosofi och historia. Här finns också fakta om en rad liberala tänkare och deras idéer. Webbplatsen drivs av Frihetsfronten - nätverket för Sveriges libertarianer och nyliberaler.

Spara som favorit

Sidor

Annons

No Flash

Relaterade ämneskategorier

Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens idéer förändrade världen.

Konservatismen är en samhällsåskådning som bygger på devisen "frihet under ansvar", och som slår vakt om sådant som har visat sig fungera bra i...

Socialismen och kommunismen är likartade politiska ideologier som delvis grundar sig på filosofen Karl Marx idéer. Staten styr produktionsmedlen...

De svenska riksdagspartiernas historia och deras aktuella partipolitik.

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt.